HON ÄR HÄR

I skrivandets stund sitter jag och lyssnar till små, små andetag som hörs några meter bort. Bredvid mig ligger hon, min alldeles egna lilla tjej och sover så skönt i sin mosekorg. Tänk att hon är här. Jag får nypa mig i armen flera gånger om dagen bara för att försäkra mig om att jag inte drömmer. Dom säger att livet förändras när man får barn, och att många undrar vad man egentligen gjorde innan. Jag förstår dem. Vad gjorde man innan? Hade livet ens en mening?



Efter tre dygns kämpande äntrade hon världen, den 3 september klockan 03.04. Precis som jag anade var hon inte i det minsta laget, men ändå så perfekt. Vår finaste tjej som sover på nätterna och som är så nöjd, så nöjd, största delen av dygnets timmar. Vår lilla tjej som idag fyller sex veckor och som redan i en veckas tid har bjudit oss på flera leenden och skratt. Tjejen som gärna sover nära, nära och hud mot hud. Hon som verkar ha ett temperament och en vilja lik sin mor och med en skrattgrop i ena kinden som hon ärvt av sin far.


Nelia Mona Linnéa, välkommen till världen ❤︎

Likes

Comments

VILKEN ÖVERRASKNING!


Ja var ska man ens börja? Telefonen visar 37 dagar kvar till bf och jag har nog inte riktigt förstått det än. Vi fokuserar på renovering här hemma, på att få köket klart och jag är lycklig över att få må toppen. Vem kunde tro att jag de sista månaderna av graviditeten skulle ha mest ork och må som allra bäst? Lite svullen och den här värman skojar man ju inte bort, men jag njuter ändå bland vikta babykläder och småpyssel blandat med målande av kök och planering av renovering.

I lördags blev jag dock fullkomligt överraskad av de finaste tjejerna i mitt liv ❤︎ vi skulle hem till syster för lite födelsedagskaffe eftersom hennes man fyller år nu den 20:nde. När jag väl är på plats möts jag av fina vänner, syster, mamma och systers två äldre barn. Hade verkligen inte räknat med det, och speciellt inte att Jocke skulle klara av att inte råka försäga sig. Är nog mest förvånad över det.

Eftersom det vanligtvis är jag som tar alla bilderna på diverse fester och kalas hade jag såklart kameran med, så jag tänker att jag låter bilderna tala för sig. Här är en riktig bildbomb från kvällen och än en gång ett stort tack till alla involverade. Blev så glad och det betyder så, så mycket att veta att vår lilla har så många fina runt sig som bryr sig om oss. Tusen tack för allt ❤︎


Kram, Sofia

Likes

Comments

TJEJ eller KILLE?

Nu har vi varit på vårat andra ultraljud. Allt såg bra ut med bebisen och den var betydligt vildare den här gången än första gången. Jag och Jocke funderade rätt länge om vi skulle ta reda på om det är en tjej eller en kille som myser i min mage. Men, eftersom jag är allt för nyfiken kunde vi konstatera snabbt att det nog inte är någon idé att dra ut på det. Jag ville ju veta nu, nu, NU!



Så, den 12 april hade vi inbokat ultra. Vi bad barnmorskan skriva på en lapp som hon sedan lade i ett kuvert om hon såg vad det var för kön så att vi efteråt kunde kolla det på tumis (och med Elis med såklart). Jag har ju varit 90% säker på att det är en lite kille jag väntar, medan Jocke tippat (kanske önskat?) en liten tös. Såklart skulle vi ju bli hur glada som helst oavsett, det viktigaste är ju att bebis mår bra, men det är ju ändå något speciellt med att få veta. Man är liksom ett steg närmare bebisen och eftersom man inte vet vem den lilla är tar man ju varje chans man får för att lära känna den bättre. Okej, så nu kanske jag dragit ut på det tillräckligt länge? Är ni nyfikna?



Vi ska få en liten tös! Och jag som var så säker på att det var en kille. Jag antar att min moderliga intuition försvann i samma veva som jag blev mamma, ironiskt nog. Men oj vad vi längtar. Man är ju så himla nyfiken på att lära känna den lilla tjejen bättre. Hur ser hon ut? Vilka drag har hon och hur kommer hennes personlighet att vara? Så spännande tider på gång ❤️


Kram, Sofia

Likes

Comments