It is not easy
Den senaste månaden har varit händelserik på både positiva och negativa sätt. Min favorithäst, Arizona, blev såld och lämnade gården. Jag var jätteledsen och grät mycket, jag hade verkligen fått ett fint band med henne. Efter hon lämnade känner jag mig lite omotiverad, svårt att förklara men jag hoppas någon av er förstår vad jag menar. Trots det är jag ändå otroligt glad för hennes skull och för hennes framgång!
Jag var på dejt för några veckor sedan, fick se lite mera av Melbourne och åh så fin staden är! Det finns så många gömda, coola ställen där. Jag åt världens godaste pizza på en restaurang placerad på en båt och fick känna värmen av solen i en underbar park.
Vi lever våra liv som vanligt här trots omständigheterna, vi rider och jobbar med hästarna varje dag och har det bra. Jag har haft lite personliga problem på senaste tiden och det har inte varit lätt för mig att vara positiv och motiverad, men det börjar bli bättre nu. Jag tror att jag behöver ta en dag ledigt för att ha lite "me time", sova ut på morgonen, ta en lång promenad och lyssna på musik.
Jag saknar min familj och vänner hemma massor, jag vet att några av dem inte är så glad över att jag reser så länge som jag gör, men jag bara måste. Som en av mina tatueringar symboliserar, "My story isn't over yet". Att resa är något jag måste få göra nu, och jag har en massa roliga resplaner för framtiden. Jag hoppas bara att ni alla där hemma förstår att jag saknar er otroligt mycket och jag önskar jag kunde krama om er allihopa nu. Det är inte lätt för mig att vara borta, men jag väljer att vara det ändå.



