Vad har egentligen varit veckans bästa för mig?

Min vardag, Övrigt!

Hej alla fina!
Just nu har Nouw startat en tävling som kommer gå ut på att dom ger ut några utmaningar man ska skriva om.
Tredje utmaningen är att man ska skriva om veckans bästa... Eftersom det absolut roligaste har hänt så var mitt val rätt enkelt när det kommer till veckans bästa.

Har man fått lov att födas upp till en ensam krigare utan några axlar att luta sig emot så tror jag helhjärtat på att man hittar vissa specifika saker som får en att överleva dag för dag.
Spolar man tillbaka bandet i mitt liv och tittar tillbaka på vad som har varit mina tryggheter så har det oftast varit materiella ting.
När jag var ett litet oskyldigt barn och alla vuxna la all sin energi på att ta över varandras liv så var min enda trygghet ett godsjedjur som jag fick av min mamma när jag föddes. Dom dagar som jag kände mig ensam och rädd så satt jag och grät i kattens mjuka päls. Det var verkligen mig bästa vän och den enda som jag kunde prata med!

Åren gick och jag hade nu blivit lite äldre, jag hade växt upp till en osäker liten flicka som inte hade tillit till någon för vart jag än var så hakade folk på mig. Den enda tryggheten jag hade var min älskade dagbok, den hjälpte mig att överleva mobbningen i skolan och allt som hände hemma. Dagboken var den enda jag kunde lita på och ventilera mina känslor till.

Klockan fortsatte ticka och även min ålder för helt plötsligt var jag 13 år, en väldigt trasig 13 åring som ofta tänkte att jag var på fel plats och att jag inte borde finnas för ingen älskade mig ändå. Jag började bli mer och mer frustrerad över att jag inte blev accepterad och lyssnad på när jag försökte uttrycka mina känslor. I brist på gensvar från något håll så började jag skriva, jag skrev ut mina känslor och det kändes som att det var de enda sättet för mig att överleva. Pennan och papperet blev som en terapi för mig och jag skulle aldrig kunnat ana då att jag flera år senare skulle ha skrivit över 100 dikter.

Tiden rusade förbi och jag var nu 16 år men det kände som att jag hade levt så mycket längre med tanke på allt jag hade hunnit gå igenom. När jag stod i spegeln och kollade in i mina egna ögon så var blicken bara tom, mitt hjärta hade stora ärr och själen började frysa till is av rädsla att saker aldrig skulle bli bra. Det enda som jag kände hade någon mening var att fotografera, när jag gick ut med kameran så kunde jag börja leva igen. Det var som att leva i en annan värld och det var enda gången jag kunde känna äkta glädje.

Åren rann ur mina händer och jag hade nu blivit vuxen, en vuxen människa som inte visste varken ut eller in med någonting. Jag hade famlat runt i ett mörker i flera år och trots flera försök att ta mig ur så lyckades jag inte. Alla minnen och demoner hade snart ätit upp hela min själ och jag kämpade febrilt med att hålla mig flytande för jag vägrade att ge upp. Jag kunde ta mig upp halvvägs på berget men efter ett tag tappade jag fotfästet för ingen stod på toppen och hjälpte mig upp. När jag låg där nere på botten så var jag så tacksam över att Youtube fanns och gjorde mina dagar värdiga att gå upp till. Youtube var den enda som gav mig glädje, trygghet och mening till livet!
Youtube hjälpte mig att fokusera på annat när ångesten knackade på min dörr och vägrade låta mig vara.
Youtube fanns där alla dagar jag kände mig så otroligt ensam och inte hade någon att vända mig till.
Youtube var det som fick mig att skratta när jag satt med kinderna fulla av tårar efter jag nyss hade gråtit floder.
Youtube var det som fick mig att orka kämpa vidare när rullgardinen var helt nerdragen för framtiden.
Man kan säga att Youtube räddade mitt liv de gånger jag inte visste vart jag skulle ta vägen för varje gång man kollade på en inspirerande Youtuber så fick man kämparglöden tillbaka.
Eftersom jag länge har känt såhär så har en dröm varit att starta en egen Youtubekanal, kunna vara den som finns där för någon som inte mår så bra eller som har en tråkig dag.
Det som har stoppat mig innan är att livet har åkt bergochdalbana så jag ha helt enkelt inte kunnat lägga all min tid och kärlek på en kanal.
Nu när jag har börjat tygla vissa saker i livet så kände jag att det är nu eller aldrig!
Jag är så lyckligt lottad att ha en sambo som har samma intresse som mig för Youtube så i måndags startade vi våran kanal.
Bara att ha startat upp den är en vinst för mig och att vi äntligen har startat den är veckans bästa för mig.
Jag är så tacksam över att jag och sambon får vandra på denna stig tillsammans i Youtubevärlden.

Vad är det absolut bästa som har hänt dig denna vecka?

#NouwAutumnChallenge

Gillar

Kommentarer

sofialjohansson
sofialjohansson,
Så fint skrivet! Lycka till med kanalen☺️nouw.com/sofialjohansson
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Det värmer mitt hjärta att du tycker, tack så mycket! Tack snälla du 😊nouw.com/sofialissmyr
IsabelleB
IsabelleB,
Lycka till med youtube🍀nouw.com/isabelleb
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Åh vad glad jag blir, tusen tack 😊nouw.com/sofialissmyr
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229