Tack vare bla bloggen så ville jag fortsätta leva och idag fyller bloggen 1 år

Godmorgon mina älskade vänner!

Idag är det ingen vanlig idag, nej det är en väldigt speciell dag för idag har jag haft bloggen i 1 helt år.
Vänta va, ett helt år? Det är helt sinnessjukt att tiden har gått så fort!

När jag startade upp min blogg så var jag helt förstörd som människa och jag visste inte vem jag var längre. Jag hade blivit trampad på i flera år och jag vågade inte längre visa vem jag var för jag var ingen. Det enda jag var för vissa människor var en trasig dörrmatta men för en specifik person så var jag inte ens det utan jag var personens egna slagpåse som han använde flitigt varje dag. När vissa hade lyckats gå sönder mig så pass mycket att det bara var trasiga delar kvar så kom det sista boxningslaget som gjorde att jag gick sönder helt. När jag stod där med mitt hjärta halvt utanför min kropp och skrek på hjälp från vem som helst så fick jag mina ben ännu en gång bortsparkade av de personer som skulle hjälpa mig och min son till ett bättre liv. Mina tårar började ta slut, min livsglädje tog farväl, mina krafter försvann men jag tappade även taget om världens finaste ängels hand. Inget av detta skulle ha behövt hända om jag bara hade haft lite mer kraft, kraft mot mitt destruktiva förhållande, min psykiska ohälsa och förlossningsdepressionen. Dessa tankar tog ständigt över min hjärna, jag kände mig som världens sämsta människa, mamma, flickvän, människa ja allt du kan tänka dig. Efter detta sinnessjuka spel till liv var över så var jag sönderslagen på alla möjliga sätt som människa och jag trodde inte att jag skulle kunna ta mig upp igen, jag trodde inte jag skulle orka leva mer.
Men så hände något, jag lyckades hitta min första kärlek, kärleken i mitt liv kom in i mitt liv igen. Hade han inte kommit i den tidpunkten som han gjorde så hade jag nog inte orkar leva längre för jag var så förstörd.
Han började laga mig bit för bit, jag började känna igen, jag började andas igen, jag vågade tro igen, ja jag började leva igen.
Tack vare honom så började jag hitta mina intressen igen, han fick mig att börja blogga men vägen skulle vara väldigt guppig från början. I allt tramatiskt som hände åren innan jag startade bloggen hade gjort så att jag tappade bort mig själv på vägen. Det enda jag kunde känna om mig själv var hat, jag hatade mig själv rakt igenom och jag kände inte att jag var riktigt värd att leva för jag hade svikit den finaste jag någonsin kommer att få hålla i handen, nämligen min son.
Tankarna som finns idag önskar jag fanns då för idag vet jag att jag gjorde det för hans skulle för att jag älskar honom men allt som hänt mig så var detta det absolut plågsammaste jag någonsin gått igenom.
Eftersom mitt liv innan bloggen gick ut på att bli nertryckt, hatad och spottad på varje dag så var det ett svårt kliv för mig att ens våga starta upp en blogg och visa upp på internet vem jag var.
Jag var livrädd för att bli dömd, kritiserad, hatad och ja alla möjliga negativa saker eftersom det var så jag hade levt innan jag hittade min skyddsängel.
Jag kom in här som en osäker, rädd och förvirrad tjej som egentligen inte ens ville synas överhuvudtaget men något inom bloggvärlden lockade mig.
Eftersom jag alltid har varit intresserad av skriva och fota så började jag känna mig hemma väldigt snabbt. Jag hade den där rädslan kvar väldigt länge att synas men eftersom det var så roligt så fortsatte jag.
Jag minns att jag knappt vågade besöka andras bloggar pga dålig självkänsla så jag höll mig mest på min blogg till en början.
Tiden gick och jag började få kontakt med flera underbara människor som gjorde att jag vågade mer och mer.
Alla ni fantastiska människor gjorde så att jag fick en mening att gå upp varje morgon, en mening att leva helt enkelt.
Det är faktiskt sant för i början så hade jag noll livslust men när jag började stöta på alla fantastiska människor här inne så började jag känna meningen med livet och med bloggen.
Det var tack vare er alla och sambon som jag började våga öppna upp mig själv och visa vem jag egentligen var bakom den där osäkra och rädda tjejen som började blogga här.
Jag fick mer och mer fina följare och ju fler fina kommentarer jag fick ju mer började jag blomma.
Ni alla började bli som min familj, min familj som jag inte har i verkligen livet, min lilla familj som jag besökte varje dag och som jag bryr mig om.
Det är ni alla som bryr sig om mig, ni och min sambo är dom som bryr sig om mig och jag hade kunnat börja gråta av lycka av tacksamheten jag känner att få ha er alla i mitt liv.
Det var ni som fick mig att våga ta ännu ett kliv in i Youtubevärlden
Det var ni som fick mig att känna mig behövd och älskad igen
Det var ni som fick mig att börja må bra igen och känna livslust igen
Det var ni som fick mig att fotsätta gå framåt när jag bara ville ge upp allt
Det var ni som fanns där för mig när jag mådde som sämt och helt ärligt så är ni och min sambo orsaken till att jag ens lever idag.
Det är ni som får mig att kämpa med mina sociala medier för ni peppar mig när jag är påväg ner igen.
Det är ni som är mina vänner, min lilla familj, dom jag bryr mig om
Tack för att ni finns, tack för att ni gör mitt liv komplett, tack för att ni bara finns där i mitt liv, ni betyder allt för mig.
Glöm aldrig att ni är bäst!
Tack vare er och min sambo så har jag börjat blomma påriktigt, jag vågar visa vem jag är, jag börjar få klara drömmar som jag vill uppnå och ajg börjar våga tro på att även jag kan få ett bra liv och må bra.
Jag är så glad att jag har börjat Youtuberesan tillsammans med er, jag kommer fortsätta den trots motgångar för jag vet att jag har er vid min sida, jag vet att jag kan nå dit jag vill, det gör mig stark och oslagbar för jag vet vad jag vill.
Jag skulle kunna skriva hur länge som helst och bara överösa er med kärlek för det förtjänar ni och min sambo verkligen för ni är dom bästa i mitt liv. Men innan jag börjar runda av så vill jag tacka en person, den personen har funnits där så länge jag kan minnas, min samarbetspartner och min fina vän.
Den person jag vill tacka från djupet av mitt hjärta är @FrökenRödlök för hon gjorde ett inlägg till mig och sambon som fick mig att börja gråta av lycka.
Jag delar inlägget här för detta är det absolut finaste någon har skrivit om mig, tack min fina vän för dina magiska ord, wow!
Du är verkligen en vän alla borde ha, du är fantastisk på alla sätt och vis och du visar verkligen hur en riktig vän ska vara.
Du är verkligen en inspiration inom bloggvärlden och din blogg är för grym!
Jag är så tacksam över att jag har fått kontakt med dig!
Så med detta inlägg så vill jag bara sprida en massa kärlek till min älskade sambo och till er alla fantastiska människor!
Jag hade velat skriva en fin rad om er alla men det hade nog tagit någon vecka för det är så många fantastiska människor där ute, vem vet kanske skulle det vara ett inlägg jag borde göra i framtiden utöver veckans hyllning? ;)
Massor med kramar till er alla!

Gillar

Kommentarer

Michaela
Michaela ,
Vilken sjuhelvetes resa du har gjort. Fortsätt inspirera❤️nordengrim.nu
lindajanssons - fashion
lindajanssons - fashion,
Wow, ryser lite när jag läser detta. Du är fantastisk🙌lindajanssons.com
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229