Min första gästblogg

Gästbloggar

Jag har sett att många gästbloggar och jag tyckte det verkade så roligt så idag gästbloggar jag med Viktor Högnäs @Viktorhognas
Enligt mig gäller det att både ge och ta i bloggvärlden så om någon mer är intresserad av att gästblogga så får ni gärna skriva för hade varit så roligt att gästblogga med flera.

God morgon alla! Jag tänkte skriva ett inlägg om hur epilepsin i mitt liv har klaffat ihop sig med psykisk ohälsa. Jag vill sprida vidare en historia och ett budskap som förhoppningsvis kan hjälpa andra människor i liknande sits. Själva depressionen smög sig sakta in på mig när jag slutade högstadiet och fick mitt sommarlov innan gymnasiet, det var en tid då många i min närhet började dricka alkohol, festa i olika sorters lägenheter och jag blev tyvärr inblandad i hela denna härvan. Det blev mycket bråk, man miste vänner och man började smutsa ner sitt namn kan man säga.

Gymnasietiden var inte lättare för mig, vill väl inte säga att jag är den typen som gör oljud ifrån mig för att synas, men jag har oerhört lätt att glida in i något jag inte borde. Man vet konsekvensen men man undviker ingenting ändå. Men gymnasietiden blev annorlunda för mig, jag drabbades nämligen av epilepsi. Det läskiga är att man kan bära på själva epilepsin, men sen kommer det en dag, en situation som utlöser första anfallet. Det hände för mig, jag som liten led av feberkramp, man kan troligtvis tro att det beror på det tyvärr. En stressig situation av en katastrofdag, på kvällen hem, bredvid min styvpappa i bilen drabbades jag av mitt första epilepsianfall. I början så diskuterades det något om diabetes, vilket man kunde se på blodsockervärdet, det var ju inte förvånande då jag också drack oerhört mycket ”freeway cola”, mycket snackar vi om ca 10–12 liter / helg. Men när jag åkte in för mer tester och anfall efter anfall, så konstaterades det att det var epilepsi. Gymnasiet var jättejobbigt, man fick anfall bland människor i stora salar och caféer. Det kändes som alla trodde jag fått någon psykos eller annat, det går ju inte att berätta för alla de människorna då vad som hände, även om jag velat. Att jag redan smutsat ner mitt namn lite med onödiga händelser, så blev min depression absolut inte bättre. Det ledde vidare till självskadebeteenden och utövade min depression på andra människor psykiskt.

Jag ångrar mycket jag gjort idag, men jag står för varenda händelse och på ett sätt har jag ändå fått mycket kunskap, det gäller att se saker positivt oavsett hur hemska de varit, man måste vända negativa saker mot det positiva helt enkelt. Jag lever ju trots allt. Det har kommit gånger då min epilepsi har satt mig i svåra stunder, vissa livsfarliga tider då jag fått anfall på olika ställen. Idag mår jag bättre i alla fall, rent psykiskt. Jag har tagit mig igenom svåra perioder i livet, det har verkligen varit utmanande måste jag säga. Jag går på medicinering för min epilepsi, tabletter på 300 mg/styck, 3 stycken på morgonen och 3 på kvällen. Biverkningarna har blivit starkare & starkare, jag blir förvirrad, mitt minne blir helt klart sämre och jag får yrsel med dubbelseende.

Epilepsi är en hemsk sjukdom, psykiskt och fysiskt. Man kan skada sig rejält av denna sjukdom! Jag vill dela med mig av min resa, mitt mående och hur epilepsi ändå påverkat mig. Det är en sjukdom som jag lever med dagligen, en sjukdom som ger mig ärr för livet och äckliga minnen. Epilepsin påverkar mig 24 timmar om dygnet kan man säga. Jag vill ge ut min resa av detta. Det har varit otroligt tufft!

Gillar

Kommentarer

FrökenRödlök
FrökenRödlök,
Gästblogg är trevligt! Läser Viktors blogg 😉 Om du är intresserad av att jag gästbloggar hos dig så hojta gärna till ... maila gärna kontakt@frokenrodlok.se så jag inte missar isåfall =)nouw.com/frökenrödlök
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Ja det är så roligt! Jag har skickat iväg ett mail till dig 😊nouw.com/sofialissmyr
sofiaagerheim
sofiaagerheim,
kul med gästblogg 😍😍nouw.com/sofiaagerheim
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Ja jätteroligt 😊nouw.com/sofialissmyr
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229