Ibland mår jag helt enkelt inte bra

Min vardag, Övrigt!

Godmorgon alla fina och idag kan jag verkligen känna att det är en god morgon!
Igår kan jag dock inte säga att det var det, ni vet när ni vaknar och känna att åhnej idag är det en sån dag då det bara känns skit.
Ni som har psykisk ohälsa förstår nog vad jag pratar om men även ni andra som inte har det kan nog relatera.
Jag som alltid burkar känna för att träna hade verkligen ingen motivation till det igår så fick bli en vilodag helt enkelt.
Jag vet ju att det finns fler som har såna här dagar och att jag inte är ensam men när man är i det så känner man sig fruktansvärt ensam.
Speciellt när man knappt har någon att öppna upp sig för så har det varit under hela mitt liv så jag har nästan vant mig vid den känslan.
Den enda personen jag kan öppna upp mig för är min pojkvän vilket jag är otroligt tacksam för att jag känner tillit till honom. Man ska kunna prata med sin partner om allt men på ett sätt så känner jag att jag inte vill prata om precis allt som är jobbigt för mig varje gång med honom för jag menar han är inte min psykolog. Hoppas ni förstår mig rätt hur jag menar!
Tankar som annars inte brukar krypa på en var där hela dagen igår och att dom gick på reapet hela dagen gjorde att jag bröt ihop på kvällen.
Jag är en sån som inte vill gråta inför någon, jag gillar inte att känna mig "svag" och har under hela mitt liv gråtit i ensamheten.
Men på senare tid så har jag försökt att intala mig själv att bara för att jag är ledsen så är jag inte svag utan jag har helt enkelt varit stark alldeles för länge.
Vad brukar just du göra när du har en sån här dag?

Gillar