Förlossningsdepressionen förstörde mitt liv

Livshistorier

Hej alla fina!

Idag tänkte jag ta upp något som är väldigt viktigt enligt mig då många drabbas av detta och man kan känna sig väldigt ensam när man är i det. Jag pratar nämligen om förlossningsdepression så jag tänkte berätta min historia.
Allt började med att min älskade son föddes några veckor för tidigt och bara det var en enorm omställning då man hade ställt in sig på att han skulle komma ett helt annat datum och inte några veckor för tidigt.
Jag minns natten då vattnet gick, där stod jag i chock och inte alls beredd på att han skulle komma just den natten.
Allt gick så fort och helt plötsligt så låg han där på mitt bröst men något var fel. Jag kunde inte känna den där lyckan alla andra gör, jag kunde inte ta mig an honom som jag hade drömt om innan han låg där. Jag fick sån panik för jag förstod inte varför jag kände så och varför jag var rädd för att tex byta hans första blöja, hålla i honom eller trösta honom när han grät. Jag minns att jag även tänkte att det kommer säkert gå över efter en stund men det gjorde det inte. Eftersom han var för tidigt född så fick jag lov att vara kvar på neonatalavdelningen i 2 veckor innan vi fick åka hem. Dagen vi åkte hem så kom ett ljus och jag trodde att allt skulle kännas bra bara jag kom hem men riktigt så blev det inte.
Jag gjorde allt man måste som mamma men jag kände mig inte som en mamma, det kändes lite som att någon enbart gett mig min son och att han inte tillhörde mig. Jag var även rädd för att vara själv med honom för var rädd att inte kunna trösta honom, jag kände mig som en värdelös mamma och att jag inte kunde ge mitt barn den kärlek han förtjänade osv. Det känns och låter hemskt när jag skriver det men det var exakt så jag kände fast jag försökte varje dag att knyta band med honom. Något som var ännu mer hemskt var ju att alla runtom verkligen avgudade sina barn och så kände jag såhär varje dag. Jag som alltid har velat haft barn sålänge jag kan minnas, varför fick jag en förlossningsdepression som förstörde mig?
När jag berättade för människor hur jag faktiskt kände så fick man oftast konstiga blickar eller kommentarer och enligt dom flesta så kommer det gå över men det gjorde det aldrig.
Jag trevade efter all hjälp man kunde få från sjukvården men inget hjälpte och att ha en partner som enbart tröck ner mig gjorde att jag sjönk ännu längre ner och förlorade tillslut mig själv i depressionen. Jag fick aldrig känna på hur det är att vara en mamma för denna historia slutade inte som jag önskade och vad jag menar med det tänker jag skriva i ett annat inlägg.
Med denna historia så vill jag säga till alla er som har/haft förlossningsdepression att ni är inte ensamma.
Jag vet hur det känns och ni är otroligt starka som går igenom detta.

Gillar

Kommentarer

Melanc
Melanc,
inte ofta folk prstar om förlossningsdepression. bra inläggnouw.com/melanc
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Nej verkligen inte! Tack snälla att du tycker det 😊nouw.com/sofialissmyr
Lexochlogan
Lexochlogan,
inte ofta folk vågar prata om det men är ju vanligare än man tror. fint av dig stt skriva om det ❤️nouw.com/lexochlogan
SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,
Nej precis det är ju så och därför är det ju så du säger så viktigt att man tar upp det 😊 <3nouw.com/sofialissmyr
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229