Den berömda tystnaden.

Alltså förlåt. Men idag är jag helt jävla knäckt.
Kaos från morgon till kväll, typ iallafall.

Tänkte berätta som ni säkert redan har märkt, bloggandet hamnar lite på efterkälke när V är hos mig. Försöker ha full fokus på honom medans han är vaken.
Och han är det viktigaste, så egentligen är det inte så svårt.

Men som jag har sagt, jag älskar att skriva av mig. Även om det inte blir om någonting vettigt, så är det rätt skönt att bara få ur sig lite text.

I eftermiddag har mitt barn inte alls samarbetat med mig. Herregud vad jag har velat slita av mig håret, han har inte lyssnat på något jag sa åt honom.
Och ni vet den där berömda tystnaden? som är livsfarlig när man har småbarn.
Det dök upp idag, när jag lagade mat.
Och först märkte jag ingenting, och Valter hade gått och lekt igen. Men jag förstod att han hade gjort någonting.
Hittar inga bevis för någonting alls.
Tills barnet ställer sig upp och kommer mot mig.
Tandkräm runt hela munnen, på benen och på tröjan!

Mycket stolt berättar han för mig att han har borstat sina tänder (och resten av sig själv)
Nåja, jag kunde väl inte bli arg för det. Men jag bad honom be mig om hjälp nästa gång.
Så vi slipper ha tandkräm över allt. (Hittade sedan tandkräm i badrummet, på golvet osv, när jag hade en brottsplats att undersöka)

Nu ska jag dricka upp mitt te, och sen gå och lägga mig, så jag orkar med morgondagen! :)
Ha det bäst!

Gillar