Slitna jeans, hoddie och ett par koppar kaffe

Godmorgon
Jag fick ett par timmar sömn inatt, Johnny har ringt och väckt mig måste så tjejerna kom till förskolan och Enzo till skolan. Jag är så trött ibland, man lär ju inte få en medalj till morgonpiggaste mamma iallafall.  Är en natt människa av just den anledningen, fungerar bäst på nätterna när det är lugn och ro. Har haft ett par nätter nu som jag har fått trösta Tyne för att hon haft mardrömmar och vaknar upp med jordens ångest. Suttit på hennes golv och smekt henne på ryggen och sagt att hon inte behöver fundera så mycket. Hon ska bara vara ett oskyldigt litet barn, som ska tänka på sig själv och inte på andra. Hennes tankar för över på mig, jag förstår inte hur hon kan känna sån ångest över hur andra barn har det.

Våra asylsökande vänner har idag åkt till Spanien. Tyne mår jätte dåligt för att hon tror att mellan killen kommer att dö för att dom åker dit. Jag sitter och pratar med henne och säger att spanien har lik som Sverige sjukhus som hjälper barn som Achilles med svår typ1 diabetes. Hon gråter när hon tänker på att hon inte får träffa Madina igen. Madina är ju en 4 månaders bebis, Tyne har möjlighet att träffa 100 tals bebisar om hon vill. Men just Madina vart det som hon föralltid klev in och stannade i Tynes hjärta. Jag visste i samma ögonblick som jag talade om för Tyne att Mary och barnen blev tvugna att flytta till Spanien att jag startat ett inre krig av känslor hos Tyne. Men det är bättre att vara rak och ärlig än att vända det till en vitlögn.

Jag önskade att jag kunnat satt mig in i Tynes huvud och ta bort all ångest för jag vet själv hur jobbigt det är. Och är man snart 6 år ska man inte ha ångest, man ska vara oskyldig och tro att världen man lever i är en bra plats. Men hon är verkligen i en fas där allt speglar sig mot gråzonen.

Samtidigt är jag så stolt att hon visar att hon bryr sig om andra människor och inte bara om sig själv, vad hon tycker och känner.

Häromkvällen var det samma sak, hon hade duschat fick en stund med mig när jag borsta hennes hår och gjorde en fläta. Då var hon så ledsen över barn som har förlorat en eller båda sina föräldrar, barn som inte får paket och tårta när dom fyller år för att föräldrarna inte har råd.

Hon kommer bli något stort, om hon fortsätter i den här riktningen. Hon kämpar verkligen att sålla sina tankar och funderingar, just nu kommer det ju bara ångestladdade funderingar när hon är ledsen över andra människor.

Hon är så fantastisk våran Tyne, men hon har en del att jobba med. Liksom vi föräldrar som försöker vägleda henne.

Nu sitter jag i köket med ett par koppar kaffe, väntar på att apoteket ska öppna för jag måste verkligen hämta ut min medicin.
Satt i mitt kök med mina slitna jeans och min hoddie, hade glömt att min försäljare skulle komma så jag var tvungen att åka till jobbet.

puss och kram/ a

Gillar

Kommentarer