Pasta a la provokation

Korta noveller

Jag gillar att skriva "scener" ur en vardag. Att måla upp en snabb bild av en situation eller en miljö. Ofta föds dessa texter ur en flödestext eller av något jag hör eller ser. Den här korta texten handlar om hur någon stör sig på hur någon annan äter... och om lite annat som bubblar under ytan såklart!

Vad tror ni att dessa karaktärer har för relation? Ett äkta par? Far och tonårsdotter?


PASTA a la PROVOKATION


Han ser på henne. Hon är helt fokuserad på maten. Gaffeln snurrar runt, runt i den glansiga spagettin och när det inte längre går att rulla upp mer drar hon den pastafyllda gaffeln runt hela tallriken för att få med så mycket som möjligt av tomatsåsen och olivoljan. Hon för den enorma tuggan till munnen, gapar stort och stoppar in hela lasset. Det rinner tomatsås i båda mungiporna och hon försöker slicka upp såsen samtidigt som hon rytmiskt bearbetar maten.
Han suckar. Då ser hon upp.
Himlar med ögonen åt honom och tuggar med öppen mun. Det kryper i honom, han måste tvinga handen att ligga still på bordet. Men det rycker i fingrarna. Hon ler mot honom, tänderna dolda av halvtuggad pasta. En bit basilika eller kanske rucola har fastnat på ena framtanden. Läpparna och hakan glänser av olivolja. Han ser bort, stirrar ut genom köksfönstret. Mörkret är kompakt. Han anar sin egen spegelbild i fönsterglaset, lägger märke till kroppens trötta hållning innan han blundar.
Med ögonlocken slutna hör han hennes smaskande ännu högre, hör det äckliga sörplande ljudet när hon suger in spagettin. Ljudet tycks öka i styrka för varje sekund, högre och högre växer det sig i hans huvud, så högt nu att han känner trumhinnorna vibrera. Han försöker andas lugnt, provar att räkna till tio, men det hjälper inte. Han drämmer handflatan i köksbordet så hårt han kan, öppnar ögonen och känner hur orden som har svällt i halsen under hela kvällen måste ut. Men han kommer av sig när han ser den tomma platsen på andra sidan bordet, den renskrapade tallriken. Och återigen sväljer han orden, låter dem falla ner i magen till platsen där de bor. Utan ett ljud börjar han duka av.

Gillar

Kommentarer