Sista dagen i denna kurs är här med avslutad! Idag hade jag den avslutande skriftliga tentan och det kändes bra, så nu kan jag slappna av och ta helt ledigt med gott samvete, utan att något hänger över mig, ända tills på tisdag då nästa kurs börjar. Vad nästa kurs handlar om kommer ni snart att få veta. Det som är det bästa på högskolan när man inte har lov som alla andra som går i skolan, är de dagarna som är mellan kurserna. Från det att den ena är avslutad, tills dess att den andra börjar. Underbar känsla, tro mig. Där har ni frihet på en helt annan nivå.

Efter tentan så gick jag iväg en sväng till gymmet, tänkte att det skulle vara skönt att få röra på sig lite och jag hade helt rätt. Jag var inte så peppad innan om jag ska vara ärlig men jag hade redan packat med mig kläder till skolan så något val hade jag inte, det var bara att pallra sig iväg till gymmet. Idag körde jag lite uppvärmning i form av rodd, 1000m blev det, fick upp pulsen lite. Jag gjorde sedan lite olika övningar för ben, både maskiner och med fria vikter. Jag avslutade sedan med att springa snabbt fram och till baka inne i gruppträningssalen för att få upp pulsen lite. Det blev ett bra och varierat pass tycker jag. Jag är en sån som gillar att kombinera kondition med styrka, jag tror och tycker att det är en bra kombination och att man behöver båda delarna för att det ska bli så bra som möjligt.

Vad har ni för planer ikväll? Jag har inga speciella planer så jag tänkte nog bara ta och kolla på melodifestivalen om inget annat dyker upp.

/Sandra

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Som Sandra skrev så kom jag hem i förrgår, den 13:onde, och sitter nu i min lägenhet och pluggar igen. Precis som vanligt. Fast nu fick det bli en liten paus.

Flygresan hem gick mycket smidigare och fortare än flygresan till Namibia. Det är jag mycket tacksam över då en 16-timmars resa inte är rolig någonstans. Kom hem på tisdag morgon och har tagit två dagar ledigt från skolan och allt annat och bara varit hemma och tagit det lugnt med min andra hälft. Men imorgon är det skola igen och då ska vi som var i Namibia först redovisa om vår resa tillsammans för våra kurskamrater, sedan ska vi göra en individuell redovisning om vår hemtenta vi gjort under kursen, samt utdrag från portfolion(för- och efterreflektioner).

På söndag kväll måste hemtentan in så jag har fortfarande tid att finputsa hemtentan och lägga till lite fler referenser. Vill såklart helst bli klar med detta innan söndag så att jag kan ta helgen ledig. Till helgen kommer mina föräldrar hit och bjuder på middag ute, därefter är planen att bara komma på plats och ta det lugnt resten av helgen och kolla på melodifestivalen såklart! Nästa vecka börjar ju den nya kursen som är förberedande för C-uppsatsen! Kan inte ens sätta ord på hur konstigt det känns att det inte ens är ett år kvar tills vi är klara. Tiden har gått så himla fort. Minns fortfarande hur jag sa till Sandra att "3 år kommer ta så lång tid", men vi har ju knappt hunnit blinka och så är vi redan här i termin 5...

I alla fall, det känns helt fantastiskt att vara tillbaka i Sverige igen, men saknar såklart redan värmen. Men det är väldigt skönt att komma tillbaka till gamla rutiner igen och kunna laga bra mat igen(maten i Namibia är inget jag kan skryta om tyvärr) och börja träna. Och såklart träffa alla vänner igen! Det var verkligen en kulturchock att komma till Namibia, men så mycket som vi lärt oss där. Så det var lite konstigt att komma tillbaka till Sverige igen där vi inte var en minioritet längre och utstirrade vart man än gick. Men sånt vänjer man sig vid också.

/Tina

Likes

Comments

Denna alla hjärtans dag har bjudit på kärlek i form utav en del pluggande.. Och samtidigt lite kikande på OS på tv:n. Har märkt att jag på något konstigt vis kan sitta och plugga en längre period om tv:n samtidigt är på..? Iallafall nu när jag sitter och förhör mig själv på tentafrågor. Annars brukar jag inte klara av ljud samtidigt som jag pluggar för då blir jag om möjligt ännu mer ofokuserad än vad jag redan är haha.

På eftermiddagen var vi iväg några vänner på ett jobbevent som var för sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor. Jag har redan fått ett nytt jobb på det sjukhuset som eventet var på, men det är alltid nyttigt att lära sig lite om vad de olika avdelningarna har för inriktningar och för att få lite inspiration inför framtiden. Det är så roligt att se så engagerade sjuksköterskor som står där och vill berätta och locka folk till sina avdelningar. Man märker verkligen att de tycker om det som de gör och sin arbetsplats. Jag hoppas på att få känna samma känsla sedan när jag är klar.

Godnatt på er. /Sandra

Likes

Comments

Den här dagen började med lite jobb i ungefär 4 timmar. Jag mötte senare upp 2 vänner då vi skulle till blodbussen och ge blod.

I somras var jag och kollade i blodbussen om jag ens kunde/fick ge blod. Några veckor senare fick jag svar att jo det fick jag. Så idag var första gången som jag var där och gav blod. Anledningen till varför jag innan tvekat så har varit för den stora nålen.. Men nu tog jag mig i kragen och bestämde mig för att ge det minst en chans där jag kunde känna efter hur det kändes och hur jag mådde utav det. Nålsticket kändes endast som ett helt vanligt nålstick så inget farligt alls! Och jag har heller inte känt av något alls efter än så länge.. Har försökt hinka i mig vatten idag så det kan ha varit en av anledningarna haha.. Men positivt i vilket fall!

Hoppas ni har haft en fin dag så får ni här ett tidigt godnatt ifrån mig. /Sandra

Likes

Comments

Då va veckan igång hörrni! Idag har vi endast haft en föreläsning då den andra blev inställd pga sjukdom. Så den föreläsningen som blev av var den som jag nämnde för er igår, den om akuta buksjukdomar med läkaren som föreläsare. Den va riktigt bra tycker jag. Det var en del repetition, men buksjukdomar tycker jag aldrig att man kan få för mycket repetition utav då det är så komplext och svårt. Buken innehåller ju många organ och det kan vara mycket som är fel och det symtomet som oftast dominerar är smärta. Då måste man försöka lokalisera smärtan och genom anamnes (sjukdomsförlopp/historia) se hur den yttrar sig och om det är något i anamnesen som man kan härleda till någon speciell sjukdom/tillstånd. Man brukar även känna och lyssna på buken såklart. Tur att detta är läkarnas grej och inte vår känner jag! Men alltid intressant att lära sig om och så viktigt.

Resten av dagen tänkte jag försöka plugga lite och repetera inför tentan som är på lördag. Det är ungefär så hela min vecka kommer att se ut mer eller mindre då vi är lediga ifrån skolan resten av veckan.

Idag åker även Tina hem ifrån Namibia så snart är hon hemma hos oss igen!

/Sandra

Här är min brors katt, tycker han är så gullig på den här bilden. Liten och nyfiken på världen.

Likes

Comments

Idag har det inte varit många krut gjorda men jag har hunnit kolla igenom det som vi ska pyssla med imorgon i skolan och även gått igenom tentafrågorna som är inför tentan. Imorgon kommer vi att ha en gästföreläsning där det kommer en läkare som ska föreläsa för oss om akuta buksjukdomar. Det låter spännande tycker jag! När det kommer till buksmärtor så kan det ju vara så mycket som kan vara fel och det gäller att hitta det där speciella mönstret som hänvisar till en viss sjukdom eller tillstånd. Lätt är det inte iallafall och jag hoppas på att bli ännu lite klokare efter imorgon.

Jag har även varit en sväng till gymmet nu på kvällskvisten och det blev fokus på kondition idag i brist på fantasi till annat. Jag började i vilket fall på crosstrainern där jag körde lite intervaller i 20 minuter, detta va inklusive uppvärmning och nedvarvning. Jag fortsatte sedan till löpbanden där jag körde intervaller i 30 minuter, inklusive uppvärmning och nedvarvning där med. Intervallerna på löpbandet var dock lite försiktigare än de på crosstrainern då jag försöker bygga upp lite så jag inte får problem med mina benhinnor igen. Ska denna gången försöka ta det lugnt nu i början, vilket inte är så lätt när man bara vill gasa på och höja tempot på bandet.

Det snöade så fint på hemvägen, tog denna bild som visas nedan.

/Sandra

Likes

Comments

Vet ni vad vi såg igår när vi tittade igenom vår blogghistorik??!

Ett år med bloggen! Första inlägget lades upp den 7 februari och bestod av ett litet välkomnande till er, till vår blogg!

Grattis till bloggen och grattis till er och till oss att vi nu har klarat av första året på förhoppningsvis många fler där ni senare kommer att få följa med oss in i vårt kommande yrkesliv. Vad vi har för tankar och funderingar då. Vart vi kommer att hamna och vart vi kommer att vara. Kommer vi klara pressen, alla arbetsuppgifter och ett arbetsliv? Varken jag eller Tina har några egentliga erfarenheter ifrån ett arbetsliv. Det längsta vi någonsin arbetat i sträck var ett halvår efter studenten. Så mycket spännande kommer att hända. Häng med oss på detta, för vi är då lika nyfikna som ni!

/Sandra och Tina

Likes

Comments

Då var vecka 4 av 5 veckor totalt avklarade av den här kursen! Oj vad fort det har gått.. Igår hade vi ett seminarium där vi diskuterade sepsis. Vi alla hade förberett oss i olika grupper där vi bearbetat ett patientfall och vi skulle nu redovisa hur vi tänkt behandla och ta hand om patienten. Seminarium är som alltid lärorika och man lär sig mycket av varandra, vilket ju är huvudsyftet med sånna här övningar. Detta var även examination 2 av 3 i den här kursen. Nästa vecka på lördag kommer vi ha en avslutande skriftlig tenta i kursen och sen är kursen klar.

Nu ska jag iväg till gymmet och träna en stund, det får bli starten av den här helgen. Innan den helt börjar tänkte jag dock plugga lite inför nästa veckas tenta i eftermiddag, men sen så, då är det helg.

Hoppas ni får er en underbar helg.

/Sandra

Likes

Comments

Igår gjorde vi sista passet på sjukhuset och även då var vi på akuten. Idag har vi varit på Home of Good Hope igen och gett besked till en kille, Lulu, med Downs syndrom att han ska få börja i skolan! Vi tre studenter ska skicka pengar varje månad så att han ska börja i skolan, då pengar inte fanns för honom. Mer info om detta kommer.

Så, akuten igår var känslosam och fylld med massor av känslor. Kan bara säga hur mycket jag uppskattar den svenska sjukvården efter gårdagen. Hela dagen gick jag med gråt i halsen.

Vi arbetade på den akuta delen och tog själva emot patienter och gjorde undersökningar. Första patienten vi fick var en tydlig stroke-patient med ett högt stigande blodtryck och alla stroke-tecken. Vi frågade vart läkaren var och fick till svar "han kommer sedan när han börjar sin rond". Ursäkta?? Vi stod där som frågetecken och ingen läkare fanns att tillgå i denna akuta situationen. Så den stackars patienten med stroke fick vänta. och vänta. Inga åtgärder gjordes förutom att sätta ett dropp tills läkaren sa att patienten skulle in till ett annat rum för ytterligare undersökningar(?). Frustrationen var stor och om patienten fick hjälp eller inte vet vi inte. I Sverige om detta hade hänt hade man gjort ett rädda hjärnan-larm. Det var hemskt att se att patienten inte fick någon hjälp och att vi kunde göra absolut ingenting.

Många andra jobbiga patientfall fick vi se och frustrationen var lika stor. Det har nog varit den svåraste utmaningen denna resan, att bara se på när man vet precis vad som borde göras. Att bara se på när patienter missköts. Att försöka anpassa sig till ett helt annat lands sätt att leva. I Sverige har vi det otroligt bra med bra utbildning och en bra personcentrerad vård. Här kan jag bara stå och titta på och acceptera att det är såhär det är, och jag kan inget göra, för jag befinner mig på andra sidan jorden och här funkar inte saker som hemma.

Den dagen fick vi även se en svårt skadad efter bilolycka, självmordsförsök, missfall och lite annat. Alla patientfall behandlas så annorlunda i Namibia och det är väldigt svårt att se, men det är så det är. Men oj vad jag har sett och lärt mycket, så jag är otroligt nöjd med denna resan och alla upplevelser!

/Tina

Likes

Comments

Tänkte skriva ett inlägg om hur en vanlig dag i Namibia ser ut när vi jobbar på sjukhuset.

Kl 05-06: Någon gång runt den tiden går väckarklockan. Då tar vi på oss jobbuniformerna och äter frukost.
Därefter går vi ut på gatan och försöker haffa en taxi. Här tar man en taxi på gatan hoppas på att det inte är en galning som kör. Vi brukar göra upp om priset innan för att inte bli lurade. Alla resor kostar mellan 10-20 namibiska dollar per person beroende på vart man ska. Otroligt billigt.

Kl 07-13: Såhär är en kort dag på sjukhuset. Då är vi på avdelningen tills klockan är 13 då vi får vår underskrift.

Kl 13-16: Antingen så åker vi hem och käkar eller så åker vi till stan och käkar ute och går och shoppar.

Kl 16-sent: Kommer hem och pluggar eller ligger ute i solen och tar det lugnt.

Dagarna varierar såklart, men oftast ser vardagarna ut såhär. Vi brukar vara väldigt trötta efter en jobbdag så vi föredrar att bara ta det lugnt efter jobbet.

/Tina

Windhoek!

Likes

Comments