Tankar, Citat

Idag är en dag där jag inte riktigt vet var mina tankar är. Jag vet inte riktigt vad jag vill, samtidigt som jag så oerhört gärna vill komma fram till ett svar. Det är ett flygande mellan A och Ö, från svart till vitt, ett svischande i tankarna för skapa nån typ av nyans som är bra och hållbar för just mig.

I praktiken är det så lätt att säga "att man ska göra det som är bäst i längden". Det är lätt att se när man är utifrån vad som är "rätt". Lätt att säga vilken stig man ska satsa på, vilka relationer man mår bra av och vad man ska göra i livets framtid. Men när man sen är i situationen, när det är du som ska bestämma dig, då börjar i alla fall jag, just nu, tvivla på vad som är bäst i ett längre perspektiv jämfört med vad som bara är bäst i stunden. Jag börjar ifrågasätta min starka magkänsla, kanske det bara är en inbillning och kanske jag borde ge allt en extra chans. Men om den chansen skadar mer än gör nytta? Om jag redan har svaret?

Någonstans i detta ifrågasättande av min magkänsla, om det nu är min riktiga magkänsla och om det är den jag ska följa, så får jag impulser på att fly. Inte de självdestruktiva impulser jag följt tidigare i livet. Jag tänker aldrig gå tillbaka till livet där maten, träningen och lögnerna mixades ihop och där livet åt upp mig inifrån ut. För jag vill aldrig förlora det jag byggt upp, allt jag tagit tillbaka och att jag lyckats skapa en glädjefull, tvångsfri relation till mat och träning. Men det är också den starka viljan att aldrig falla ner som i sin tur gör att detta beslut känns extra viktigt då det känns som att beslutet kan rucka på den stabilitet kring ett välmående liv jag återfått. Men samtidigt vet att att fly inte är rätt sak. Och att ignorera och stänga dörrar är inte heller helt icke-självdestruktivt. Att avsluta istället för att kunna ta ett genomtänkt beslut och kunna ta diskussionen med inblandade och kanske välja bort chanser för att skydda mig själv.

Hela mitt liv har jag levt i vetskapen om att saker inte är svarta eller vita. Jag har fått det berättat för mig och upptäckt det själv. Men hur ska jag kunna se vilken nyans som är starkast, vad som är bäst? Och skilja på vad som är bäst för mig och bäst för någon annan? Hur ska man prioritera. Någonstans i min personlighet har jag dessutom ett starkt driv som älskar all or nothing. Vilket jag också vet innebär att jag måste reflektera innan jag bestämmer mig för att gå hela vägen.

Om ett par år kommer jag kunna se tillbaka, jag kommer veta vad jag skulle sagt till dagens jag. Men jag är inte där ännu. Jag har inte svaret. Och att ta alla chanser och leva efter att testa på allt? Då kommer frågor som hur länge ska man ge det? Och det går inte att testa allt, vilket innebär att man kanske kör över andra chanser eller river hål i sig själv.

Kanske har jag kommit fram till ett beslut efter att dessa ord placerats i text. Kanske att jag faktiskt vet vad jag borde göra. Men jag kastats hit och dit i tankarna varje minut. Och lika luddigt som mina tankar är i skrivande stund är också denna text. Du som läser kanske vet vilket beslut jag pratar om, men jag gissar på att du inte har en blekaste aning. Och det är så det får vara, för även om hela mitt liv inte lagts fram, så tror jag, nej jag vet, att jag inte är den ända som ibland varken vet in eller ut. Även om det kan kännas olidligt så är det helt okej. Det är okej att känna sig luddig, inte veta in eller ut och vad som ska beslutas. För precis som jag är du också bara människa. Och det är alldeles tillräckligt.

Ha en härlig dag och ta hand om er!

Kram!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Min dag

Det har inte blivit något inlägg de senaste dagarna och så tänker jag att det ibland kommer att få bli. Idag hade jag först inte heller tänkt posta något då jag vill ha lite mer tid på att skriva ett mer tanke-fyllt inlägg, men kom på mig själv tanken om att vara högpresterande och att allt faktiskt inte ska eller behöver vara på högsta nivån med tankar som väl bearbetats och ord som valts med största omsorg -detta är trots allt min blogg och det kommer att få vara en salig blandning av mina tankar och ord.

Idag är jag otroligt lycklig. Som många dagar denna vecka i och för sig. Men så är extremt energifylld just nu ända ut i fingertopparna att jag knappt kan sitta still eller låta bli att skrika glädjerop. Haft flera underbara dagar och händelser tidigare i veckan, bland annat gjorde jag framsteg i ett trick som jag har kämpat med på en kurs i aerial som jag testat på och igår hade jag en mysig alla hjärtans dag med italienskt och bowling.

Härliga stunder och personer har helt enkelt bidragit till att forma mig till en energibomb och framförallt kvällens kommande händelser gör mig full av glädje! Organisationen Vi Vågar!, som jag volontärarbetar för, kommer idag att starta igång en sluten grupp för individer som har en ätstörning/besvärlig förhållande till mat och/eller kropp, vilken jag kommer hålla i tillsammans med en annan volontär. Jag är så peppad att få hjälpa, stötta och peppa med mina erfarenheter och kunskaper för att hjälpa dessa deltagare att må bättre och få motivation och hopp! Senare ikväll kommer jag även hålla en live för organisationen på Instagram @vi.vagar och prata om att känna sig obekväm med sin kropp och lyfta strategier och tips. Gjort en grov struktur över vad jag vill ta upp och så peppad att få dela med mig av mina tips och tankar som fått och får mig att vara bekväm i min kropp och känna selflove.

Att sprida hopp, glädje, tips och helt enkelt dela med mig av mina erfarenheter för att hjälpa andra är något som ger mig så mycket energi och glädje att jag knappt finner ord för det.

Dessutom fick jag idag några böcker som jag beställt, bland annat The secret, Omgiven av idioter och Lyckofällan. Så taggad på att få läsa dessa då jag tycker psykologi är så otroligt intressant samt att få en ökad förståelse för människor och hur/varför vi kan komma att bete oss som vi gör.


Ta hand om er!

Likes

Comments

Motivation

På senaste tiden har jag flera gånger stannat upp i stunden och tänkt hur lika gärna detta kunde varit en scen i en film. Hur drömmigt det är, hur roliga dagarna är och hur lyckligt lottad jag är som får vara i just denna stund.

Visst har det hänt kul saker på senaste tiden men det har hänt saker som varit härliga innan också. Jag tror det handlar om hur man väljer att se och framförallt närvara i situationen. Är det en vanlig, trött naturlektion eller är det en komisk stund med ens bästa vän samtidigt? (Rekommenderar förstås att lyssna på läraren...) En vardaglig likadan middag med familjen eller ännu ett nytt minne, med mer tid och upptäckter med de man vuxit upp med genom livet? Väljer man att se det som en helg utan någon effektivitet kring jobb och skola eller som en helg man faktiskt lärt känna en annan person lite bättre?

Visst är inte alla stunder komedier, det finns, har funnits och kommer också finnas delar som är tragedier, vilka man kanske inte alltid vill tänka på som en film. Men samtidigt kanske det enklare att se det man tar med sig om man ser det jobbiga som händer som delar av en film? Om man ser händelserna som en början på något nytt i ens livslånga film eller en lärdom man tar med sig?

Dessutom känns varje "vanligt" vardagsmoment som sträckan till tunnelbanan mycket mer livfull och exalterade med peppig musik i öronen och tanken om att detta är en del i en film. Men framförallt tänker jag att synsättet att livet är en film också underlättar att uppskatta varje stund och se de som egna viktiga stunder att vara i. Alla delar finns i en film av en anledning och alla krävs för att göra hela filmen. Sämre stunder ger lärdomar och hjälper en uppskatta de glädjefyllda.

Livet är livet, det är levande, oretuscherat och "icke-tumblr-perfekt", kanske därför också till och med kan ses som motsatsen till en film. Men samtidigt tänker jag att du är regissören över ditt liv och du väljer handlingen, vilka spår du vill gå och du väljer framförallt vinkeln du väljer att se på saker.

KRAMAR!

Likes

Comments

Mat & Recept

Hejsan, hoppas solen skiner hos er idag, vare sig bokstavligt eller bildligt!

Jag måste tipsa om en alldeles UNDERBAR restaurang jag besökte med min familj igår. Mamma hade planerat en överraskning till pappa i stan (som fyller år snart) och hade bokat bord på en liten restaurang nära hennes jobb som hon skrutit om hemma galet mycket. Såg verkligen fram emot att besöka stället -men hade aldrig kunnat drömma om detta.

Stället heter Café Zeppelin och ligger på Wargentinsgatan 3 på Kungsholmen och ägs av en man som verkligen är passionerad för mat och dryck. Väl i den (verkligen) småskaliga restaurangen, som får plats med kanske 15 gäster, bemöttes vi av en underbart mysig atmosfär full med engagemang. Personlig service och varje tapas/maträtt fick vi väl berättat vad vi fick framför oss. Dessutom väldigt noga med att kolla allergier både när mamma bokade och på plats, vilket är super, även det "bara" i familjen finns nötallergi. Dessutom är maten ekologisk och närproducerad. Det är främst en lunchrestaurang men nu börjat med att ha kvällsöppet fredag och lördag vilket är alldeles perfekt! Dessutom såg jag att de har brunch varje söndag vilken jag blev sugen att testa på!

Risotto med västerbottenost och prosciutto - en av förrätterna vi blev serverade som var gudomligt god!

Långkokt torsk med potatis/parmesan mos, gratinerad blomkål, sparris, portobello och citronsmörsås - torsk som annars kan kännas lite tråkigt att beställa på restaurang var otroligt god!

Vi fick flera tapas/rätter varav några av dessa finns på bilderna ovan. Dessutom drack vi en underbar cava för att fira och självvalda viner (utsökta, enligt mina föräldrar) som passade maten perfekt. För min del blev det inte mer alkohol än cavan då jag är väldigt lättpåverkad och kände att rummet inte behövde snurra mer haha. Förutom atmosfären och bemötandet är bara maten helt klart värt ett besök!

Kram!

Likes

Comments

Nu är den efterlängtade fredagen här som bjuder in till helgen. Dagen som många väntar på från och med söndagskvällen, Och visst är helgen härlig, jag älskar alla möjligheter till att bygga upp sina dagar precis som man vill utan att ta hänsyn till ett skolschema. Samtidigt har jag den senaste tiden börjat uppskatta resten av veckan allt mer. Ha roliga saker inplanerade, försöka se det positiva i det som annars kan kännas mindre kul och förgylla vardagen med vardagslyx. Det kan vara små saker men som gör dagarna till guldkorn.

I tisdags hörde jag en föreläsning som kretsade kring ett citat som jag älskar!. "Create a life you don't need a vacation from". Varför bara leva 2/7 dagar i veckan? Eller bara på semestern? Vi lever nu, vi har idag och varför inte göra denna dag härlig? Så jag tänkte tipsa om mina favoriter som förgyller dagarna.

God mat - Att gå the extra mile och kanske sätta lite salt, peppar och några skivor tomat på mackan eller dekorera smoothien kan ge så mycket lyx. Alltid har man inte tid, men jag kan verkligen uppskatta att sitta i lugn och ro och njuta av något som både är gott för ögat och magen!

Frisk luft - Det kan vara en lång promenad eller att bara ta extra djupa andetag och känna hur luften få dig att känna dig. Efter en promenad med min hund känns tankarna lite klarare och leendet lite större. Jag älskar verkligen att vara i naturen då frisk luft och natur gör att jag både känner mig lugn samtidigt som energifylld.

Doftljus - Ett av våra sinnen och känns som man alltid blir lugn av mysig ljusbelysning och ett doftljus i rummet.

Musik / podd: Vilken sträcka känns inte härligare att ta sig med en bra låt i öronen? Jag har listor för olika humör/känslor jag vill uppnå som Power eller Happy Place. Även poddar kan göra en tisdag-morgon så mycket bättre! Finns alla möjliga typer av poddar och kan både uppskatta pratpoddar som Pillowtalk eller poddar med en lite mer röd tråd som Mathilda och Andrea eller Framgångspodden som är väldigt stukturerad men så inspirerande!

Hemmaspa - Jag älskar att ta hand om mig själv med ex fotbad / ansiktsmask / härlig hudkräm. Att ge kärlek till sig själv och få smörja in sig eller återfukta nu när det är så kall luft ute känns så lyxigt. Det tar inte mycket tid att fixa men man får en så härlig känsla efter.

Yoga - Även om jag verkligen vill göra mer av detta då det just nu inte händer så ofta så mår jag så bra av att göra yoga. Det kan handla om bara en solhälsning eller en lång serie men yoga gör mig så lugn, rofylld och kärleksfull mot både mig och resten av världen!

Personerna du umgås med - Detta tror jag är A o O i vardagen. Att välja vem man omges med, vem som man får och ger energi till. Jag tycker att det är bra att vara trevlig och bemöta alla öppet, men det är viktigt att se över vem man ger energi till så att man inte själv blir drenerad. Bra vänner ger energi. Och finns få tillfällen där inte situationen blir roligare med mina bästa vänner och få gråare dagar som inte blir ljusa med dem☀️

Ha en härlig dag!

Just nu helt inne i en period med keso och avokadomackor!

Likes

Comments

Tankar, Motivation, Skönhet & hälsa

...säg mig vem som vackrast är...

Varje dag köps tusentals sminkprodukter och hudvårdsprodukter. Människor betalar stora summor för special-koster och dietplaner hit och dit, skönhetsoperationer görs i all sin enkelhet på lunchen. Retuschering sig online och i verkligheten. Så mycket energi och pengar som på att förändra. Så mycket som prioriteras efter att uppnå en fasad i ideal.

Det är lätt att bli en produkt av samhället. Det är lätt att följa samma myrstig som redan trampats upp. Vi hör och ser stegen som "ska tas" varje dag genom reklam, sociala och andra medier. Hur du ska se ut och vara. Det ropas ut att du alltid kan och ska förändras. Lovord ges om evig lycka när du köpt produkten/gått på dieten/testat träningsformen/osv. Men ändå blir du aldrig klar. Alltid kan du ta det lite längre, köpa fler produkter, testa en ny diet och skalpera dig lite närmare idealen.

Det är ett evigt jämföra dig med andra, vem lyckas bäst med att utmejsla sin fasad? Vem är snyggast i rummet? Snyggast på jobbet då? Vem har det snyggaste six-packet? Sexigaste benen? Vem vill flest vara? Det är som en evig tävling vem som vinner idealets hjärta, vem som kan efterlikna idealen som målas upp av samhället och företagen som säljer produkterna/tjänsterna. Och vi människor är bra på att jobba mot ett mål, vi lyckas hitta alla möjliga sätt för att uppnå de uppsatta idealen.

Men det är en tävling som jag tror aldrig slutar lyckligt. Den som söker "fel" kommer alltid att hitta "fel". Jag tror man blir instängd i en bubbla där man själv strävar efter att uppnå annat så mycket att man blir helt självblind. Jag tror inte man blir lycklig av att bli utsedd som varken Miss eller Mr Universe. Jag tror livet inte glittrar mer av en krona på huvudet utsedd av en jury. Eller av fler likes på Instagram. Eller av fler Tinder-matchningar. Tvärtom det finns biprodukter av att bli samhällets produkt. Ångest, sämre självkänsla, utmattning och utbrändhet, självhat, depressioner, ätstörningar, listan kan göras lång. Men framförallt så tror jag att man glömmer bort att vi inte är objekt utan subjekt. Och i denna förväxling av satsdel så tappas själva livet bort. Livet där DU har möjlighet att göra vad du vill. för att du älskar att göra det, inte för att passa in, känna dig älskad eller bli avgudad. Livet där du upplever, umgås, gråter, skrattar, älskar och LEVER.

Och missförstå mig inte, jag är inte 100% "neutral". Jag själv älskar att testa hudvårdsprodukter, jag lackar naglar och använder ofta smink. Och det är varken mer rätt eller fel än att vara 100% "neutral". Jag är inte heller någon att döma vad som är rätt eller fel. Och att jag exempelvis tycker det är kul med ansiktsmasker betyder inte heller att jag ser mig själv som en produkt för någon annan eller samhället. Men jag tror det är viktigt att tänka på är att fråga sig varför man gör något. Är det för att du tycker det är kul eller du mår bra av detta? För att du känner att du ger självkärlek till din kropp när du smörjer in dig med hudkräm eller är det för att någon annan eller samhället sagt åt dig att du måste smörja in dig uppnå en viss typ av hy?

Livet har inget facit. Jag är inget facit. Men jag tror det är viktigt att våga tänka. Våga ifrågasätta. Våga leva på ett sätt man själv mår bra av.


Ta hand om er!

Likes

Comments

Tankar, Citat

Har du tänkt på vad tid egentligen är? Hur förklarar man egentligen det? Att det är något som alltid fortsätter pågå oavsett vad annat som händer? Att det är något hela samhället är uppbyggt kring, regler alla måste acceptera samtidigt som det kanske bara är ett hittepå? Att det är mänskors största rädsla att deras tid "tar slut"?

Hela våra liv är uppbyggda kring tiden. Av tiden bestäms vår ålder, som säger om vi ska gå i skolan och vilka rättigheter vi har. Tiden bestämmer när nästa flyg till London går och om du är sen till ett möte. Den får dig att associera en högre tid (ålder) på en person med slutet på dess tid.

Jag kan bli galen på att tänka på detta. Jag börjar ifrågasätta tiden och om den ser ut på samma sätt i hela universum? För samtidigt som vi tar ett andetag hinner en mus andas betydligt fler. Kanske finns det en annan värld där ett helt liv av tid är ett enda andetag? Och vem säger att tiden tar slut när man dör? Kanske är detta bara början på något större?

Det är flummiga, lösryckta tankar utan svar. Men i och med att vi inte vet hur tiden egentligen ser ut, trots att den styr vår vardag, kan det ge mig en otrolig motivation till att prova ALLT jag vill. För skulle tiden ta slut, när min tid i form av människan jag är idag tar slut, då vill jag inte ångra att jag inte testade på att jobba med det ena och det andra, jag vill inte ångra att jag inte åt det jag ville och jag vill inte ångra att jag inte hann skratta tillräckligt.

Vare sig livet är detta, kort eller långt, så tror jag att gäller det att ta vara på varje enhet av tid vi får. Varje möjlighet som varje enhet ger. Och  jag menar inte att det betyder inte att man ska jobba 24/7 eller aldrig vila, tvärtom, jag tror man ska man ta hand om sig och ge en själv de möjligheter och förutsättningarna man mår som bäst av.

Ta hand om er, KRAM!

Likes

Comments

Ett första inlägg, en ny plattform och en ny möjlighet.

Efter mycket tankar på att starta en blogg har jag nu äntligen gjort det! Kan inte fatta vad som stoppat mig egentligen, känns det inte rätt kan man alltid sluta, inget är hugget i sten men man kan aldrig veta vad något blir innan man provar, eller hur?

Jag kan väl presentera mig lite kort till att börja med, mitt namn är som sagt Siri, jag är 18 år gammal och har bott i Stockholm sen 12 års ålder då jag flyttade hit med min älskade familj från Finland. Jag går sista året i gymnasiet, ekonomilinjer, så finns massor av spännande möjligheter framför mig och finns många drömmar. På fritiden älskar jag att vara med vänner & prata med nya personer, vara aktiv (helst i naturen, dans eller luftakrobatik som jag nyligen börjat på), volontärarbete (som jag gör på organisationen Vi Vågar!) och framförallt SPRIDA GLÄDJE! Jag har en historia av ätstörning, depression och prestationsstress som skapat den jag är idag, vilket är en av anledningarna till att ha skapat ett forum där det är möjligt att sprida hopp, glädje och dela med mig av mina tips.

Bloggens syfte är egentligen inte mer specifikt än att fungera som ett forum där jag får utlopp för tankar, får dela med mig av toppar och dalar som förhoppningsvis kan inspirera och ge igenkänning. Ibland kanske det kommer ett inlägg om dagen, ibland oftare och ibland mer sällan, vi får helt enkelt leder :)

Så om du hittat hit och läst detta, tack för att du tagit dig den tiden och jag hoppas du får en härlig dag, ta hand om dig!

Kramar!

Likes

Comments