posted_inVardag, Livsstil, Yoga

Yogilife

Halloj! Idag är den en underbar, solig eftermiddag. Solen skiner in genom fönstret när jag sitter under mitt varma, sköna täcke. Vi har nyss ätit vegokorv med bröd. Det krävs ingen gormet middag för att göra mig tillfreds, haha.

I torsdags förra veckan åkte jag på yoga retreat i 4 dagar i Vinsta. Det var helt magiskt! Jag som ändå gjort yoga på hemmaplan i sådär 10 år trodde att jag visste vad jag höll på med, men ack så fel jag hade. Min underbara guru Jonathan har totalt förändrat min syn och upplevelse kring yogan. Jag har alltså alltid använd mina muskler fel, vilket förklarar varför jag haft problem att komma in i vissa ställningar. När jag mediterat har jag alltid antingen suttit i skräddare eller halvlotus, men idag för första gången lyckades jag komma in i full lotus position. Lyckan var obeskrivlig.

Vi har fått all kurslitteratur så jag har börjat renskriva alla våra asanas (positioner) som vi ska öva på, samt utfört hela övningen idag. Nu är tanken att jag också ska läsa lite i en av böckerna och skriva ned stödord, men vi får se hur det går. Nästa lektionstillfälle är inte förrän nästa månad, så tid finns det gott om. Dessutom har vi blivit uppmanade av våran meditationsguru att meditera minst två gånger om dagen. Jag har inte ens lyckats få in en enda hittills. Men man ska inte tvinga fram något heller. Ikväll tror jag det blir av.

Något jag tyckte var väldigt härligt när vi hade vår första meditationslektion var att han pratade väldigt mycket om den minimalistiska livsstilen, utan att använda ordet minimalism en enda gång. Han förklarade för gruppen om hur låsta vi blir av våra materiella saker och hur vi kan frigöra oss från den där känslan om att man skulle bli lycklig av exempelvis en ny tv. För egentligen blir man ju inte lycklig, man får bara en endorfinkick som inte varar särskilt länge ändå. När verkligheten kommer ikapp så har ju inte tv:n ändrat på livet till det bättre, den har bara låst fast en ännu mer i sitt hem. Det kändes så härligt att äntligen samlas och träffa människor som har samma livsåskådning som jag. Jag kan tänka mig att det inte är särskilt många som har den livsstilen.

Jag vill inte skriva alldeles för mycket om detta just nu, eftersom det kan bli lite mycket att läsa om jag rabblar på. Men jag älskade iallafall att gå upp 5 på morgonen och komma hem vid 18 trots att det var långa dagar. Det känns liksom som om jag har fått tillbaka livsglädjen lite och fått in lite mer rutiner efter det hela. Nu känns det som om jag äntligen har hittat rätt för första gången i mitt liv.

Kalitén på datorkameran är ju suverän (inte)... Självklart är ju inte min lotus perfekt, men med övning kommer färdighet. Så jag fortsätter kämpa.

Jag äger inga rättigheter till bilden.

Minimalisten

Gillar

Kommentarer