Hej alla Simones underbara läsare, jag fick äran att gästblogga hos henne och ta upp ett ämne som jag tror ingen annan skulle göra nämligen KONSTÅKNING! Vad tycker ni om det?

Hej alla Simones läsare! Jag heter Johanna och jag bloggar på adressen nouw.com/johannabilling. Jag har fått äran att skriva ett inlägg på Simones blogg. Jag tänkte prata om ett ämne som är otroligt viktigt för mig och det är psykisk ohälsa.

Du kommer till Johanna's blogg genom att klicka på någon av de bifogade bilderna, eller genom att klicka här!

"Vad mycket du äter!!" Är något som jag personligen inte gillar att höra, speciellt inte när jag haft/har det jobbigt med maten och att det är fortfarande är lite känsligt ämne. Vissa dagar kämpar jag mer och större delen flyter allt på som vanligt. Jag får i mig allt utan några problem. Att höra det från någon som antingen äter mindre än mig eller inget alls ger mig inte någon gladare eller lättare känsla att äta upp allt som ligger på tallriken t.ex. Det ger bara negativa vibbar och får mig inte känna mig motiverad till att fortsätta äta tyvärr (men jag gör det för jag måste). Då fortsätter måltiden med ett måste och inte med en "njutning".

Man kan lätt börja ifråga sätta sig själv om varför man äter allt som ligger framför en. Jag vet ju innerst inne att jag behöver äta den portion som jag gör. Hela min kropp behöver mat, alla behöver mat. Men effekten av att någon kommenterar kan gör det svårare liksom. Därför kan det vara extra jobbigt att äta borta. Att först inte veta vad som serveras, hur tallriken ser ut eller bara känslan att inte få ha "kontroll" själv gör mig orolig en lång stund innan. Jag är rädd för att få konstiga blickar på mig och min talrik eller kommentarer. För varje gång man är borta med kompisar, släkt och familj så ingår alltid mat med i bilden. Oavsett om det är fika eller en större måltid. Mycket kretsar kring maten och den påverkar oss olika. För vissa är det bara att äta men andra inte. Man har funderingar, frågor och annat som man undrar över. Så på något sätt tror jag att de flesta har någon typ av ätstörning, det behöver inte vara sjukligt. Att på något sätt ser människor olika på mat i olika situationer. Jag personligen jobbar mig framåt varje dag med att utmana mig själv till att äta borta, släppa kontrollen, äta för att jag behöver det och samtidigt njuta. Effekterna gör mig till en starkare person och till en mer spontanare tjej!

Klicka på bilden ovan, eller här, för att komma till Josephine's blogg!