Jag ska vara helt ärlig, de senaste veckorna har varit något av det värsta jag upplevt i mitt liv. Den kroppsliga paniken, psykiska påfrestningen och förvirringen jag genomgått skulle jag inte önska min värsta fiende.

Valde att avbryta min behandling av den dåvarande antidepressiva medicinen jag hade, då biverkningarna påverkade mig för mycket för att gynna mig. Men jag hade aldrig kunnat förberedda mig för det helvetet urtrappningen skulle utsätta mig för. Konstant yrsel, illamående och kallsvettningar. Kroppen var i panik konstant, allt ljus och ljud fick hela mitt huvud att explodera. Allt fick mig att explodera av ilska och frustration. Kunde inte äta, dricka eller göra saker. Enda tiden jag mådde okej, var när jag låg i ett tyst mörkt rum och sov. Abstinensen tog över mitt liv.

Varför jag berättar detta för er, är för att ge er en orsak till inaktiviteten som varit den senaste tiden. Börjar nu återhämta mig och må bättre, de fysiska symptomen är nästan helt borta. Därav ska jag stegvis försöka komma tillbaka igen, men jag kommer låta det ta sin tid.

Kram