Förtvivlad

Anropar tomheten

från roten av min existens


(trevande kommer svaret)


Ett svagt eko

som växer till

ett vattenfalls dånande

när det studsar mot

insidan av mina blodådror


(-Du är inte ensam)


Desperat dunkar jag huvudet

i den rödfärgade tegelväggen

och sjunker orkeslös till marken


Bitter över att svaret

var någonting jag redan visste

frågan är bara vad jag

ska göra åt det.

​Ha en underbar fortsättning på din dag..

Lev och låt leva..

               Silverblomma..❤

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Liknande inlägg