I samarbete med Loddo så har jag fått hem oktober månads box. Där fanns mycket användbart denna gången. Loddo kostar 99:-/box och innehåller en blandning av mat-, städ-, tvätt- och hygienprodukter.

I denna box fanns det:

DOVE DEEPLY NOURISHING BODY WASH
En duschkräm som är återfuktande och ger näring på djupet.

Denna luktar fräscht och är mjuk och skön att tvätta sig med.

NICK’S SOFT TOFFEE
En ny produkt från Nick’s med smak av krämig toffeefyllning och doppad i mjölkchoklad.

Den här var riktigt god.

FESTIS PÄRON
En ny smak från FESTIS med päron. 30% mindre socker.

Den här smakar mycket päron och är god.

DR BECKMANN LUKTBORTTAGARE
Denna gör din tvätt fri från oönskade lukter. Lägg den tillsammans med tvätten och tvätta som vanligt.

Den här har jag inte hunnit testa ännu.

CETAPHIL GENTLE SKIN CLEANSER
En bästsäljande ansiktsrengöring som vårdar huden och rengör skonsamt.

Detta är en favorit även hos mig.

FAMILY FRESH STRAWBERRY KIWI
En uppfriskande duschgel med kiwiextrakt och doft av jordgubb. För hela familjen.

Denna luktar väldigt gott och löddrar bra även i ett bad.

SERLA MILJÖVAL MAXIMETER
Ett hushållspapper med 200 smarta, korta ark som effektivt hanterar allt spill. Det finns nu 40% mer på rullen.

Den här har vi inte hunnit testa ännu men den kommer att gå åt.

DR BECKMANN COLOUR AND DIRT COLLECTOR
Ett optimalt skydd mot missfärgningar och som bevarar färgerna. Med denna produkt kan du t om mixa olika kulörer utan att de färgar av sig. Praktiska dukar som fångar upp färgen.

Det här låter verkligen superbra. De ska jag testa vid nästa tvätt. Jag har ett tyg som lätt tar åt sig svart färg nämligen men som är för färgglatt för att tvättas med vitt.

Denna vecka har vi börjat inskolning för Edgar på förskolan. Det första jag upptäckte på vägen dit var hur långt det faktiskt var att gå dit. Det är 1 km. Det låter kanske inte så mycket för er. Men för mig en smärtdag så är det väääldigt långt. Det går inga bra bussar dit heller. Men kanske någon som kan korta ner promenaden lite.

I måndags så följde både jag och Jonas med. Vi fick vara där i ca 1 1/2 timme och träffa en pedagog som Edgar kommer att ha. De två andra hade såklart semester denna vecka eftersom det är höstlov. Lite dumt kanske. Men Edgar verka gilla honom så det är ju bra. Kul med en manlig pedagog också.

Vi fick titta runt och där är verkligen jättefint. Huset byggdes 2017 så det är väldigt nytt och även väldigt anpassat för barnen. Med t ex låga fönster så de kan titta ut och en liten minitoalett. Edgar fastnade för det kreativa rummet direkt. Där kommer han att vara i himmelriket. Leka med lera och måla hela dagarna. Han testade deras lilla kök också.

Denna förskola har ett eget kök med en egen kock. Hur bra låter inte det? Han är dessutom vegetarian och gillar att experimentera med smaker. De bakar även sitt eget bröd varje dag. Så väldigt bra mat. Vi var där nere och kikade och det luktade så gott. Där hade jag också velat äta.

Lekplatsen är också väldigt fin med olika stationer. Förskolan ligger på ett lugnt ställe i stan precis intill en kyrkogård. Så där kör inte så mycket bilar. Skönt det.

Vi kände oss väldigt nöjda första dagen men också väldigt trötta av alla nya intryck. Edgar var helt slut. När vi kom hem ville han sitta kvar i vagnen en stund och landa. Han är väldigt lik mig där.

Igår var vi där igen. Både jag och Jonas var med även denna dag. Men i fortsättningen blir det bättre för Edgar om bara en går med. De har föräldraaktiv introduktion vilket betyder att vi föräldrar är med de första dagarna och är med barnet hela tiden. Tar blöjbyten, klär av och på och hjälper till vid mat och sånt. Som hemma. Det känns också väldigt bra.

Under tisdagen fick vi vara med och leka med de andra barnen. Edgar fastnade för tåg och bilar. Pedagogen är med och leker hela tiden vilket också är bra. De sitter med och hjälper till. Där var en liten tjej som tyckte det var lite orättvist att Edgars föräldrar fick vara med. För hennes jobbade. Svårt att förklara. Men jag lekte lite med henne också. Allt fungerade jättebra och Edgar var så duktig och lekte fint. Vi fick vara där i två timmar denna dag. Efteråt var vi också trötta.

Jag har fått en så fruktansvärd smärtökning just nu. Jag har inte riktigt landat efter smärtrehab ännu. Så detta kom lite nära inpå. Det känns lite jobbigt. Så idag fick Jonas gå dit med Edgar och jag stanna hemma. De ska ha Halloweendisco idag. Så det kändes lite hårt att stanna hemma. Det skulle vara så kul att se. Vi fick reda på detta igår. Jag som hade velat sy något kul. Men som tur var så hade vi fått en cape av en vän med skelett på ryggen. Sen fick det bli en hatt på. Så var Edgar utklädd. Han ville vara en häxa egentligen. Men jag hade inte riktigt ork igår att sy ihop något snabbt. En häxhatt funderade jag först på.

Jag har ju skrivit om 1:or och 2:or tidigare som vi lärt oss på Smärtrehab. 1:or är gamla vanor där vi bara kör på och 2:or är ett nytt tänkande där vi lyssnar på kroppen och gör det som känns bäst. Att stanna hemma idag och att inte börja sy en massa utklädnad var absolut två stycken 2:or för mig. Men acceptansen är svår.

En ny tröja som jag håller på att sy!

Hej!
Klockan är 1 och jag kan inte riktigt sova. Vi ska nämligen göra något spännande imorgon. Vi ska hälsa på hos Edgars förskola. Spännande så jag kräks. Ha ha! Nä det blir nog bra. Vi ska bara dit och titta och planera lite. Sen får vi se när inskolningen börjar.

Edgar blir så glad när vi säger att vi ska dit. Jaaaa! Han längtar. Men är noga med att jag ska följa med. Så det var ju tur att vi kunde ändra dag. Vi skulle egentligen dit i torsdags. Men då var jag på Smärtrehab.

Smärtrehab ja. Vi slutade i fredags. Jag har inte riktigt orkat skriva mer om det. De första 2 veckorna var det väldigt roligt och givande på många olika sätt. Jag kände mig inte så ensam längre och det var kul att äntligen få komma ut bland folk. Det kändes som skola först.

Vecka 3 hade vi en närstående träff där min man Jonas fick komma. Nästan alla hade med sig någon anhörig. De fick veta mer om hur långvarig smärta fungerar och sen lyssna på oss om hur vi upplever svårigheter inom familjen. Det kändes väldigt tungt att se hur många som var drabbade. Inte bara vi sjuka. Några hade med sig sina barn som fick särskild information. Väldigt bra. Sen var vi lediga i 3 dagar den veckan. Då började allt att komma ifatt mig. Sjukdom, acceptans, att aldrig kanske bli frisk, hur det påverkar många i min omgivning etc. Helt plötsligt kändes allt väldigt tungt.

I vecka 4 var jag hemma två dagar. En dag började jag känna mig sjuk och var helt slut i kroppen. Edgar hade feber. En annan dag fick jag vabba för då var det Jonas tur. Men jag blev aldrig sjuk. Jag började få väldigt ont av Fysioterapin istället. Sådär så jag började fundera på om det verkligen var värt det. Det började ta emot att gå dit. För jag ville verkligen inte må sämre. Läkaren som hade gett mig tillfälligt högre dos smärtstillande att ta när det blev så här ångrade sen sig och jag fick gå tillbaka till vanliga dosen. Det kändes som en käftsmäll. Så där var jag verkligen nära att strunta i allt. Läkaren som hade varit så förstående kändes precis som om han blev en annan person. Jag fick inte längre något stöd.

Vecka 5 och sista veckan. Jag hade ångest redan på söndagen för att åka dit. Pga 3 saker. Mer smärtökning som jag inte alls kan hantera, läkaren som inte längre var förstående och ville hjälpa samt att jag fick vara med om tågstrul och fick åka bussar istället. Detta slet på mig riktigt mycket både fysiskt och psykiskt. Så på måndagen vaknade jag med migrän och stannade hemma. Resten av veckan var jag där. Det började kännas lite bättre. Men jag tyckte att jag inte fick så mycket stöd av fysioterapeuten heller. Det enda som kändes roligt var att få träffa alla i gruppen och få förståelse samt arbetsterapin där jag äntligen fick börja sy på min kudde. En kudde med små kulor i som ska ge stöd. Den blev jag klar med precis.

I fredags var det sista dagen. Det kändes väldigt sorgligt. Jag kände mig så ledsen och lite övergiven. Vi var många som kände så. Några ska börja jobba direkt imorgon igen. Fy vad tungt det måste kännas. Jag själv har fått en plats inom jobb- och utvecklingsgarantin. Jag vet inte alls vad jag ska göra. Arbetsträna ska jag kämpa för i alla fall. För det behöver jag. Jag har ett ställe som jag kan höra av mig till och mailade ett annat idag. Så jag får se vad de säger.

Så nu har vi tillämpningsdagar i 9 veckor. Under denna tid får vi kontakta Smärtrehab om vi behöver något stöd. Jag har redan telefontid med både läkare och kurator som ska ringa under nästa vecka. Sen ska vi tillbaka dit den 23 och 24 januari.

Nä nu måste jag försöka sova!!! Vi får se hur det går med bloggandet framöver. Vad är ni intresserade av att läsa om? Jag lägger i alla fall upp sånt som jag syr. Samt kanske hur det går med förskolan. Intressant?

Godnatt!