Gillis 10 månader

Idag blir Gillisen tio månader! Vad hände med tiden undrar jag?! Ända sen jag fick upp den lilla kultingen på bröstet har livet varit en enda stor bebisbubbla. Nånstans trodde jag att den där omvälvande känslan bara skulle sitta i en månad eller så. Men icke, det är fortfarande ett stort töcken av glädje, trötthet, hormoner, stress; en berg- och dalbana av känslor. Det ammas rätt mycket, vilket kanske bidrar en del. Att vi flyttat ut på en bilfri ö, avskärmade från omvärlden kanske har sitt att säga också 🤔

Jag upplever Gillis som lugn, glad och nöjd så länge han får mycket närhet, får röra sig hyfsat fritt och tillräckligt med mat. Han älskar att klättra på saker, det senaste är de solvarma klipporna här på Grinda och därför går han numera under namnet ”bergsgeten”. Han är ett litet lyckopiller. Även om jag ser mig själv som ensamstående (en liten lätt överdrift så där) många dagar pga Claes jobb känner jag att jag fått den största vinsten som får spendera mina dagar tillsammans med honom. Att umgås med en sån här liten har gjort mig barnsligare och mer chill till livet, tror jag haha. Något annat som hänt är att mitt hjärta numera är vidöppet. Jag är mycket könsligare för vad som sker runtomkring mig. Och blir väldigt lätt överväldigad av känslor, som den mäktigaste kärleken ever till mitt lilla troll. Som bara blir starkare för varje dag som går.

Bergsgeten in action

Gillar

Kommentarer