​Hej alla fina, hoppas ni mår bra och att livet är snällt mot er och rullar på som det ska.

Vad som hänt sen sist? Tja, en hel del promenader, ett spinningpass i söndags, ett PT-pass igår. Mysig lunch med kompis från gymnasietiden, middag med tre före detta kollegor och så lite jobb på det. Leo har gått andra delen av domarutbildningen och får nu döma 5-mannamatcher, himla skoj faktiskt.

Osäkerhet och svartsjuka. Jobbiga känslor som kan ställa till det ordentligt för oss och tar sig ganska destruktiva uttryck. Det finns många anledningar till varför man känner osäkerhet och svartsjuka tror jag. Å ena sidan tror jag att det i mångt och mycket ligger till stor del hos oss själva. Det ligger tankar och komplex som skaver och skvalpar, man jämför sig med andra och hakar upp sig på eventuella kroppsskavanker. Vissa av oss behöver en massa bekräftelse, andra av oss bekräftar sig själva. Å andra sidan är det nog så att i vissa relationer ligger svartsjuka och oro närmare till hands än i andra. Man triggar igång mindre bra sidor hos varandra och vet precis vilka knappar man ska trycka på. Hur mycket eget ansvar har man när det kommer till dom här ganska mörka känslorna? Ska svartsjukan och oron stillas genom ständig bekräftelse från sin partner, eller måste man själv jobba aktivt på att försöka hålla dom känslorna i schack?

Helgen då? Leo spelar match i morgon bitti som Janne går på. Jag gör nytt försök med ett prov-volontärpass på Klaragården - åkte dit som överenskommet förra lördagen, men då var det stängt pga personalbrist och informationen hade inte nått mig. På söndag är självklart ett spinningpass bokat, ett par dagars jobb för mig i början av nästa vecka och sen ska jag vara sportlovsledig några dagar med Leo. Jeans-shopping och lunch på grekiska kolgrillen har han önskat och det ordnar jag förstås :)

Trevlig helg hörrni! Glöm inte, "kIndness doesn't cost a damn thing, let's sprinkle that shit everywhere"

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

​Låt oss prata lite om kroppstankar och kroppsuppfattning 💛

Hur många av oss har undvikt vissa plagg pga komplex över en kroppsdel? Strategiskt valt plagg som förlåter och döljer? Hur många av oss har någon gång legat i en säng med någon vi gillar och tänkt på att ligga på ett speciellt sätt för att se fördelaktigare ut? Hur många av oss blir påverkade av rådande ideal eller av att se andra personers kroppar i ett omklädningsrum? För vems skull gör vi förändring, tex viktminskning? För vår egen skull eller för tex vår partners skull? Får man lova att vara stolt över exempelvis viktminskning eller bidrar man till kroppshets då?
Jag svarar JA på dom tre första frågorna. Min förändring startade som ni vet med ett risigt hälsorisked. Det har faktiskt förändrat hela mitt liv till det bättre. Stolt får man vara tycker jag. Stoltheten handlar ju inte bara om yta utan om helheten. För mig har det varit relativt lätt att vara nöjd allteftersom och att inte bara fokusera på målgången utan faktiskt på vägen dit också. Annars är risken att man bara jagar och jagar och aldrig är nöjd. Hälso-lyckan finns inte i en siffra på vågen.
Det tar jättelång tid att förändra en självbild. I många år levde jag i en kropp modell större. Jag tar fortfarande för stora storlekar i klädbutikerna. Det säger en del. Jag dög som jag var tidigare, men blev tvingad till förändring. "Gud vad du ser annorlunda ut, shit vad du har gått ner i vikt, vad snygg du har blivit"...osv. Snälla och välmenande ord, men låt oss fundera bara pyttelite över vad undermeningen blir. Tillbaka till att få vara stolt. Jag är stolt över varje dag på kostprogram som jag kan bocka av. Jag är och kommer att fortsätta att vara stolt när siffran på vågen under kommande veckor skuttar ner lite. Det betyder inte kroppshets. Det betyder inte heller att jag ser nedlåtande på någon som gör annorlunda. Alla blir helt enkelt saliga på sitt sätt och går sin väg. Någon vill inte träna alls och jag älskar att träna mycket. Ingen kropp är bättre och ingen kropp är sämre.
Torsdagskärlek 💟

Likes

Comments

​Hej från mig på alla hjörtans dag! Flödet på instagram, facebook och snapchat svämmar över av hjärtan och det är mysigt. Men glöm inte att det går lika bra att lovebomba alla andra dagar också : ) Beröm, komplimanger, kärlek och kramar, det tycker jag att man ska slösa med året runt. 

Idag glädjer jag mig lite extra åt att jag har fina människor i mitt liv.

Janne, som jag är gift med och som alltid är lojal och omtänksam.

Mina barn, Eric, Andrea och Leo, som gör mig stolt varje dag, mina fina underbara barn som kämpar på med sitt och tar ansvar för sina liv.

Mina två bästa vänner, Jennie och Anette, som jag absolut inte kan leva utan, som alltid finns bakom mig och fångar, tröstar och får mig att skratta tills jag gråter. 

Och så några andra personer som på ett eller annat sätt spelar en stor roll i mitt liv, har stor betydelse och gör stor skillnad, ni vet vilka ni är :)

I kväll ska Leo gå en domargrundutbildning och då passar jag och Janne på att ta en middag i Vällingby.

Ha en fortsatt bra onsdag, vi hörs!

Likes

Comments

​Godmorgon på er, hoppas ni mår bra och att ni haft en fin helg samt en bra start på veckan!

Min helg har varit himla bra. I lördags morse åkte Leo och Janne till match, Leos lag hade två matcher att spela. Leo hade bara anmält sig till en av matcherna, men fick hoppa in i andra halvlek redan på den första matchen. Tror det blev förlust i båda, men dom spelade tydligen bra, och då kan man acceptera förlust. Jag passade på att ta min PW och handla lunchmat under tiden dom var borta.

Senare på dagen kom Andrea, Marcus samt Eric och hans Andrea på lunch. Vår Andrea (det förvirrar ibland att vi har två i familjen :) ) lagade en fantastiskt god laxsallad bestående av lax förstås, matvete och en massa goda grönsaker. Älskar att ha hela familjen samlad några timmar, det är inte lätt att få ihop det med alla, men då får man glädjas desto mer dom tillfällena när vi ses allihopa. 

Mello såklart på kvällen, hur dåligt det än är så måste jag kolla och Leo gör mig sällskap som tur är :)

Igår söndag var det dags för veckans bästa spinningpass, sista gången för min favvoinstruktör Johan som lämnar NW. Ett grymt pass som vanligt! Älskar när svetten svider i ögonen och benen skakar när man kliver av cykeln. Veckohandlade efteråt, skönt att ha det avklarat eftersom gymmet ligger nästan vägg i vägg med ICA Maxi. Hem, packade upp mat och åt lite innan det var dags att skjutsa Leo till fotbollen, men denna gång för att äta tacos och spela Fifa med lagkompisarna. Jag drog till Kista en sväng för att returnera ett felköp på nätet som lyckosamt nog kunde lämnas tillbaka i butik. Såklart gick jag in på H&M och plockade på mig två par leggings och en blus, för att sen styra hemåt, mixa ihop en smoothie och sen hämta Leo. Var helt slut redan vid 21 så lade mig i sängen, slösurfade och somnade före 22 :)

Ny vecka nu då, och jag går in i vecka 3 på kostprogrammet. Känner mig pigg, stark och motiverad och vågen säger -3 kilo. Jag vet av erfarenhet att det rasar bort några kilon i början, sen slås takten av och jag brukar landa på att tappa cirka 0,5 kilo i veckan. Långsamt och hållbart, precis som det ska vara.

Ta hand om er och ha en bra vecka! Puss och kram!

Likes

Comments

Godmorgon denna iskalla onsdag - hoppas ni alla mår bra trots kylan. Jag kan ärligt talat säga att jag inte är gjord för vinter, och jag kan knappt tåla mig tills det är dags att dra iväg till sol, sand och palmer. Men jag får vänta och bita ihop till den 31 mars ;)

Livet har ju sina ups & downs, och det allt går i perioder. Ibland flyter det mesta på riktigt bra, och ibland hackar saker och ting sig fram, man får inte grejer gjorda och relationen kanske inte är precis som man vill. Just nu känns det som att jag är inne i en period där det flyter på. Jag mår bra, familjen verkar må bra. Jag har den där lilla extra energin på jobbet och träningen är roligare (och jobbigare!) än någonsin. Jag känner mig stark mentalt och även om det bara gått tio dagar in i kostprgrammet så känns det lätt den här gången att inte fuska och småäta. Samtidigt är det en del av mig som alltid känner en oro när man är inne i ett positivt flow. Kan allting vara bra? Betyder det att det snart kommer att hända något dåligt? Värdelöst att tänka så, jag vet, men det är lite av en svag punkt hos mig.

I morgon ska jag på en spännande volontärintervju som jag ser fram emot. Klaragården är ett ställe där jag verkligen skulle vilja tillbringa en lördag då och då, vilket är så deras behov ser ut pga att då är deras ordinarie kökspersonal ledig och dom behöver avlastning i form av plock, disk och lättare matlagning. Jag hoppas att jag faller volontäransvarig person i smaken, och vice versa naturligtvis.

Ha en fin dag så här i mitten av veckan, var rädda om er!

Likes

Comments

Godmorgon på er, och välkommen februari! Även om vädret är ruskigt trist så är ljuset på väg tillbaka och det är det viktigaste för mig.

2018 började inte på allra bästa sätt för mig, inte rent kroppsligt i alla fall. Ganska precis runt nyår fick jag extremt ont i mitt vänstra skulderblad vilket tydligen beror på en utmattad muskel / inflammation. Det har tagit väldigt mycket energi och jag kan säga att jag fått en ny ödmjukhet inför smärta. Men med hjälp av behandling hos en osteopat så går det sakta framåt och det här blev en ny erfarenhet. Träningen blir ju såklart påverkad av detta, men det finns fortfarande mycket jag kan göra.

I måndags smygstartade jag några veckor på kostprogram. Jag skriver smygstarta eftersom jag egentligen inte skulle ha börjat förrän på måndag, men kände att det det finns gott om motivation, och då får man surfa på den vågen helt enkelt. I morgon kväll blir det ett undantag pga AW med gamla kollegor, men det är det enda planerade snedsteget under kommande veckor, närmare bestämt fram till fredagen den 30 mars. Det är alltid med en känsla av skräckblandad förtjusning man går in en sån här period. Det är lite jobbigt att ta bort alla unna-sig-tankar samt att vänja mage och kanske framförallt det mentala vid att inte småäta, och vid att portionerna är lite mindre. Men fortfarande ingen bantning, ingen diet och hela kostcirkeln finns med. Känslan redan nu efter bara tre dagar är att jag rensar kroppen. Jag är noga med att dricka massor med vatten och jag känner mig mindre svullen. Jag vet sen tidigare att det kommer att komma både en och två dippar, men jag tar det då. Ibland tror jag verkligen inte att man ska tänka för mycket utan bara köra. Men oj, vad det väcker reaktioner när man berättar att man ska köra några strikta veckor. Till exempel att jag hoppar in och ut ur kostprogram, att jag ska hitta en bra balans, att jag ska acceptera mig själv osv. Lite förtydligande på dessa punkter - det här är min tredje vända på kostprogram på två år. Det är kanske inte vad jag kallar för att hoppa in och ut. Hitta en bra balans - tja, med riskt för att låta självgod så vill jag nog påstå att jag är ett rätt ok exempel på balans och en hållbar livsstilsförändring. Acceptera sig själv - googla på det så får du upp en bild av mig ;) Jag accepterade mig själv även när jag vägde tresiffrigt. Någon undrar säkert nu varför jag känner ett sånt behov av att förklara, och svaret är enkelt. Lika provocerande som det tycks vara när man är öppen med en period på kostprogram, lika provocerande är det för mig att få kommentarer som dom jag nämner ovanför. Tio veckor med noggrann och strikt kost utan socker, salt, fett och alkohol är ett sätt för mig att fostra hjärnan och hela tiden hålla mig på rätt spår. Poängen i mitt resonemang är helt enkelt att man inte alltid måste tycka tusen olika saker om allt och ha åsikter om precis allt. Jag älskar själv att ha åsikter om mycket, så det gäller även mig själv, och jag jobbar på att själv tänka så :)

Hörrni, ha en fin dag trots det extremt blöta väder som är. Var rädda om er!

Likes

Comments

​Hej på er, och oj, vad hände här egentligen? Lång bloggtorka, men nu ska jag försöka börja uppdatera igen. Jag är inte mitt bästa jag under vinterhalvåret, men nu börjar vi väl se ljuset i tunneln?

Jag har (haft) en kraftigt utmattad muskel i mitt skulderblad som orsakat riktigt jobbig smärta sen nyår, men nu börjar det sakta med säkert bli bättre.

Jul och nyår har spenderats med familj och vänner.

Ställde mig på vågen i morse för första gången sedan i juni förra året, och nu är det dags att fostra till hjärnan igen, efter höst, vinter, jul och nyår. Nio veckors kostprogram med start från och med nästa vecka, ingen bantning, men strikt och ren kost samt inget unna-sig under dessa veckor. Ingen alkohol, inget socker, inget fett och salt. Heja mig - jag är motiverad!

Ta hand om er, vi hörs snart igen :)

Likes

Comments

​Alla har vi våra grejer som vi stör och irriterar oss på. För det mesta, eller i alla fall för min egen del så är det andra människors beteende som kan störa mig något alldeles oerhört. Till exempel...

När någon bara pratar på om sitt och inte lyssnar och är intresserad av vad andra personer har att säga.

Andra bilförare! Mina horn växer ut när jag kör bil :)

Gnäll och pessimism. Jaaa, man får lov att gnälla och uttrycka sig, men jag syftar på personer som ALLTID har något att gnälla på. När det liksom alltid finns något som inte är bra. När någon tex har mer som regel än undantag att efter en resa alltid gnälla på något, på flyget, på hotellet, på maten osv i all oändlighet.

När någon bestämmer sig för att något inte är bra. Vanligt förekommande i samband med förändringar. Att bestämma sig på förhand för att man inte gillar en person är också något jag har riktigt svårt för.

Att konstant upprepa att man inte har tid. Ofta hörs detta argument när man pratar om träning. Vi har alla 24 timmar på dygnet, det handlar endast om prioriteringar. "Lätt för dig att säga som inte jobbar heltid" får jag höra ibland. Hmmm...vänta nu. Från januari till december 2016 jobbade jag heltid och gjorde en helomvändning när det kom till hälsa, kost och träning. Skulle jag börja jobba heltid igen så kommer jag att hitta tid. Tid finns, det handlar bara om att ta fram kalendern och muta in det du vill göra, oavsett om det handlar om träning, kompistid eller något annat. 

Men! Det gäller ju att ha lite självinsikt också och jag är helt övertygad om att det finns ett gäng med grejer som mina närmaste irriterar sig på hos mig ;) Till exempel....

Att jag säkert kan uppfattas som överdrivet positiv. Men livet blir, ursäkta språket, fan så mycket roligare om man ser ljust på saker och ting. Jaaa, jag gnäller också. Och dippar, gråter och blir arg. Men att fastna i det negativa, nej tack.

Att jag har blivit en riktigt hängiven förespråkare för träning irriterar nog lite grand. Men det är svårt för mig att inte vara glad och positiv när det kommer till träning, för det finns inget som gör mig piggare, starkare och friskare. Janne som haft en höst med många förkylningar och till och med en lunginflammation sade nyligen "jag fattar inte hur du kan klara dig hela tiden" (såklart inte sagt på något otrevligt sätt som att han önskar att jag ska bli sjuk, mer förundrad om ni förstår vad jag menar) och mitt svar är ju detsamma hela tiden - börja träna så stärker och boostar du ditt immunförsvar.

Jahapp, redan torsdag då! Jag har haft pt-pass tisdag och onsdag och jag har en makalös träningsvärk i HELA kroppen. Framsida lår, rumpa, armar, axlar, mage - and I love it! Men i kväll efter föräldrarmöte i fotbollen, då blir det vila de luxe :)

Ta hand om er! Kramar från mig


Likes

Comments

​1. Vem är din bästa vän? Jennie och Anette. Sen finns det andra som jag kanske inte skulle kalla för bästa vän, men som förstår mig väldigt väl och som betyder mycket för mig

2. Vad har du för skostorlek? 39

3. Brukar du skratta för dig själv? Ofta! Särskilt om jag lyssnar på musik.

4. Vad var det senaste du åt? Två ägg

5. Hur är vädret just nu? Mulet, några minusgrader

6. Vem var den senaste personen du pratade med i telefon? Janne

7. Vad är det första du lägger märke till hos det motsatta könet? Ögonen, närvaron, humorn, om personen är bra på att lyssna, bekräfta och förstå

8. TV eller dator? Min telefon

9. Har du några syskon? Japp, två systrar som är 8 och 9 år äldre än jag

10. Längd? 1.69 cm

11. Hårfärg? Blond, med visst fuskande hos frisören ;)

12. Ögonfärg? Blå

13. Favorithögtid? Helt klart julen

14. Favoritmånad? Maj, juni, juli, augusti ;)

15. Har du gråtit utan anledning någon gång? Fler gånger än jag kan räkna till

16. Är du för blyg för att bjuda ut någon på dejt? Nu är jag ju gift, men hade jag inte varit det så hade jag inte varit för blyg att fråga om en dejt

17. Piercingar eller tatueringar? Ett hål i varje öra

18. Vad tänker du på just nu? Vad jag ska svara på den här listan plus cirka tusen andra saker. Som vanligt ;)

19. Har du en bästa kompis av motsatta könet? En väldigt bra kompis i alla fall

20. Är du fortfarande vän med personer du gick i skolan med? Ja faktiskt. Är stolt över det!

21. Gillar du att flyga flygplan? Nej, men jag låter inte det hindra mig

22. Höger eller vänsterhänt? Vänsterhänt

23. Hur många kuddar sover du med? Alltid två


Likes

Comments

Jag är en väldigt fysisk person. Jag kramas gärna (obs, människor jag känner, går ej omkring och slänger mig runt halsen på okända ;), jag lägger gärna en hand på axeln eller armen när jag pratar med någon, jag pussar mycket på min familj osv. Självklart läser jag av den andra personens signaler, alla är inte lika glada för fysisk kontakt. Själv är jag obrydd när det kommer till beröring. Med obrydd menar jag att jag inte har problem med beröring så länge det är på rätt sätt i rätt sammanhang, samt att jag tack och lov inte har några dåliga erfarenheter av att någon rört mig på ett sätt som inte varit ok. Kroppsspråk är intressant. Allt från mimik till hur man står, går, rör sina kroppsdelar osv. När jag har slutfört en jobbig gymövning tex så kan jag lägga händerna för magen och får tydligen ett stort leende på läpparna(lättad att det är över, haha) Låter kanske konstigt, men det är inget jag tänker på själv alla gånger. 

Eftersom jag har ett serviceyrke försöker jag till exempel att tänka på att inte korsa armarna över bröstet när någon kommer fram till receptionen. Jag försöker också tänka på mitt ansiktsuttryck förstås. Nu faller det sig väldigt självklart för mig att le och försöka förmedla ett öppet och vänligt ansikte, men man har ju självklart inte bra dagar alla dagar, så ibland får man tänka sig för lite extra. Ögonkontakt i precis alla sammanhang kan jag inte nog understryka vikten av, i alla fall för mig, både att jag tar ögonkontakt och håller kvar den, och även att jag får det av personen jag kommunicerar med. För mig är det det yttersta beviset för närvaro.

Kan man misstolka signaler från en annan person? Kanske. Om jag talar av egen erfarenhet så har jag både blivit missförstådd och varit nära att missförstå själv. Med att bli missförstådd menar jag att man som glad, öppen och väldigt människointresserad kan bli misstolkad för att visa lite för stort intresse och tolkas som flirtig. Jag kan också hamna i att bli osäker på vad en annan person signalerar - och då vill jag säga att jag inte titt som tätt går omkring och tror att hela världen flirtar med mig, haha, jag såg när jag läste meningen att det verkade som det :) Men vissa energier i vissa sammanhang, en nerv och en närvaro i samtalet kan göra att jag blir osäker och lätt kommer ur balans en smula. Kommunikation och möten, det bästa jag vet trots allt! 

Det är redan torsdag hörrni! En begynnande träningsvärk i typ hela kroppen pga bra träningspass igår kväll och snart helg som bland annat bjuder på fotbollscup i Huddinge och spinning för min del. 

Var rädda om er, kram!

Likes

Comments