Hemkommen från en supermysig kväll

Har varit hemma sedan igår kväll, men bloggen krånglade, så jag kunde inte uppdatera direkt. Dagen blev i alla fall jätterolig! Först åkte jag till Bea. Vi gick en lång promenad med hennes hund Max. På vägen fanns ett hus som ägdes av en speciell person och vi gick förbi huset två gånger. Sedan gick vi till Lerdala skola. Max sprang före oss hela vägen, och vi hade inget koppel. Vi låtsades att han inte var vår hund. Det var jättelängesedan jag var på skolgården till Lerdala skola och självklart dök en massa minnen upp. Jag saknar verkligen tiden i Lerdala! Nu i efterhand känns allting så tryggt jämfört med Stöpenskolan. Bea försökte få mig att spela basket med henne och jag spelade väl i någon minut, men var mer intresserad av gungorna. Det är flera år sedan jag satt på en gunga förra gången. Då jag gick i Lerdala gungade jag nästan varje dag. Efter en stund började vi gå tillbaka hem till Bea. Max följde med. På vägen in mot Kvarnarna sprang han in i en trädgård och ägarna frågade om hunden var vår. Bea sa nej. Då frågade de om vi visste vilka som ägde hunden och Bea sa "ja, kanske". Så sa en gubbe att vi skulle säga till dem att hålla ordning på sin byracka i fortsättningen. Haha!

Sedan åkte vi upp till Bjursjön med Elin. Vi skulle vara vid ett vindskydd som inte låg vid klipporna, utan på andra sidan sjön. Christoffer och Anders väntade på oss ungefär halvvägs in genom skogen. Vid dem fanns en massa lådor med ved och tidningar, så Maud fick åka två gånger eftersom vi inte fick plats med allt i bilen. Chrille och Anders var så klena att de inte orkade bära vedlådan ända till sjön, hehe. Elin tände en brasa helt själv och Bea tände engångsgrillen. Då det blivit glöd började vi grilla. Det var jättegott! Ingenting smakar så bra som grillad korv ute i skogen. Vissa korvar åts inte, utan kastades i vattnet eller eldades upp. Elin och jag sprang runt och låtsades att vi var jagade av en mördare. Vid vindskyddet fanns en brygga som vi gick ut på flera gånger. Vi var lite osäkra på om den höll. Det gjorde den, som tur var. Efter att vi hade ätit upp korven klättrade vi upp på taket till vindskyddet. Sedan fyllde vi en flaska med vatten och ställde den i elden. En kort stund efteråt bildades en bubbla på flaskan. Därefter sprutade vatten upp i en hög stråle som träffade listen till taket på vindskyddet. Sedan började vattnet koka och till slut exploderade flaskan! Vi var som tur var uppe på taket då.

Lite senare grillade vi marsmallows över elden. Det var också gott, men kladdigt! Elden stack i ögonen och i munnen. Jag kände mig som en friluftsmänniska. Runt tio blev Christoffer och Anders hämtade. Elins föräldrar kom inte förrän kvart i elva, så Elin, Bea och jag fick sitta och vänta på dem i vindskyddet själva, självklart med en yxa i högsta beredskap!
>
>
Det brinner!


Bryggan och sjön.
>
>
>
>
>
>
Utsikten från taket till vindskyddet.
Jag på taket.


Bea på taket.


Vi tog upp en gammal soffa på taket.


Elin.
>
Anders och Elin.
>
>
>
Flaskan i elden. Att flaskan sprutar upp vatten syns inte.
>
>
Det här kortet tog jag medan elden fortfarande brann!

Gillar

Kommentarer