Fotografering från förra onsdagen tillsammans med Alice, och Lovisa som är så otroligt duktig på att fota! Tycker ni ska kika in hennes foto-instagram Lolindphoto där hon lägger ut bilder från sina olika fotograferingar.

Hejsvejs! Skolveckan börjar lida mot sitt slut och jag är alldeles mör i kroppen efter denna veckas träning. Något jag tänkt dela med mig av mer är min träningsresa från start fram till nu, vilket sträcker sig cirka ett år tillbaks i tiden. För det var då jag började ta tag i min träning, inte på grund av tanken ”jag måste träna” utanför att jag letade efter en balans i mitt liv.
Från ca 12 års ålder och fram till dess levde jag med kroppskomplex och problem med maten. Jag vet att för många där ute lider av samma problem och jag hatar det! Önskar att alla kunde få den hjälp de behöver ur det, och ännu mer önskar jag att det inte fanns något kroppsideal som människan fått för sig att sträva efter.
Precis som alla andra har jag också påverkats av normer och under många sekunder, minuter, timmar, dygn och år av mitt liv så har tankarna i mitt huvud handlat om att jag ska bli smalare. Jag var medveten om att det jag tänkte och gjorde var sjukt, jag tänkte många gånger att jag skulle sätta stopp för det, att jag skulle börja äta mat som alla andra utan att få ångest, men när jag försökte så gick det inte. Jag kunde inte sätta stopp för tankarna och tvången i mitt huvud. Det blev en kamp att försöka ta mig ur de dåliga tankar som jag för ett tag trodde var omöjligt, och det var svårare än vad jag kunde tro.
Men för ganska exakt 1 år sedan väcktes en tanke i mig och jag fann något som ändrade mina livsmål. Det gav mig balans i livet vilket gjorde att min strävan inte längre handlade om att vara smal. Istället handlar det om välmående. Under den tiden ändrade jag mycket på min livsstil, träning och fokuserade på saker jag och enbart jag vill lägga mitt krut på. Istället för att springa mil varje vecka tills munnen smaka blod så ändrade jag min träning, och det var den största bästa förändring jag kunde göra. Istället började jag finna en rutin på gymmet där jag oftast gjorde mina egna träningspass för varje vecka men jag gick också på gemensamma pass ibland vilket är så kul! Jag tränar minst lika mycket nu som jag gjorde för ett år sedan men det är inte längre med tvång, jag gör det för att jag tycker att det är kul och för att jag mår bra av det, jag får inte ångest för att jag hoppar över träningspass (viktigt!) och jag tänker aldrig tanken på att jag ska sträva efter att bli smal, snarare tvärtom så vill jag bygga muskler, och det som gör allt så kul är att jag ser resultat! och jag tror att det var just det jag behövde för att komma ur tvångstankarna. Helt ärligt tror jag aldrig att jag har mått bättre. Numera äter jag massor av mat, och vad jag vill utan att känna ångest över det just för att jag känner min kropp och jag vet hur mycket mat min kropp faktiskt behöver. Vill jag dessutom ha resultat i träningen och större muskler så måste jag äta mycket mat. Och onyttigheter någon gång ibland påverkar verkligen inte kroppen på ett sätt som skulle göra att man ens behöver tänka på det.

Jag vill inte tolkas fel nu men jag har ”mål” med min kropp även idag, vilket man kanske inte ska. Men det enda det handlar om är att jag vill bygga mer muskler, vilket inte är ohälsosamt och de får mig inte på något sätt att må dåligt så därför finner jag ingen anledning till att jobba för att få bort dem, snarare tror jag de kan vara bra för att jag ser att jag är påväg åt rätt håll och det gör mig så motiverad till att fortsätta! Detta har gjort att jag märker stor skillnad på mitt sätt att acceptera min kropp, för jag har absolut inte samma komplex längre för att jag är så medveten om att jag gör allt jag kan för att komma dit jag vill, och det finns inget mer jag kan kräva av mig själv. Det är som att den tanken ger ett slags lugn och den ger mig mer respekt mot min egen kropp.
Detta har gett mig en helt annan relation till både mig själv och till mat, jag ser det som ett drivmedel som hjälper mig framåt i mina mål.
I skrivande stund vill jag även passa på att rekommendera er två stycken konton på instagram (ifall ni inte redan följer dem) vilka är Linn Löwes och Hanna Öberg tycker de två gör ett grymt jobb för att normalisera kroppar och också för att inspirera och visa en sund livsstil.
Det känns nästan uttjatat men vill ändå säga att alla ni är fina som ni är och låt inte ideal påverka er.
Härmed skulle jag säga att mitt tips för att jobba mot sina komplex är genom att hitta andra livsmål som kan få en att tänka på andra sätt och få en annan tanke om vad som är viktigt i livet. Låt inte kroppskomplex ta ert liv ifrån er!

Puss & kram!

Känns ganska trist att säga att detta var den sista dagen på mitt sommarlov, 10 veckor går verkligen så fort. Men jag ska inte klaga för jag har haft ett otroligt bra sommarlov, känns verkligen som att jag tagit vara på det och gjort massa roliga saker vilket jag är så glad över! Imorgon börjar skolan igen, andra året på gymnasiet. Känns ändå lite sjukt att det bara är två år kvar tills jag tar studenten, den milstolpen ser jag fram emot kan jag lova er.

Börjar ni skolan nu och laddar ni upp inför det på något speciellt sätt? Känns som att jag glömt hur man gör haha nejdå men det ska faktiskt bli lite skönt med rutiner igen, för kan säga att mina har spårat ur totalt.. lyckas alltid bli så under loven, lyckas vända dygnen och jag blir bara så slarvig med allt. Det är som att en del av mig bara stänger av, fast de kan ju vara lite skönt också. Antar att jag inte är den enda som är med om detta, eller har jag fel? ;)

Kram på er och hoppas ni haft en bra dag! Delar med mig av några bilder som jag tog för några veckor sedan ute på en åker som var fylld med några prästkragsliknande blommor, tyckte det var fint!