PENGAR och mitt mindset kring det

Låt oss snacka om något så tabubelagt ämne som pengar. Pengar är lite som sex, men låt mig återkomma till det lite senare. @andreanorrman skrev ett inlägg om pengar och ekonomi och hur tabubelagt det är, och jag tänkte länka till det inlägget, men jag tycks inte hitta det nu. Hur som helst. Ett av mina mål i år är att jobba med mitt mindset kring pengar och åstadkomma en hälsosammare syn på ämnet. Det är verkligen något jag fått upp ögonen på senare tid. För det här med vår syn på pengar är ju inte något vi föds med utan vi får "lära" oss. När vi föds är vår inställning till pengar helt neutral, precis som med allt annat. Men ju äldre vi blir desto större "uppfattning" bildar vi oss kring pengar, och det blir onödigt ofta en negativ inställning. Man ärver ofta känslorna och förhållningssättet från personerna i ens omgivning.

Det härliga i detta är ju att man helt själv kan välja vilka sanningar man vill leva efter. Det finns de som lever med sanningen om att pengar är ett nödvändigt ont, och så finns det de som lever med sanningen om att pengar är något fantastiskt och härligt. Men trots helt olika uppfattning så är det ju inte något alternativ som är mer sant än det andra, allt är ju helt utifrån ens hjärnas programmering. Nu kanske det finns någon som tänker "men, det är klart att man har en positiv inställning till pengar om man har mycket cash på banken", men faktum är att jag fått lära mig att så icke är fallet. Det handlar enbart om ditt sätt att tänka. Så varför inte då försöka ha ett positivt förhållande till pengar? Det handlar ju verkligen inte om hur mycket eller lite man har.
Ja, men som jag skrev tidigare i inlägget; pengar är som sex. Innan du protesterar nu, låt mig utveckla. Haha! Okej. Alla har någon slags relation till det, men ingen pratar om det. Ingen lär oss något om det (förutom någon enstaka modig själ) men man förväntas kunna det helt per automatik och helst ska man också vara en riktig höjdare och naturbegåvning när det kommer till kritan. Men gud nåde den som pratar om det. Alla vill ha det, mer eller mindre, men ingen vågar erkänna det. Om man mot förmodan pratar öppet om det eller frågar om det är folk snabba med att dunsta på stört, slingra sig, eller mumla något obetydligt. Det behövs för vår överlevnad men ändå ska det vara sådant himla hemlighetsmakeri. Vi skäms om vi inte har det, men vi skäms också för att erkänna att vi vill ha det. Vissa är villiga att göra nästan vad som helst för att få det. Och det kan till och med provocera fram våld, bråk och skilsmässa. Ja, är inte pengar och sex ganska lika ändå? VARFÖR ska det vara så?

Jag har god koll på mina inkomster och utgifter tycker jag. Jag lever i dagsläget på en deltidslön men får det att gå runt ändå, och kan dessutom resa, äga en bil, äta bra och hälsosam mat och unna mig saker jag vill ha. Men saken är den att jag lider av sådan förfärlig pengaångest. Så till den milda grad att jag ibland (i synnerhet i PMS-tider) kan lipa en hel dag av pengaångest, haha. Jag kan angsta över att jag någon gång i livet kommer att ha ett lån, men det har ju de flesta någon gång förr eller senare så egentligen är det ju helt sjukt att jag känner som jag känner. Även fast jag till synes tillhör de rikaste i världen (för in fact hör man till den kategorin om man har tak över huvudet och har råd att köpa mat), så känner jag nästan en konstant stress över pengar. Detta oavsett hur mycket eller lite jag har. Och eftersom jag inte egentligen behöver ha ångest kring pengar det så känner jag givetvis att mitt förhållande till pengar är något jag vill och ska jobba på. Förstår ni lite hur jag menar? Jag vill helt enkelt ha en sund och god relation till pengar. Det blir en intensiv träning och omprogrammering av hjärnan, men så värt det i slutändan.
Kommentera gärna dina tankar kring det här, och hurudan relation du har till pengar. Jag är så nyfiken på hur andra tänker när det kommer till det här ämnet. Låt oss vara lite öppna kring detta viktiga ämne!