Vi som älskar 90-talet och mitt Grinchen leende
Hej fina ni!
Hoppas att allt är bra med er och att ni har en underbar sommar! Med mig är det jättebra och likaså min sommar.
I lördags var jag iväg i Helsingborg och jobbade på "Vi som älskar 90-talet", en festival jag länge drömt om att få jobba på. I år blev drömmen sann! Jag hade det tidiga arbetspasset som var från klockan 10.00-18.00, och min pappa körde mig in till Helsingborg. Detta då jag insåg att om jag ska ta tåget, då måste jag ta det som går 06.45…Inte så jätte peppande…
Väderleken visade att det skulle regna hela dagen. Där kan vi snacka otur, temperaturen visade även ”15 grader, men känns som 14”. Så i fredagskväll, packade jag ner sådana här värmekuddar som man klickar igång. Vet att skådespelare ibland får använda sådana när de ska spela in scener och det är kallt. Tyckte det lät smart och packade därför med mig det, för jag kommer vara nerkyld!

Under hela arbetspasset regnade det och jag skakade om händerna, min första uppgift var att sätta på festivalarmband. Några trodde jag skakade på grund av nervositet när jag satte armband, en del frågade om jag frös. När jag svarade ”ja det gör jag” så svarade många ”jag märker det, du har jättekalla händer”. Trots regnet och kylan så älskade jag att vara där, tiden gick så fort också! Det är som min mamma sa: När tiden går fort på jobbet, då vet man att man hittat rätt!
Vi fick lov att gå iväg och titta om där var något specifikt band vi ville se, det ville jag. Jag ville se Antique, för har jag fått festivalen att få dit dem, då ska jag fan också se dem!
De uppträdde strax innan mitt arbetspass slutade, så när de sa till mig att de uppträder nu och jag kan lämna min position. Då sprang jag fort dit, har nog inte sprungit så fort sen förskolan. Jag hörde bara ”Opa opa, opa opa!”. Anledningen till att jag sprang FORT var för att inte missa när de sjöng ”I would die for you”. Jag dör för den låten!
När jag kom fram till scenområdet ställde jag mig vid gallerstaketen längst bak och skådade gruppen. Sen sa de efter några minuter ”nu ska vi gå tillbaka till 2001”. Sen kom melodin av ”I would die for you, där stod jag i regnet med mitt Grinchen leende. Glad och lycklig för att jag skrev till festivalen 2018 och bad om att få dit Antique (de var splittrade sen ca 2002). Nu stod de mitt framför mina ögon, på scenen och ÅTERFÖRENADE! SICK!

När de gick av scenen och jag gick tillbaka, då fick vi sluta. Var en kvart tidigare. Pappa hade sms:at att han blev sen, då tänkte jag att då kan jag likagärna lösa in mitt arbetspassarmband till festivalarmband. Så det gjorde jag, hann bara se Coolio innan jag blev hämtad. Hade hoppats lite på att få höra La Cream.



Kommentarer