Den viktigaste strålkällan som kan orsaka cancer är solen. Förändrade solvanor är en orsak till att hudcancerfallen ökar dramatiskt.

Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVC. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig.

UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. Brännskadorna ger skador i cellernas DNA, vilket kan leda till hudcancer. UVC filtreras helt bort av ozonlagret.

Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta – trots detta är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt. Faktum är att svenskar solar mer än vad man gör i många andra länder, visar en rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd.

Närmare 10 000 personer i Sverige drabbas varje år av någon av de två hudcancerformerna malignt melanom eller skivepitelcancer i huden. Dessutom får 30 000 – 35 000 personer om året den mer lindriga formen av hudcancer, basalcellscancer. Närmare 600 personer avlider av hudcancer årligen.

Den som reser till varmare länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under en solig sommardag i Sverige.

Så skyddar du dig mot solen:

• Sök skugga mellan klockan 11 och 15.Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller var i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus
• Skydda huden med kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.
• Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (minst 30) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.
• Sola inte solarium. Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer. Extra farligt är det för barn och ungdomar.

Barn är extra känsliga!

Det är extra viktigt att skydda sina barn eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud. De ska därför utsättas för stark sol i så liten utsträckning som möjligt. En eller flera kraftiga brännskador av solen under barndomen kan resultera i malignt melanom i vuxen ålder. Även den under livet samlade mängden UVA- och UVB-bestrålning som kroppen utsatts för har betydelse för uppkomsten av hudcancer.

En stor del av UV-strålningen träffar oss indirekt. Men även i skuggan kan du utsättas för ända upp till hälften av solens UV-strålning, eftersom den blå himlen sprider solens strålar. Att många bränner sig på stranden eller på sjön beror inte bara på att vattnet reflekterar UV-strålarna – det beror på att det oftast är fri himmel där. Strålningen är alltid starkare vid en strand med fri horisont än vid en strand som är omgärdat av träd eller berg som kan skydda mot den spridda strålningen från himlen.

Man behöver alltså inte ligga och sola aktivt för att riskera att bränna sig och därmed utsätta sig för större risk att drabbas av hudcancer. Här är några fakta som kan vara bra att ha med sig en varm sommardag:

• Vatten reflekterar mindre än tio procent av solens strålar men släpper igenom UV-strålning på den som badar.
• Inte bara direkta solstrålar träffar den som solar. Hälften av solens UV-strålning når fram i skuggan.
• UV-strålningen i skidbacken är extra stark. Snö reflekterar hela 80 procent av solens strålar.

• Om din skugga är kortare än din egen längd så är solen stark.

Källa: Cancerfonden

Det finns starka kopplingar mellan övervikt och flera allvarliga sjukdomar. Utöver rökstopp är en hälsosam kroppsvikt den mest effektiva preventionen när det gäller att minska risken för bland annat cancer.

I Sverige beräknas ungefär varannan person bära på för många kilon. Övervikt är ett snabbt ökande folkhälsoproblem i västvärlden. Att väga för mycket innebär ökad risk för flera allvarliga sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. De tydligaste sambanden mellan övervikt och cancerrisk gäller cancer i tjock- och ändtarm, matstrupe, njure, äggstockar, bukspottkörtel, gallblåsa och livmoder. Övervikt hos kvinnor i och efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Övervikt ökar sannolikt även mäns risk för prostatacancer.

Andelen överviktiga personer i Sverige har fördubblats sedan början av 1980-talet. Uppgången kan inte förklaras av ärftliga faktorer även om de har betydelse. Förklaringen ligger i de miljö- och livsstilsfaktorer som har tillkommit sedan 1970-talet. Några beteenden som visar ett stort samband med övervikt är konsumtion av läskedrycker, tid sittandes framför tv och dator, samt bilåkning till och från arbetet.

Det finns ett samlingsnamn för övervikt, insulinresistens, högt blodtryck och/eller blodfettsrubbningar: metabolt syndrom. En överviktig person riskerar att drabbas av det metabola syndromet, som innebär att kroppens mest grundläggande funktioner – ämnesomsättning, energiproduktion och cirkulation – påverkas negativt. Övervikt innebär även ökad risk för diabetes typ 2.

Övervikt påverkar hormonsystemet

Det finns fler tänkbara mekanismer bakom sambandet mellan övervikt, insulinresistens och cancerrisk. Forskning visar att övervikt påverkar hormonsystemet, där insulinet är det hormon som vi vet mest om i dagsläget. Insulin är ett hormon som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de kolhydrater vi får i oss via kosten. Det fungerar som en nyckel som öppnar dörrar i cellerna för att bränslet, det vill säga kolhydraterna, ska kunna komma in och omvandlas till energi. Utan tillräckligt med insulin blir kolhydraterna ”utelåsta” och samlas istället i blodet vilket i uttalade fall kan leda till livshotande tillstånd.

Insulin har även andra funktioner i kroppen. Det stimulerar celldelning och tillväxt i tumörer och hämmar det som kallas apoptos – celldöd. Apoptos är en funktion som är viktig för att undvika cancerutveckling.

Det aptitreglerande hormonet leptin, som utsöndras i blodet från fettvävnaden, är inblandat i inflammationsprocesser och har visat sig kunna påverka tillväxt av tumörer. Den som är överviktig har mer fettvävnad och därmed också mer leptin i blodet än den som är normalviktig.

Viktuppgång lite i taget

De flesta människor går upp i vikt, lite i taget, utan att märka det. Men några gram här och där blir tyvärr kilon över tid. Snabba bantningskurer är sällan lösningen på viktproblem, det gäller att hitta ett nytt förhållningssätt till mat och rörelse som man kan ha med sig under resten av livet.

För att minska sin risk för cancer är det viktigt att sträva efter att hålla en hälsosam vikt under hela livet.

Så håller du en hälsosam vikt:

• Ät kost med mycket fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter.
• Begränsa intaget av så kallade tomma kalorier och skräpmat samt drycker som är sötade med socker.
• Var fysiskt aktiv.
• Vänd dig till din vårdcentral om du har övervikt eller fetma och vill ha hjälp att minska i vikt.

Källa: Cancerfonden

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet påverkar så gott som alla kroppens processer på ett positivt sätt. Risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 minskar.

Människor med en hälsosam livsstil drabbas i lägre utsträckning av cancer än personer med mindre hälsosam livsstil. I begreppet hälsosam livsstil räknar vi då in regelbunden fysisk aktivitet, goda matvanor, ingen eller måttligt med alkohol och ingen rökning.

När vi rör på oss och hjärtat får jobba påverkar det oss ända ner på cellnivå. Genomblödningen ökar i kroppens vävnader, mer syre transporteras ut och kroppens förmåga till reparation och cellförnyelse förbättras. Träning påverkar även vårt immunförsvar, det gör att kroppen blir bättre på att ta hand om infektioner och minskar kroniska inflammationer, som enligt de senaste decenniernas forskning har visat sig vara faktorer som kan bidra till allvarliga sjukdomar som cancer och hjärtinfarkt.

Fysisk aktivitet leder även till en effektivare ämnesomsättning och bättre hormonell status, bland annat sänks östrogennivåerna vid träning. Östrogen är en riskfaktor för både bröstcancer och livmoderkroppscancer. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken främst för bröstcancer, tarmscancer och livmoderkroppscancer. Fysisk aktivitet är också bra för att undvika övervikt. Att bära på för många extrakilon kan innebära en ökad risk för exempelvis cancer i matstrupe, tarm, livmoder, bröst, gallblåsa och njure.

Bra att röra på sig en halvtimme om dagen

I Europa beräknas vart nionde fall av bröstcancer och vart tionde fall av tarmcancer bero på för lite fysisk aktivitet. Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet, till exempel en rask promenad eller en cykeltur, de flesta av livets dagar minskar risken för cancer. Det dubbla, 60 minuter medelintensiv fysisk aktivitet om dagen, minskar risken ännu mer. Din insats behöver inte vara så stor eftersom det handlar om dina vardagsvanor, inte om elitidrott. Det viktiga är att pulsen höjs.

Stillasittande

Forskare har även tittat på sambandet mellan att leva ett stillasittande liv och risken för cancer. Studier har visat att en stillasittande livsföring med för lite fysisk aktivitet ökar risken för cancer. Långa perioder av stillasittande ökar även risken för hjärt-kärlsjukdom. Man bör försöka bryta sitt stillasittande med korta perioder av aktivitet.

Källa: Cancerfonden