Ett litet annorlunda nyårsfirande här. För första gången på många år blev det en mindre familjär tillställning och familjen Granqvist från den stående gästlistan möttes istället upp för en nyårspromenad utefter Djurgårdbrunnskanalen under dagen. Vi spatserade över den nya bron och njöt av varm rabarberglögg och pepparkakor. Trevligt att få en gnuttas samvaro utöver det vanliga trots rådande omständigheter. Sen tillbaka till vår lilla avståndstagande bubbla. För att hålla någon som helst ordning fick grankvistar iallafall pryda bordet samt Belgisk öl inmundigas som sig bör, like every year....Mycket av nyårsmeny var annars inspirerad av Restaurang Hantverket och Stefan Ekengren’s kokbok Högtid.Var i man bland annat kan hitta kära maken’s och äldsta dottern’s storfavorit Tuttul med slarvsylta. Tuttul är tunnbröd med potatis i från Rättvik. Vilket jag stod och kavlade till förbannelse dagen innan. Bestämt sa jag att det nog var sista gången. Efter att ha ätit underverket är jag dock inte lika säker. Det blir nog fler Tuttul-bak här framöver iallafall. Mums! Mums! Mums! Inledningsvis blev det ostron och räkkanapéer. Följt av sashimi med vispad wasabi, soja och rostade sesamfrön. Efter det blev det grön ärtsoppa med pilgrimsmusslor och senare friterade jordärtskockor med kantareller och hasselnötter.

En pause för grevinnan och betjänten är en självklarhet nu mer och väl tillbaka vid bordet blev det dags att sätta tänderna i en nyfriterad struva med anklevermousse överöst med riven parmesan. Den omtalade slarvsyltan tog över och sen var man egentligen väldigt nöjd. Men skam den som ger sig. Efter en omgång Sagrada lyckades vi klämma ner lite oxfilé med hasselbackspotatis också innan en liten dessert i form av vaniljglass med rårörda hallon och vaniljkräm toppad med Italiens maräng fick avsluta lagom till tolvslaget.

Nu hoppas vi på ett mycket bättre 2021!

Må väl!

❤️