Plugg och prestation

Är så less på skolan. Det känns verkligen att jag har pluggat ett antal år nu. Som att jag åldrats typ 10 år på kuppen också, å då syftar jag inte på all den kunskap min hjärna förvärvat utan nåt helt annat, haha. Fy fan det tar på.

Just nu vill jag göra allt annat än att läsa vetenskapliga artiklar på engelska, skriva arbeten och ha seminarier på zoom. Men, i juni tar jag socionomexamen, känns så overkligt! Det va en lång väg för mig att överhuvudtaget först ta steget att söka och för att sedan faktiskt komma in på utbildningen. Både matte och engelska plugg på komvux och två högskoleprov. Å sen att genomföra alla terminer pendlades upp till Umeå, tidiga morgnar å sena eftermiddagar hem. Två barn och en man som mestadels varit bortrest i sitt jobb. Men! Här är jag. Jag tror att eftersom jag är så nära nu så känns allt med skolan ännu tyngre på nåt vis. Likt känslan en kan ha inför semester typ.

Nåt av det jobbigaste med att plugga enligt mig är att det alltid går att göra nåt, det går alltid att göra ännu lite bättre och att en inte kan stänga av. Eller jag kan i vart fall inte det. Att hela tiden bli bedömd, och när du blivit bedömd är det inte så mycket (ingen alls) feedback kring din effort utan mer, ja då kör vi vidare på nästa uppgift, nästa seminarium eller nästa kurs. Och så den ständiga pressen att om en inte blir godkänd kommer en hamna efter när allt annat ändå fortgår. Vidrig känsla. Att aldrig liksom känna att en är nöjd över vad en gjort typ. Jobbigt det här med prestation. Tycker alltid en går runt med en underliggande stress och det sliter på en.

Något som jag inte lyckats bemästra under alla dessa år som student på universitet är att landa i att ta en sak i taget. Jag blir liksom alltid överväldigad över allt jag ser att jag ska göra och vill helst göra allt på en å samma gång. Men jag vet att jag är en person som funkar allra bäst och gör mitt allra bästa när jag faktiskt gör EN sak i taget. Min hsp hjärna klarar inte av att studsa omkring inom flera olika fokus samtidigt. Då tar jag slut. Så jag gör allt jag kan för att gå efter den medvetenheten men den otåliga prestationspersonen i mig säger nåt annat.

Gillar

Kommentarer