Hostade upp tumören?!

Onsdag 18/4

Någon bra natt igår skulle jag inte påstå att jag hade. Kunde inte somna då mina muskelsmärtor var alldeles för starka. Att försöka somna när man har ont är svårt, så fort man blundar går all koncentration till smärtorna och inte något annat. Så istället för att ligga och kolla rakt upp i taket "passade" jag på att skriva inlägget till er. Runt 06, när jag hade publicerat det var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette, lyckades då ÄNTLIGEN somna. Dessvärre fick jag en riktigt dålig sömn, sov "oroligt" typ. Vaknade flera gånger under förmiddagen då muskelsmärtorna störde men somnade snabbt om igen då min kropp var så trött.

Har som jag skrev i förra inlägget känt mig rosslig och hostat ganska mycket under några veckor. Något som jag fick bekräftat var på grund av spridningen som jag gissade. Förra veckan blev det värre ganska snabbt, nästan som om jag var förkyld eller något liknande, och sedan lade det värsta sig för några dagar sedan. Något som jag inte riktigt förstod, varför betedde sig hostan så om det var på grund av metastaserna jag hostade?! När klockan var runt 10 vaknade jag upp skräckslagen. Inte av smärta denna gången, utan av en hostattack som jag lyckades få medan jag sov. (Varning för lite TMI (to much information) nu.) Jag hostade då upp som en klump i handen, en klump som såg ut att vara en blandning av koagulerat snor och blod, ca två centimeter lång. Äckligt, ja, men petade lite försiktigt på blodklumpen för att "undersöka" den lite. Inte alls som jag först hade tänkt mig. Den var typ gummiaktig samtidigt som den ändå var ganska hård. Aldrig sett något liknande någonsin.

Blev ju såklart väldigt rädd och ringde mamma som var mitt ute i sin morgonpromenad. Hon kom hem på en gång och vi ringde HSV för att berätta vad som hade hänt. De gjorde gissningar men kunde verkligen inte säga med säkerhet vad det kunde vara för något. Något jag och mamma hoppas starkt på är att det skulle vara en del av tumörbiten i lungorna. Det hade ju ändå varit något haha!! ;) Min hosta har iallafall blivit väldigt mycket bättre efter detta vilket är skönt. Gissar att det var den som antagligen suttit och "retat" sista veckan, och att det kanske var därför hostan plötsligt blev värre?!

Känner faktiskt ändå att jag i denna stund var "glad" över att jag nu är medveten om spridningen. Vill inte ens veta hur skräckslagen jag skulle blivit om jag inte hade vetat om det. Tycker dock att det är helt sjukt att detta hände mindre än 24 timmar efter beskedet. Spridningen har ju varit där i flera månader så den hade ju lika gärna kunnat kommit förra veckan liksom?! Vad är oddsen?! Nej, otäckt var det och jag hoppas inte att detta händer igen.

Kunde inte somna om efter detta och låg i sängen och inväntade min sjukgymnast som kom vid 11. Massage och akupunktur var precis det jag behövde efter denna helvetesnatten. Kroppen och mina muskler fick äntligen slappna av vilket gjorde mig helt sjukt trött och jag somnade som en liten bebis. En lång sovstund fick jag dock inte, för nästa sak på tur var nämligen ett möte med HSV. Vet inte om det är några som kommer ihåg denna händelsen? När min pump plötsligt slutade fungera och ett smärtgenombrott skapades då jag ej fick tag på sköterskorna. Något jag inte riktigt kunnat släppt då rädslan över att de ska hända igen fortfarande sitter kvar. Har dessutom haft en rädsla över att de ska vara de ända i tjänst och att jag då måste träffa på dom utan att vi hunnit prata igenom vad som faktiskt hände senast. Efter många om och men lyckades vi tillslut boka ett möte som blev av igår. Var verkligen inte ute efter bråk på något sätt utan jag ville ha en förståelse över varför det blev som det blev. Jag har ju själv sätt hur underbemannade de är och vilken stress de tvingas jobba i och är väldigt säker på att de inte gjorde detta med flit. Vi gick igenom kvällen och jag fick lite klarheter om vad som hände och varför de agerade som de gjorde. Har väl fått lite mer förståelse men har ändå svårt att begripa vissa av deras anledningar. Stridsyxan är nu borta och jag har släppt ångesten över ifall de skulle behöva komma hit någon gång. Skönt att lägga det bakom sig!

Efter mötet kom min kompis Alva hit som jag hängde med resten av kvällen. Vi myste och pratade massor. Och kan ni gissa vad vi sedan gjorde?! Haha jo, bullar ännu en gång. Bara lite mer än en vecka jag och Jenny stod där i köket och bakade dom där bullarna i flera timmar, och nu var de påväg att ta slut ännu en gång. Massätning i detta hus hehe. Nejmen som sagt så får typ varenda människa som sätter sin fot i detta hus en varsin bulle vilket leder till att de ganska fort tar slut. Sedan kan jag väl erkänna att jag och mamma inte är helt oskyldiga heller haha.. Sagas bullar i sin tredje upplaga och när man inte tror att de kan bli bättre så blir de det haha. Nu hoppas jag verkligen på att jag tröttnar på bullarna snart, äter alldeles för många haha.

Godnatt på er fina ni! Ni är för bra! <3


Gillar

Kommentarer

Malin
Malin,
Varma kramar till dig finaste Saga❤❤❤🐻🐻🐻
Sam
Sam,
Åh jösses x) Blev själv diagnostiserad med astma i vintras, så kan relatera lite till att ha hosta som inte går över..
. Jag hostar dock inte upp tumörbitar, men hypokondrin är där och tanken att jag skulle ha lungcancer är något jag tänkt mer än en gång...
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229