En strimma av hopp

Idag fick jag beskedet. En dag jag fruktat över i ett halvår. Hade så himla ont i magen imorse, hade ju ställt in mig på det värsta. Det var i princip vad de sa i höstas, - förbered dig på att dö.

Har spelat upp detta scenariot såååå många gånger. Vilka skulle vara där? Hur skulle stämningen vara? Hur skulle de säga det?

Jag kliver iallafall in i rummet och det första de säger är att tumören har minskat. Jag brast ut i gråt, hade verkligen inte väntat mig att få höra det.

Man kan omöjligt veta om en tumör är död. Dock har tumören märkbart minskat, och läkaren sa att det finns en strimma av hopp - att jag kanske kan bli frisk. Inga metastaser hittade, och det är oxå jättebra! Att protonstrålningen har fungerat är uppenbart, men att varenda cancercell har utplånats och dödats kan man omöjligt veta i ett så tidigt skede. Vi ska göra ny röntgen juni.

Återkommer med tankar och känslor senare! Helst orkar jag inte ta emot massa samtal idag, då jag har en planerad sak nu i eftermiddag. Såklart uppskattar jag sms om ni skulle vilja skicka det.

Tack för alla fina sms, samtal och kommentarer här på bloggen! Tack för att ni ger mig styrka!

Gillar

Kommentarer

Jessica Liljeberg
Jessica Liljeberg,
Så fantastiskt glädjande Saga❤ Vi fortsätter såklart att hålla tummara❤
Linda
Linda,
Har inte kommenterat innan, men nu måste jag ju bara 😊 vi känner inte varandra och jag är gammal nog att kunna vara din mamma. Vill bara skicka en stor kram och massa nergi! Så himla glad jag blir att höra detta. Världen behöver dig! Jag är så imponerad över hur stark du är och så klok! Kramar till dig Saga! Fortsätt kämpa!
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229