En liten klagovisa â˜đŸ»

LÄt oss börja sÄhÀr, det Àr nu tredje gÄngen jag försöker mig pÄ detta inlÀgg. NÀr jag har skrivit klart inlÀgget och skall sÀtta till bilder sÄ försvinner hela texten. Jag menar, det Àr viktigt att ni fÄr lÀsa mina smÄ klagomÄl just nu. Eller hur?

1. SnĂ€lla, rara mĂ€nniskor. Sluta resa i onödan! Jag har full förstĂ„else för att man reser till sina nĂ€ra och kĂ€ra nĂ„gongĂ„ng, men att sĂ€tta sig pĂ„ ett flyg till södern bara för att ”det hör till med semestern!” eller ”jag Ă€lskar att resa och mĂ„ste fĂ„ sol, bad, strand och kĂ€nna att man Ă€r utomlands”, det gillar jag icke. Vi Ă€r mĂ„nga, vĂ€ldigt mĂ„nga som Ă€lskar att sĂ€tta sig pĂ„ ett flyg som tar en till ett nytt Ă€ventyr men just nu i pandemin, nej tack! Dessutom ser det ju ut som att det skiter sig igen, tillbaka med restriktionerna nu tack! Samtidigt kan jag inte heller rĂ€ttfĂ€rdiga att jag gĂ„r ofta till matbutiken och handlar eller spontant sĂ€tter mig i bilen och kör till ett shoppingcentrum för att jag ”verkligen behöver dethĂ€r
”. MEN, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kĂ€nns det Ă€ndĂ„ mer rĂ€tt Ă€n att sĂ€tta sig pĂ„ ett plan med massa andra mĂ€nniskor nĂ€ra mig. Det Ă€r svĂ„rt det hĂ€r med pandemilĂ€get, men Ă€ndĂ„ kĂ€nner jag att nu jĂ€vlar skĂ€rper vi oss och slutar utsĂ€tta varandra för smittan!

2. Jag Ă€r sĂ„ otroligt tacksam över att vi blev gravida sĂ„ snabbt som vi blev det och att allt har gĂ„tt vĂ€ldigt bra hittills! MEN, nu tĂ€nker jag klaga lite för det fĂ„r man verkligen. Mina fötter Ă€r sjuka, mina fingrar Ă€r stora som grillkorvar (hur jag nĂ„gonsin ska fĂ„ pĂ„ mig min förlovningsring igen det vette gudarna?), jag kan inte böja mig ner utan att det gör ont, jag vaknar vĂ€ldigt lĂ€tt till pĂ„ nĂ€tterna och har svĂ„rt att somna om, jag mĂ„ste till kisseriet hela tiden, jag Ă€r hungrig varje gĂ„ng jag skall sova Ă€ven om jag Ă€tit kvĂ€llsmĂ„l
ja, listan kan ju verkligen göras lĂ„ng. SnĂ€lla, rara dotter kom ut till oss nu. Vi lĂ€ngtar sĂ„ otroligt mycket efter dig!

3. OgrĂ€set som vĂ€xer pĂ„ vĂ„r bakgĂ„rd just nu Ă€r ingen rolig lek. Vi har ingen aning om vad det Ă€r för vĂ€xter, och Ă€ven om man tror att man fĂ„tt upp rötterna sĂ„ Ă€r det inte sĂ„. Följande vecka Ă€r det lika mycket ogrĂ€s igen, om inte mera. Man mĂ„ste ta bort allt hela tiden och det Ă€r inte skoj. Dessutom vaktas ogrĂ€set av fula, röda baggar som bor pĂ„ dem sĂ„ man vill inte gĂ€rna gĂ„ dit och pilla pĂ„ dem. LĂ„ter man dem vĂ€xa sĂ„ kan de lĂ€tt bli en meter höga, ni skulle se gĂ„rden hos grannarna
rena, rama djungeln! Jag vill ha en grön, skön och mjuk grĂ€smatta men det fĂ„r nog bli ett annat Ă„rs projekt.

SÀg mig, skall jag Ànnu klaga pÄ nÄgot annat? Hmmm nÀÀe, kÀnns som att det Àr fÀrdigklagat för stunden men jag skall sÀga er att jag (som mÄnga andra!) NJUTER av regnet och svalkan. Jag önskar det skulle hÄllas sÄhÀr till bebis Àr ute, vi fÄr hoppas pÄ det!

  • 0 visningar

Gillar

Kommentarer