Nu när hösten är här så känner man att det är mer förkylningar och sådant ute bland folk. Därför försöker jag att gå lite mindre till gymmet med Elton. Även om vi går när det är lugnt med folk på gymmet så är det skönt att slippa risken att bli smittade. Jag tränar istället hemma och trivs väldigt bra med det. Har hittat träning som jag tycker är rolig just nu och är träningen rolig så blir den av.

Jag tränar både framför TVn i vardagsrummet och ibland nere i källaren med min indoor walking maskin. Blir däremot mest högintensiv träning, både med och utan vikter. Jag kör då mest med youtube på datorn. Jag tycker det är så skönt att kunna träna hemma. Då spar jag även tid då det är en del att göra med Eltons träning, gå ut med hunden och plugga.

Har ni något tips på en bra youtuber vad det gäller hemmaträning?

Jag tänkte tipsa om 3 konton jag följer på youtube

För cirka 1-2 veckor sedan fick vi hem en ny stol till Elton. Han har tidigare en röd stol (Tumble forms) som jag tror ni sett Elton ha. Nu var det dock dags att testa en till stol för att kunna träna honom mer i vardagen på att sitta rakare. Det blir en utmaning för att hålla uppe huvudet och bålen får även tränas. Stolen blev faktiskt mycket bättre än vad vi trodde. Han kan sitta rätt länge och han tappar huvudet då och då men så länge man är underhållande framför honom får han upp huvudet själv.

Igår var han dock riktigt trött när han satt i stolen så han satt som en säck potatis haha. Så när man ser hur han sitter när han inte orkar mer så förstår man att han får bra träning när han sträcker på sig.

Jag kan rekommendera denna stolen och jag har även fått DM's på instagram från andra föräldrar runt om i världen där de vill veta vad stolen heter.

Här under ser ni hur Elton satt när han blev lite tröttare.

Känslorna går som en bergodalbana, mestadels är de på toppen men ibland går det neråt när man tänker lite extra. Det börjar närma sig dagen för ett år sedan vi åkte in till akuten med Elton. De första månaderna var väldigt tuffa med allt vi gick igenom. Jag känner att jag glömt av vissa av känslorna, jag tror det är som en försvarsmekanism man glömmer av och förtränger sina känslor.

Något jag tror jag kommer ha svårt att glömma är när jag satt på golvet i sjukhuskorridoren med min mamma i telefon. Tårarna bara rann och jag kände mig helt förstörd. Jag sa till mamma flera gånger "vad ska man göra om man inte orkar". Allt var så himla ovisst om framtiden och Elton, precis som det är nu. Jag kommer ihåg skulden jag kände för att andra familjemedlemmar mådde dåligt på grund av allt som hände i vårt liv.

Det var många gånger man satt i sitt rum på sjukhuset och tårarna rann ner för kinderna. Jag vet inte hur många som kan ha stått framför mig samtidigt som jag grät. Det jobbiga var även när Tom var tvungen att åka hem på kvällarna eftersom han inte fick sova över med oss. Det var jobbigt att sitta där själv med Elton samtidig som jag grät och personal passerade in och ut i rummet. Jag tycker nu i efterhand att det känns helt sjukt att vi som nyblivna föräldrar till en 1 månads bebis inte ens fick sova tillsammans.

Text fortsätter efter bilden!

Tack för allt stöd!

Jag är så glad för alla vi har runt om oss. Våra familjer och vänner som funnits och finns här för oss. Tack vare er har vi blivit starkare och tagit oss igenom detta tillsammans. Även fast resan bara har börjat så är jag glad för att ni funnits med.

Något jag uppskattat enormt är att mina vänner har varit som vanligt. Självklart har vi pratat om hur tufft allt är och varit och jag har fått stöd. Men samtidigt har det inte varit fokus på "vad synd det är om oss". Hade folk runt om oss ömkat och tyckt synd om oss hela tiden så hade det nog varit tuffare. För även om resan är annorlunda så är vi fortfarande föräldrar till en underbar son och jag är fortfarande Linda som person och jag vill även vara lycklig. Jag vill inte gräva ner mig, även om vissa stunder får vara jobbiga och jag får tycka det är tufft.