Den Romska Historien

Romerna kommer enligt forskare ursprungligen från Indien. Från Indien utvandrade romerna i början av 700-talet. Ingen vet riktigt varför romerna började sin utvandring. Det kan ha varit pga. krig, svält, regimskifte eller något annat som påverkade romerna så mycket att man började att utvandra genom Asien och till Europa. Denna uppfattning är dock framtagen av icke-romska forskare, gadjé* och alltså inte av romerna själva. Romernas egen uppfattning om ursprungslandet är gamla Persien eller Egypten. Många delar den uppfattningen med romerna. På engelska kallas ju romerna för gipsies som är snarlikt med ordet egyptians som betyder egyptier. (*Alla som inte är romer kallar romerna för gadjé, alltså en icke-rom.) Det sägs att romer har funnits i Egypten sedan år 200 f. Kr. där de arbetade som slavar åt faraonerna. Romerna var och är fortfarande väldigt duktiga på traditionella hantverksarbeten. Under faraonernas tid fick romerna tillverka soldaternas sköldar, svärd och knivar. Som slavarbeten fick romerna bland annat ro dom stora krigsskeppen.
Romerna var nomader redan under den tiden. Dom förflyttade sig över stora områden i världen. Romerna levde i tält som dom flesta gjorde på den tiden. Det sägs att romerna var som nutidens cirkusmänniskor, dom arbetade som svärd och eldslukare. Dessutom arbetade man med spådom av faraonernas kvinnor. Samtidigt som det fanns rädslor fanns där även en nyfikenhet inför spådomens krafter. Dom som inte var så lyckligt lottade inom det romska folket, fick stjäla för att försörja sin familj. Straffet för att stjäla var att man högg av den ena handen. Andra yrken som var tidstypiska och traditionella för romerna var hästhandel, cirkus och tivoliverksamhet, förtenning, förgyllning, guld och silversmide samt musik. De flesta romerna är än idag väldigt talangfulla och det är inte ofta man ser ett romskt barn som inte kan sjunga, dansa eller spela på något musikinstrument. Musiken finns med genom hela livet och flyter i romernas blod.

Romerna anländer till Europa år 1312 och då landsteg de på den grekiska ön Kreta. Grekerna döper den märkliga folkgruppen till ”atsinganos”, vilket betydde de främmande eller den svarta främlingen. Benämningen ”atsinganos” förföljde romernas vandring över Europa och ändrades från land till land. ”Atsinganos”, ”tsingari”, ”gitanos”, ”gitan”, ”zigeuner”, ”zigöjner”, ”zigenare”, ”gipsy”, ”tzigan” m.fl.
Romerna själva kallar sig för rom (uttalas rrom) vilket betyder människa.

Här följer några viktiga årtal för romernas ankomst till olika europeiska länder:
Årtal - 1426 i Spanien
Årtal - 1430 i England
Årtal - 1453 i Frankrike
Årtal - 1500 i Ryssland
Årtal - 1509 i Polen

År 1512 hamnar romerna i Sverige. Genom Ryssland lyckas romerna ta sig igenom Finland och till Sverige. Sverige blir inte alls glada över dessa märkliga människor i deras konstiga färggranna kläder. Dessutom talar de ett språk som inte liknar något annat man hört tidigare. Många av romerna som anländer deporteras direkt tillbaka till Ryssland, vissa fastnar i Finland och andra tvingas leva en tid i Ryssland. Efter en kort tid bestämmer sig romerna för ett nytt försök. Denna gång skall inte någon lyckas deportera romerna. Detta är början till romernas historia i Sverige. En historia full av förföljelse, fördomar, misstänksamhet, utanförskap och lidande. Sverige och det svenska folket inledde en aggressiv strategi för att romerna självmant skulle lämna landet Sverige och aldrig mer återvända.


År 1560 var Gustav Wasa kung över Sverige. Han var mycket grym mot romerna som levde i Sverige under denna tiden. En annan kung som behandlade romerna illa var Johan den 3:e. Han tvingade romerna samt deras barn att arbeta som slavar i gruvorna. Många av dem dog av det hårda arbetet. Drottning Kristina gav order om att alla romer skulle avrättas eller bli hängda. Deras kvinnor och barn skulle utvisas ifrån Sverige, därefter blev de mördade av drottning Kristinas soldater.


År 1637 kom det en ny lag till Sverige. Alla romer kunde bli avrättade utan någon rätt till rättegång. Denna lag gällde en bra bit in på 1800-talet.
År 1914 förbjöds romer att komma in i Sverige. Den lagen upphörde 1954.
År 1939-1945 ( andra världskriget ) mördades omkring 1 miljon romer i koncentrationsläger av nazister runtom i Europa. Många romer mördades även ute i skogarna av vanliga människor som såg sitt tillfälle att bli av med romerna under nazitiden. Nazisterna tillfångatog många romska barn och utförda grymma experiment på dem. De romer som överlevde nazisternas förföljelse var många gånger de romer som underhöll nazisterna med romsk musik. Romerna har tyvärr inte uppmärksammats på samma sätt som t.ex. judarna och deras öde i Förintelsen. Den tyska staten erkände inte förrän i början på 1980-talet att även romer föll offer för Förintelsen och nazisternas ideologi.


Romerna fick inte bo kvar mer än tre dagar på samma plats, annars kom dåtidens polis och körde iväg eller fängslade romerna. Romerna tvingades alltså till ett ständigt kringresande liv i utanförskap och utan någon som helst sympati från samhället. Romerna fick varken döpas, vigas eller begravas i den svenska kyrkan vilket ledde till att romerna själva fick utse människor ur den egna gruppen med uppdrag att döpa, viga och begrava romer. Romerna hade heller ingen rätt till sjukvård vilket ledde till att många romska nyfödda barn dog av kylan eller sjukdomar som de fick av det kringresande livet. Många äldre romer lever idag fortfarande med kroniska sjukdomar som är ett direkt resultat av det liv de har fått leva i Sverige. Genom att inte tillåta att romer fick stanna kvar mer än tre dagar på samma plats kunde de heller ej mantalsskrivas, dagens folkbokföring. ”Är man inte mantalsskriven så kan man heller inte få en fast bostad eller gå i skola” sa den svenska lagen. Det i sin tur ledde till att varken romska barn eller vuxna kunde läsa eller skriva. De var sk. analfabeter.
Nu tror du som läser att detta var säkert för 300 år sedan. Då tror du fel. Rätt till skolgång för romer och rätten till en fast bostad fick romerna först 1959. Alltså efter 447 år!


1959 tyckte romerna i Sverige att det var nog med statens tyranni. Romer från hela Sverige med krav på att deras barn skulle få gå i skolan som alla andra svenska barn. De var ju trots allt svenska medborgare! De ställde även krav på att romerna skulle få fasta bostäder och inte tvingas leva det kringresande livet utan slut längre. Sveriges regering var väldigt motvillig till romernas enkla krav. Efter att inhemsk och utländsk mediebevakning uppmärksammat romernas situation i Sverige gav regeringen motvilligt efter för romernas krav. Landet som hade ett rykte om sig som en fördomsfri och demokratisk stat och fördömde diskrimineringarna mot de svarta i t.ex. USA blev plötsligt ställd i rampljuset. En ny lag tillkom som gav alla romer rätt till skolgång och fasta bostäder. Men det skulle ta hela 4 år för det svenska samhället att acceptera den nya lagen. Många skolor och rektorer nekade romska barn att börja i deras skola trots den nya lagen och många hyresvärdar ville inte ha ”zigenare” som hyresgäster.


Gruppindelning
Romerna är ett folkslag men tillhör stammar. Största stammarna i världen är Khelderasa, Lovari samt Sinti. Under dessa finns hundratals understammar med hundratals olika dialekter. Varje stam hade specifika försörjningssätt vilket avgjorde vilken stam man tillhörde. Khelderasa var de romer som arbetade med metaller såsom koppar, tenn, guld, silver, förädlade och förtennde. Khelderasa utmärkte sig även genom att deras kvinnor spådde folk i händer och kort. Lovari försörjde sig huvudsakligen genom handel och främst genom hästhandel. Sinti var duktiga musiker, cirkusartister och försörjde sig huvudsakligen genom att underhålla folk. Dock var romerna oavsett stamtillhörighet tvungna att försörja sig på bästa möjliga sätt för att kunna överleva. Fanns det inga hästar att sälja så fick man sälja något annat. Fanns det inga metallarbeten för tillfället så fick man spå istället osv.


Bostad, förr och nu
Förr i tiden levde alla romer i tält av olika modeller, enkla av indiantyp, större likt dagens festtält. Under 1900-talet flyttade de flesta romerna in i husvagnar. I tälten eldade man i gamla oljefat för att hålla värmen och oljefaten användes även som en spis då locket blev väldigt varmt och kunde användas som dagens spisplattor. I husvagnarna eldade man med ved i egentillverkade eldkaminer. Man var fortfarande tvungen att flytta från plats till plats ända fram till 1959 då de flesta romerna i Sverige började få tillgång till riktiga moderna lägenheter. I tälten och husvagnarna var man många som delade platsen, föräldrar, barn, farföräldrar, svärdöttrar och svärsöner, allt efter mån av plats. När romerna flyttade in i de moderna lägenheterna delades även familjerna upp allt efter mån av lägenheter. De en gång så stora familjerna splittrades och fick nu bo mer enskilt och kanske inte ens i samma stad. Idag bor de flesta romerna i moderna lägenheter, vissa bor i egna hus. Men inga romer är idag tvungna att resa från plats till plats längre. Idag reser romerna på sommaren och av egen fri vilja, på semester t.ex. En rolig grej när romerna är på semester och t.ex. campar så är det inte sällan att romerna har stora och fina husvagnar med all tänkbar komfort medan andra icke-romer ligger i sina små tält och har ett litet gasolkök med en liten gryta puttrande på. Vem är rom idag?

DEN ROMSKA KULTUREN OCH TRADITIONER
Den romska kulturen är starkt bevarad än idag. Trots alla försök av majoritetsbefolkningen (gadjé) att hindra den romska kulturen i alla de länder som romerna finns i har den romska kulturen överlevt.
Romerna har i den romska kulturen en gemenskap som binder samman romerna vartän man kommer ifrån, vilken klan man än tillhör så är kulturen den röda tråden i varje roms liv.


Renligheten
Renligheten är en av den viktigaste faktorn och drivaxeln i den romska kulturen. Även när man levde i tält och reste från plats till plats var romerna extremt renliga av sig. Om en rom tappade en sked eller kniv på marken så slängde man den. Man tvättade aldrig manliga kläder med damkläder eller handdukar med underkläder. Att klassas som oren ”marime” är det strängaste straffet som en rom kan påläggas. En oren rom är utesluten från det romska samhället. Ingen annan rom än hans eller hennes närmaste familj får vara tillsammans med honom eller henne. En nyförlöst kvinna ansågs som oren i sex veckor och fick då leva tillsammans med sin man och sitt nyfödda barn längre bort från det läger hon tillhörde. Efter att de sex veckorna gått var hon välkommen igen. Denna uteslutning kan verka absurd, men om man tänker efter så är ett nyfött barn som mest sårbart under de första sex veckorna och att ingen annan än fadern och modern är i kontakt med den nyfödde kan förebygga olika infektioner och sjukdomar. Renligheten var även viktig i bostaden om det så var ett tält eller en vagn man bodde i. Det skulle alltid vara rent och städat, ingen smutsig disk eller en smutsig entré. De stora dunbolstrarna skulle vädras varje dag och hängas ute på tork i solen. Detta var även ett sätt för romerna att visa hur bra ställt man hade det inför andra romer. Ju större och ju fler dunbolstrar desto rikare rom.


Äktenskap
Ett traditionellt romskt äktenskap inleds med att pojkens far frågar om den unga flickans hand. Detta sker vid en ceremoni som kallas ”tomnimos”. Ett stort följe, inte alltför sällan ett par hundra romer ställer upp bakom pojkens far och går hem till den blivande brudens familj där man med mat, dryck, glädje och sång frågar om flickans hand. Dessförinnan har föräldrarna kommit överens om ”tomnimos” och de båda blivande paret har tillfrågats om giftermålet. Efter att pappan har sagt JA (vilket kan ta upp till flera timmar och även dagar) smyckas den blivande bruden med en stor medaljong av guld, guldörhängen samt en guldring som tydligt markerar att hon är nu förlovad och ej längre tillgänglig för andra män. Hur länge man är förlovad kan variera från en vecka till ett år. Efter förlovningen följer ett stort bröllop som traditionellt skall vara i tre dagar där den första dagen är till parets ära, andra dagen är till flickans ära (om hon uppvisat sin oskuld). Det är för de flesta romerna väldigt viktigt att en brud är oskuld på sin bröllopsnatt. Den tredje dagen är till gästernas ära. Förr i tiden så skar man ett litet snitt i brudparets handflator och knöt ihop deras händer med en duk så att deras blod skulle förevigas. Idag sker detta väldigt sällan. Däremot har romerna inga vigselringar. En diklo, huvudduk bärs av en gift kvinna för att visa andra män att hon är gift. Diklo bärs livet ut, även om mannen dör eller om kvinnan skiljer sig. Det förekommer dock olika syn på diklo i de olika romska grupperna. Det händer även att ett ungt par blir förälskade men föräldrarna tillåter inte att de ska gifta sig. Då finns möjligheten för de unga förälskade att rymma.


Högtider
Romerna firar olika högtider beroende på vilken religion man är bunden till samt vilket land eller världsdel man kommer ifrån. Många jugoslaviska romer firar t.ex. Djurdjev-dagen medan många svenska romer firar Midsommar. De flesta romerna firar Jul och Nyår, Påsk och Pingst som de flesta i Sverige. Då är man många romska familjer som samlas för att fira tillsammans och man äter speciella måltider såsom t.ex. kåldolmar, helstekta lamm och smågrisar. Många förbereder maten hela natten innan och det i sig blir som en liten förfest.


Mat
Romerna har alltid varit väldigt glada för mat och maten är idag fortfarande en av den viktigaste punkten i den romska kulturen. Maten samlar alla kring bordet, maten finns med i alla sammanhang om det så är ett bröllop eller en begravning, ett spontant hembesök eller bara för att man är hungrig. Romerna har alltid varit väldigt uppfinningsrika vad gäller mat. Eftersom romerna i lång tid levde utanför majoritetsbefolkningens samhällen så var man tvungen att tillaga mat efter de ingredienser som fanns tillhands. I skogarna fanns det mycket grönsaker och olika djur som kombinerat kunde bli en sagolik smakupplevelse. De populäraste rätterna var olika grytor tillagade med hönor eller kyckling. Fanns det annat kött som gris eller nöt så använde man det. Romerna var även då och fortfarande än idag väldigt noga och kräsna vad gäller maten. Idag äter de flesta romska barn samma mat som andra barn i skolor och den romska maten serveras i hemmet och vid fester. En av de mer kända är sarmi. kåldolmar, färs i rullade kålblad, kokta i tomatsås. Saviako är en väldigt söt kaka som man äter som dessert till kaffe eller thé. De flesta romerna äter väldigt fet och stark mat vilket även påverkar hälsan. Tyvärr är många romer överviktiga idag. Men förr i tiden sågs överviktighet som ett tecken på rikedom. Smala människor däremot visade tecken på fattigdom.


Sagor och berättelser
Romerna har alltid varit duktiga sagoberättare och vid varje lägereld berättade de äldre en saga för barnen och även för de vuxna. Sagorna var oftast hämtade ur verkligheten och berättade om förföljelsen och vandringen, om faror och olika skatter romerna stött på under sin vandring. Man skrev aldrig ner sagorna utan de berättades muntligen och varje berättare lade till av sin egen livserfarenhet. Först nu efter nästan 500-års vandring i Sverige har romerna börjat att skriva ner sina berättelser och sagor. Idag finns det ett stort urval av romska böcker med sagor för barn och vuxna på såväl romanés som svenska och kan finnas på det lokala biblioteket.


Sjukdom och begravning
När en rom ligger sjuk eller på sin dödsbädd är han eller hon sällan ensam. Av respekt för den sjuke och dennes familj vakar ett hundratal romer alltid en sjuk man eller kvinnas öde. Romerna vakar antingen på sjukhuset eller i den sjukes hem. Om den sjuke avlider väntar en tredagars vaka där ännu fler romer tillkommer för visa sin respekt för den avlidne. Under tredagarsvakan äter och dricker romerna i den dödes ära.


Kris, en romsk rättegång Om en rom, lurar, bedrar, sprider falska rykten, är otrogen eller på annat sätt gör sig skyldig till en annan rom kan denne tillkalla en romsk rättegång, en kris. En kris består av samma upplägg som i en vanlig svensk rättegång, skillnaden är att man inte utdömer fängelsestraff utan böter i form av pengar eller orenhet, marimé. Se avsnitt Renligheten.


Romanés, romernas eget språk Romerna har ett eget språk som kallas romanés, det kallas även för romani chib. Språket är uppbyggt av låneord från hela världen och bl.a. har även det svenska språket använts för att bygga upp det romska språket. Ord som jycke och lovor heter på romanés žukel och love och betyder som på svenskan hund och pengar. Det talas flera olika varieteter av romanés och de flesta romerna i världen förstår varandra. Alla romer talar dock inte romanés. Många romer har förbjudits att tala romanés i olika länder och på så sätt har språket efter flera generationer glömts bort.
Egen flagga och nationaldag Romerna har sedan 1971 en egen flagga och en egen nationaldag med tillhörande nationalsång. Flaggan tillkom under den första romska världskonferensen som hålls i London 1971. Det var då som FN, Förenta Nationerna erkände romerna som internationell minoritetsgrupp. Dagen som konferensen genomfördes var den 8 april och romerna tog denna dag som sin egen nationaldag. Flaggan är grön och blå med ett rött vagnshjul i mitten. Färgerna och hjulet symboliserar jorden, himlen och vandringen. Nationalsången ”Gelem, gelem”, betyder ”jag har vandrat långa vägar” sjungs av samtliga romska grupper i hela världen på olika dialekter.
Musiken, sången och dansen Man brukar säga att det finns ingen rom i världen som inte kan antingen sjunga, dansa eller spela eller så gör han eller hon alla tre! Musiken finns med i vardagen, sången finns med vid glädje och sorg och dansen är en förutsättning för att en fest ska vara en fest. Och inte en konferens! Musiken har och är fortfarande en av romernas absolut starkaste kännetecken, inga gadjé har hittills sagt att de aldrig hört romsk musik. I Östeuropa flödar den romska musiken i varje restaurang, cabaret, konsertsal och nattklubb. Många är de tonsättare och musiker som influerats av den romska musiken och tagit till sig den. Kändast är kanske Monti:s chardaz som av många upplevs som ett kännetecken för ungersk folkmusik, men som i verkligheten är romsk musik. Flamencon är ett annat exempel som visar på hur den romska musiken och dansen kan påverka en hel nation. Romerna har musiken, sången och dansen ständigt närvarande och är väldigt måna om att föra den vidare till sina framtida generationer.


DagslägetIdag kan man tro att romerna lever ett liv i frid och fröjd men detta är långt ifrån sanningen. I flera av världens länder lever romerna ett liv i misär och ofta utanför majoritetsbefolkningens civiliserade samhälle. Romerna tvingas leva långt utanför byar och städer och ofta utan tillgång till vatten och el. I vissa länder som t.ex. Sverige lever romerna ett mer behagligt liv, dock ej utan diskriminering och fördomar. I Sverige fortlever fortfarande fördomar mot romer vilket leder till att majoritetsbefolkningen ofta diskriminerar romerna. På såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden diskrimineras romerna och tvingas till att bo i sk. ghettoområden eller tvingas leva på försörjningsbidrag då ingen arbetsgivare vill anställa en rom. Tyvärr är det även många butiksägare och andra inom näringslivet som vill hålla romerna borta från sina affärer och bensinstationer. Fastän det idag är förbjudet att diskriminera människor så sker det dagligen att romer diskrimineras i Sverige och i resten av världen.


Sverige har sedan 1999 erkänt romerna som en nationell minoritetsgrupp tillsammans med samerna, judarna, tornedalingar samt sverigefinnar. Även språket romanés eller romani chib är ett nationellt minoritetsspråk. Detta betyder att Sverige nu får ett större ansvar att stödja romerna i deras bevarande av den romska kulturen samt främja det romska språket. Den svenska staten förpliktar sig även att ge det romska språket större utrymme i media såsom radio och TV. Romerna har idag på egna initiativ grundat två romska kulturcentra, en romsk tidning samt två romska radioprogram. I Sverige lever ungefär 25 000 romer vilket är mycket i sig men jämfört med andra länder i Europa är romerna i Sverige en väldigt liten minoritetsgrupp.

I Europa lever ungefär 10 – 15 miljoner romer. Flest romer finns i Rumänien och Bulgarien, där lever 2 – 3 miljoner romer. De flesta romerna i Europa lever fortfarande under väldigt dåliga förhållanden och de flesta är inte folkbokförda. Därför kan ingen exakt nämna antalet romer.
Romer finns även i Nord och Sydamerika, Asien, Afrika och Australien.


Romska kulturcentra För att öka allmänhetens kunskap till romer och den romska kulturen och på så sätt förebygga diskriminering har romerna på olika håll i Sverige startat romska kulturcentra. I dessa kulturcentra finns det möjligheter för allmänheten att ta del av romska kläder, hantverk, smycken, fotografier och mycket annat för att lära sig mer om romerna och förstå romernas situation. Det första kulturcentrat öppnades 2003 i Malmö, tätt följt efter ett andra i Stockholm och ett tredje är på gång i Göteborg. I samband med att romska kulturcentra har öppnats har även allmänheten fått upp ögonen för romsk kultur och fler vill ta del av den romska kulturen. Ute i Europa har romska kulturcentra funnits i många år innan de fanns i Sverige och bl.a. i Ungern och forna Jugoslavien finns det även romska TV och radiokanaler samt tidningar.

källa

http://www.rufs.org/

  • Historien
  • 1 040 visningar

Gillar

Kommentarer