Hej finaste läsare!

Jag hoppas du haft det bra i värmen. Just nu sitter jag på bussen till jobbet och ikväll är det tänkt att jag och tjejerna ska till stranden och fiska krabbor. 😊

Det känns som att jag inte gjort mycket mer än jobbat de senaste veckorna, därav en dålig uppdatering här på bloggen. Men snart kommer fler lediga dagar och roliga saker att se fram emot.

Igår var vi på Liseberg och jag åkte för första gången Helix och Mechanica - något jag alltid sagt att jag aldrig kommer våga åka, eftersom jag tycker att det är läskigt. Men mina barn tvingade mig så då var det bara att hoppa på 😂😂 Det var läskigt, men jag överlevde 💪 Hade dock lite ont i halsen igår kväll efter allt skrikande (ja, jag skriker nog mest av alla när jag åker) 😂

Ha en fantastisk söndag!

Kramar/Inna

Kramar/Inna 

Hej igen fina ni!

Jag och min yngsta dotter hade en fantastisk dag på Grötviks Hamnfest, medan min 12-åring kollade på fotboll med sina vänner. Vi åkte bl a RIB-båt och det var superhäftigt och gick väldigt fort (tyckte jag iaf, som inte är så mycket för höga farter) 😁 Turen var 20 minuter lång och kändes som världens berg-och-dalbana med alla vågor och svängar. Jag måste erkänna att jag tyckte att det var lite läskigt medan min coola 8-åring bara skrattade och hade hur kul som helst 😍 Det var en cool upplevelse som vi helt klart kommer göra om nästa år (fast då kommer jag helt klart ha på mig flytväst, vilket jag ångrade att jag inte hade idag när vi var halvvägs ut i det stora vida havet 😂)

Min dotter testade flera andra aktiviteter och vi åkte t o m en liten sväng med häst och vagn 🐴 Supermysigt och vädret var toppen. Hur har ni spenderat er lördag?

En fundering har jag också: hur kommer det sig att ju äldre man blir desto mer nojig man blir över saker? Är det något ni känner igen? När man var yngre så reflekterade man inte lika mycket över precis allt, som man gör nuförtiden. Borde det egentligen inte vara tvärtom?..

Kramar/Inna

Kramar/Inna 

Hej fina läsare!

Hoppas ni har en härlig lördag. Idag får ni ta del av Viktors väldigt fina och viktiga gästinlägg. Viktors blogg hittar ni HÄR.

.....................................................................................................................................................................................................................

Jag heter Viktor Högnäs, jag driver en blogg där jag berättar om min epilepsi som jag drabbades av i tidig ålder, det är alltså inte medfött. Jag försöker framhäva att vi måste uppmärksamma detta så mycket som möjligt eftersom det inte är många som har kunskapen om sjukdomen, både vad det är och hur man ska agera om någon i ens närhet får ett anfall.

Jag strävar mot att ju mer kunskap man har, ju fler liv kan man rädda. Det är väldigt viktigt att göra rätt och inte fel, som kan vara så enkelt tyvärr. Det finns många myter och dem måste bort helt, för man kan förstöra en människas liv när man egentligen menar att rädda.

Myterna finns! Myterna kanske inte är så många så man kan snacka i timmar, men dem är farliga skulle jag anse det som. En myt som exempel är att vid ett epilepsianfall, så ska man stoppa in något i munnen på den drabbade, icke är fallet faktiskt. Genom att stoppa något i munnen, så kan man skada tänderna och munnen. Det är inte sant att man kan svälja sin egna tunga.

Uppmärksamma är det viktigaste! Jag vill få fram att kunskapen är så viktig kring epilepsi, oavsett vad det är, smått som stort. Det är viktigt att veta hur man ska göra och vad epilepsi är. Jag tycker det är dåligt att inte uppmärksamma detta ”stort” i nyhetsblad och speciellt i TV. Jag ser inte detta lika mycket som jag ser andra sjukdomar. Det är stora galor för att få in pengar till t.ex. cancer. Jag menar, jag är glad att min medicin funkar och hindrar mig ”oftast” från att få anfall, men i många fall hjälper inte medicin. Många får operera, gå igenom undersökningar men ändå funkar det inte.

Vill man så kan man göra skillnad genom att skänka pengar till hjärnforskning eller epilepsiförbunden. Jag menar, sånt här borde uppmärksammas minst lika mycket som andra sjukdomar. Jag vet att när det var världsdagen för epilepsi, så skrev aftonbladet/expressen en liten nästan osynlig artikel kring detta. Är det så vi uppmärksammar? Medan när cancer har sitt, så är hela världen rosa.

Jag tar upp mycket mer utöver detta givetvis, psykisk ohälsa som jag jobbar mig igenom sen 15 års åldern, som eskalerade mer när epilepsin väl blev fastställd. Jag uttrycker mina åsikter kring olika ämnen som jag brinner för, så som jämställdhet. Ni finner även mig på min instagram där jag försöker uppdatera ”dagligen”, @Viktorhognas eller @Epilepsifighten

Kramar/Inna