Ett kärleksbrev
Väl framme fick vi en kram av hostelpersonalen och de hälsade oss välkomna hem igen.
Det må ha gått ett tag sen denna blogg uppdaterades sist, men så slutade i alla fall förra inlägget och jag kände redan där att aj det kommer vara jobbigt att lämna ”hem” om två dagar.
Sista dagen på Fiji spenderades exakt som den borde. Nämligen på en flytande pizzabar som ligger mitt ute i det turkosa havet, med en drink (eller två) i handen. Och gissa vilka som hade den allra bästa platsen på denna jätteflotte? Självfallet var det vi! Cloud 9 heter stället och det må vara lite av en turistfälla, men det är också jordens paradis. Solsängarna har mjuka madrasser och hänger ut över havet. Snorklingen är världsklass, jag tror till och med jag såg en svärdfisk! Pizzan var förövrigt också världsklass! Mycket mer än så har jag nog inte att berätta om denna dag, utan jag låter helt enkelt bilderna tala för sig själva från denna lilla oas.
Vår sista kväll på Fiji höll på att bli katastrof, men som de rutinerade resenärer vi är räddade vi kvällen och gjorde den supermysig. Det hela började med att vi hade två saker vi ville göra. Ett: köpa souvenirer. Efter nästan en månad på Fiji hade vi knappast några minnen alls att ta med oss hem. Vi hade ju bara varit på småöarna där affärer inte finns. Några minuters taxiresa från vårt nuvarande boende fanns dock ett köpcentrum så det kändes givet att det skulle bli ett besök där innan vi åkte hem igen. Sak två vi behövde hinna denna kväll: tvätten!!! Efter Fiji väntade totalt tre dagars resa mot vår nästa destination. Eller ja, tiden framöver hade vi egentligen inte alls klart för oss hur det skulle bli. Så det kändes bäst att tvätta när vi hade chansen. Men här sket sig den tur vi vanligtvis har. Alla tvättmaskiner på vårt stammisställe var trasiga och klockan gick så mycket snabbare än den brukar just denna kväll. Sovenirstället var inte öppet länge till så det var bara att hoppa in i en taxi med all tvätt (i princip hela vår packning). Vi bad chauffören stanna på ett annat tvättställe längst vägen, men detta missuppfattades och taxin stannar istället utanför köpcentrumet. Vi kunde uppenbart inte släpa med oss tvätten in så det var bara att betala chauffören för att vänta kvar med alla tvättpåsar i bilen. Det blev lite hetsshopping, men mycket kul hittade vi i alla fall! 45 minuter senare kom vi ut ur affären igen till en mindre glad taxichaufför som tyckte vi skulle betala betydligt mycket mer än vad vi kommit överens om. Det blev nästan bråk men tillslut fick vi ändå skjuts till ett tvättställe. När vi äntligen blivit av med tvätten var det bara att vänta ett par timmar innan vi skulle hämta den igen. Allra helst skulle vi åkt hem till hostelet igen för att packa i orning oss inför flyget nästa dag. Men vi var långt därifrån och eftersom vi redan åkt taxi över vår dagliga budget bestämde vi oss för att hänga kvar i närheten. Småbittra gick vi in på närmsta resturang. Från utsidan såg den halvrutten ut och det kändes nästan sorgligt att vår sista middag skulle bli just här. Men innanför plåtskjulen gömde sig en grön innegård och det första jag såg var scramble spelet som låg där till utlåning. Det hela blev en fantastiskt god och mysig middag tillslut. Vi satt och listade våra bästa minnen från Fiji samtidigt som scrambleturneringen var i full gång!
Väl hemma igen var klockan alldeles för mycket. Men det brydde jag mig inte om för jag ville så gärna ta mig en sista promenad på stranden. Det blev en nattlig promenad i mörkret. Det var nästan lite läskigt, men samtidigt mysigt. Efter ett tag slog jag mig ner i sanden. Mediterade lite. Och sa hejdå till stranden. Och havet. Och palmerna. Aj vad jag kommer saknad dem.
Fiji är det vackraste vi sett. Fiji är så så så speciellt. Jag vet inte om det är vattnet som gör det. Det jätte turkosa vattnet som kanske bara finns just här. Det är mer turkost än i alla resemagasin jag någonsin bläddrat i. Eller om det är faktumet att Fiji ligger mitt ute i ingenstans som gör det så speciellt. Det är faktiskt så långt bort så man inte ens förstår det. Flera gånger om dagen går jag in på kartan och får pirr i magen när jag ser att den blåa pricken som symboliserar mig är mitt ute i världens största hav. För några år sen visste jag inte att man kunde resa såhär långt bort. Att Fiji känns så speciellt kanske också beror på att detta är en plats jag, enda sedan jag insåg att människor faktiskt kan resa hit, velat åka till. Jag visste redan innan att jag skulle må så bra som jag möjligtvis kan här.
Ja det var otillgängligheten som lockade hit oss. Flygbiljetter som egentligen var för dyra och backpackning i ett helt nytt format. Nu i efterhand kan vi konstatera att det verkligen var otillgängligt! Transportering på Fiji är i en helt ny nivå. 24 timmars båtresor, båtresor med jolle i ösregn och meterhöga vågor, båtresor som plötsligt inte åkte rätt dag så vi blev strandade. Det är något komplicerat att resa i ett land som består av öar. Allt på Fiji är dessutom extremt. Inte bara båtresorna utan även bussresorna här har varit extrema. En gång åkte vi faktist över ett helt vattenfall med buss! Och turerna. Bergsklättring med stup nedanför, djungelhiker i - inte bara lervälling -utan lervälling man fastande i så att hela skon åkte av. Eller den gången Nora sköljdes med av floden då bron blivit översvämmad, haha! Och insekten vi såg under samma tur, den var gigantisk! Grottan vi kom till var inte bara cool utan extre.. ja ni fattar! Hajar, manta rays, sköldpaddor, rockor, bläckfisk, blåsfisk, svärdfisk, ål, baracuda, sjöhäst, sjöstjärnor i tusentals. Listan fortsätter nästan i all evighet. Och ormen! Inte bara en vanlig orm utan en extremt giftig (såklart). Träden och frukterna var också extrema på sitt vis. Vi har aldrig smakat sådana frukter och sett så många färgglada blommor på ett och samma träd förut. Bara trollsländorna är en upplevelse att se här, de är helt röda. Datumlinjen lyckades vi ta oss till också! Det är ändå något att skryta om.
Men mest av allt har vi uppskattat lugnet här. Vi har yogat, mediterat och shakat. Vi har sett soluppgångar och solnedgångar. Läst sida efter sida efter sida i våra böcker. Snorklat i timmar, gått långa promenader och paddlat runt i havet utan något direkt mål. Vi har haft tid att bara ligga stilla och lyssna på musik, tid att inte göra någonting alls egentligen. Samtidigt som vi gjort helt sjukt mycket! Vi har kollat på stjärnorna på kvällarna, gått upp tidigt och ändå har vi sovit minst 8 timmar varje natt. Så mycket skulle jag aldrig hinna sova hemma. Och vi har pratat om exakt allt! Bara suttit på stranden, grävt i sanden och pratat om allt mellan himmel och jord. Det är det bästa vi vet. Det är Fiji för oss!










