Inget fan av nyårsafton

Den här dagen gillar jag inte.

Nyår har varit en av mina favorit högtider... men nu påminns jag om de nyåret då allt fint med den dagen försvann. Saknar Sonny så himla mycket och de faktumet att jag aldrig mer kommer att få fira in de nya året med han... det gör så jävla ont! 💔

Men för varje år, så känns de lite lättare och en dag så hoppas jag att jag kan se de bra i nyår, fira de för han. Att kunna lita på mig själv den dagen, för det gör jag inte nu. Jag litar inte på mig själv överhuvudtaget, mycket för att det för mig inte spelar någon roll ifall jag skulle falla och flippa, men för de i mitt liv... ja, de vill jag inte utsätta dem för.

Som jag sagt innan. Jag kan inte lova att jag aldrig kommer att hamna där igen, då tankar blir till planer. Jag kan inte lova att jag aldrig kommer att hamna i de där sjukliga tillståndet. Kan inte lova att jag aldrig mer kommer att försöka ta mitt liv och jag kan inte lova hur utgången blir.

Då jag var i det sjuka, den gången då min psykiska ohälsa var nära att ta mitt liv, då blev jag hittad. Det blev inte Sonny... 💔

Det jag kan och som jag lovar och lovat er, det är att jag ska försöka. Förhoppningsvis så kommer jag lära mig mig att se när det börjar spåra och om så är fallet (att jag inte kan hantera det), så lovar jag att försöka ta det på allvar och skriva in mig.

Det är jävligt svårt. För en som aldrig varit där, så går det inte att förstå eller föreställa sig. För det är så fucked up och man hamnar i ett sjukt tillstånd, där man enbart ser svart och allt är så jävla verkligt. Det är som att själen krossats i miljarders små glasskärvor som får hela kroppen att känna smärta och verklighetsuppfattningen blir suddig, de man då vill, är att få slippa skiten och krafterna till att kämpa, har helt och hållet runnit ut. Folk som säger att det går att styra, kan dra åt fucking helvete, för då har ni aldrig varit där. Ni har säkerligen ett gammeldags synsätt också. Som det var förut, så folk trodde att homosexualitet var något som gick "att bota" eftersom de ansågs vara något dåligt. Kanske tillhör ni kategorin som ansåg att alla som inte följde normen, skulle låsas in. Att de med epilepsi var sjuka i huvudet.

Att säga "ryck upp dig" till en som kämpar varje dag för att hålla sig ovanför ytan... Är som att säga åt en döv människa att de bara ska lyssna bättre.

Till människor som ser ner på de med psykisk ohälsa och som säger att det inte är en riktig sjukdom kan jag gladeligen skicka denna hälsning till: Fuck You Burn In Hell!

Gillar

Kommentarer

Blondina
Blondina,
Kram fina du ♥️
blondinas.se
rednalyn
rednalyn,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229

Liknande inlägg