Okej, nu var det ett riiiktigt bra tag sen sist jag skrev. Så, dags för en riktigt catch up.

Detta har hänt:

Jag har då bott på ”Grandmas hotell” i Seminyak sammanlagt fem nätter. Det har faktist varit ganska skönt att få bo i eget rum de första nätterna under min ensamma resa på Bali. Man får som lite egen tid till att landa och anpassa sig, om ni förstår hur jag menar. Under min vistelse i Seminyak har jag övervägande av min tid hängt tillsammans med Evelina, Alex & grabbarna vilket verkligen har varit superkul. Så, en liten snabb sammanfattning om vad jag hunnit göra:

Måndag & Tisdag var mer eller mindre två ”anpassa sig till nytt ställe dagar” och var för mig ganska lugna. Vilket var riktigt skönt. Onsdagen däremot, spenderade jag övervägande av tiden med Evelina, Alex & grabbarna. Och Onsdagarna här på Bali, är dagarna då det är dags för fest & häng på Old Man’s i Canggu. Har kanske glömt nämna att det riktiga ”fest dagarna” här på Bali är Onsdagar & Söndagar. Lite annorlunda, men riktigt kul. Så i onsdags kväll hängde vi hemma hos en av deras polare Broccoli (ja, han heter verkligen Broccoli) tillsammans med de andra grabbarna. Kvällen bestod av gitarrspel & shots och senare på kvällen cruisade vi vidare till Old Man’s i Canggu där vi festade till sent på natten. En riktigt höjdarkväll.

Torsdagen var mindre aktiv (ni kanske förstår varför hehe) & det var dessutom den första riktigt regniga dagen här på Bali. Tidigare har det mestadels regnat sent på kvällen, eller att det regnat på förmiddagen och upphört på eftermiddagen. Men Torsdagen bjöd däremot på en riktig skur som höll i sig till kl.15.00. Ändå ganska passande, med tanke på mitt mindre aktiva tillstånd. Senare på eftermiddagen mötte jag däremot upp två tjejer som jag haft kontant med via en Facebook sida för backpackers i Asien. Så jag, en tjej som hette Olivia från Sverige & Kate från Australien åkte tillsammans på våra moppar till mitt favvo mat place. Food market. Jag är helt förälskad i indonesisk street food! Det är så sjukt gott & en stor tallrik mat kostar endast 13 kr, om man äter mycket vegetariskt (vilket jag börjat göra här). Tempe är min absoluta favorit, det är någon form av sojabönor. Blessed! Efter att vi tre hade käkat färdigt så åkte vi till stranden & hängde där en liten stund. Riktigt kul att träffa nya ansikten. Senare på kvällen blev det däremot lite regnigt igen, så kvällen spenderades i grabbarnas crib med soft häng.

Vidare till Fredag, & solen var tillbaka. Halleluja! På morgonen blev det poolhäng för min del, man måste ju hinna med sånt också, senare under dagen åkte Jag, Evelina & Alex taxi in till Sanur. Målet med vår trip... hör & häpna... ett svenskt café som serverade... trumvirvel... semlor! Ja & Evelina var lyriska, men Alex var inte lika imponerad av semlan hehe. När vi kom tillbaka till Seminyak bestämde vi oss att vi skulle ta mopparna till Canggu för att kolla på solnedgången. Så jag, Ogie (en av grabbarna), Alex & Evelina satte oss på mopparna & cruisade iväg. Vid ca kl.18.30 gick solen ned och oj vilken vacker solnedgång vi fick beskåda, dessa kommer man ej att tröttna på. Vid kl.19 åkte vi tillbaka till Seminyak igen, i mörkret bland trånga vägar & härliga risfält.

Idag då, idag lämnade jag Seminyak för ett tag & valde att åka tillbaka till Canggu. Dels på grund av att jag ville testa på lite mer att vara själv, & dels på grund av att jag & Olivia planerade att mötas upp här. Och boendet detta gång, fick bli ett hostel där jag kommer sova i en sovsal med 8 andra tjejer. Kommer nog bli riktigt kul detta!

Ikväll har jag inte riktigt några spikade planer, men jag kanske kommer möta upp Olivia & en annan tjej. Men som jag brukar säga... man ser ju.

Over and out / er hostel Mäki

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

  • Asien 2018
  • 26 Readers

Likes

Comments

Okej.. skärpning Rebecka, nu lämnar vi tårarna bakom oss. Okej?

Känslan av att vara själv börjar mer och mer kännas rätt soft, & jag börjar komma tillbaka till mitt ”good vibe Bali mode”. Det går framåt med andra ord... vilket jag visste att det skulle göra, vi ger det några dagar till bara.

Från en ledsen kväll & tårar, vaknade jag igår upp med en skön & lättad känsla i kroppen. Att gråta är väll terapi, right? Igår, 2018-02-11, spenderade jag övervägande av tiden tillsammans med Evelina & Alex. På morgonen låg jag & glassade i solstolen & njöt av solen, & vid 12 kom Evelina & Alex med moppen för att ta med mig till Seminyak. Trafiken... ja, jag nämnde ju att den är kaoz här & att det inte är det lättaste att vistas med moppe bland alla trafikdårar. Men för att överleva i trafiken & för att våga vistas med moppe här, måste man själv bli en trafikdåre. ”Körskola gasa & brinn, chansa & hinn”.

Så vi tre cruisade iväg till Seminyak, and I survived. 1-0 Rebecka vs trafiken. Vi hängde ett tag i deras mysiga rum som de hyr & jag fick äntligen ha en catchup med min fina gurl. Som jag saknat henne! Efter att vi hade hängt gäng i deras place, åkte vi iväg till stranden för att träffa de andra killarna som de brukar hänga med. Riktigt sköna människor, there is something about the Bali atmosphere. Efter en middagsdate med Evelina & Alex så åkte vi tre över till de andra grabbarnas place senare på kvällen. Gitarrplinkande, sång & några alkoholhaltiga drinkar fick kvällen bestå av. Definitivt fem av fem kokosnötter.

Idag lämnade jag pool livet i Canggu för ett tag & förflyttade mig närmare Evelina & Alex. Bye bye Canggu, nd’ hello Seminyak. Hotellet som kommer vara mitt hem i en vecka heter ”Grandmas Plus Hotel” för ca 120kr natten. Inga grova priser om man säger så. Men när jag kom hit, fick jag däremot smaka en riktigt kyss av värmeslag & huvudet fick åka ner i toan på mitt hotellrum. Har aldrig tidigare mått så dåligt av värme, men nu vet jag verkligen vikten av att dricka vatten & vara försiktig med solen. Alltid lär man sig något nytt. Men efter några toapizzor mådde jag bättre (tack och lov) & efter de så hängde jag ett tag med Evelina. Som plåster på såret efter mitt toabesök så valde vi att gå en liten shoppingrunda, & jag unnade jag mig ett par snygga byxor & en fräsig top. Som balsam för själen dedär med shopping. Efter att vi strosat bland några affärer hjälpte Evelina mig att hyra en moppe för en billig peng. Man vill ju inte riskera värmeslag igen genom att knalla överallt... plus så börjar jag komma in i ”trafikreglerna” här, så då är det väll självklart att jag ska ha egen moppe!

Det är verkligen så sjukt kul att äntligen få hänga med Evelina igen. Oj vad jag har saknat henne. & jusste, har kanske glömt att nämna en fett rolig happening som kommer göra Bali vistelsen ännu roligare... u redy... 28 Februari kommer ett tillskott från Kiruna till Bali, vår homegurl Moa!

Att mina två närmsta vänner kommer befinna sig på andra sidan jorden med mig, hur sjukt?! Jag anar ett riktigt härligt avslut på min Asien resa.

Night night från Bali Mäki

  • Asien 2018
  • 100 Readers

Likes

Comments

Igår, 2018-02-09, kl.07.30 hämtade min taxi upp mig från ”The Bed KLCC” & jag lämnade mina resekompisar bakom mig. & jag kan lova er, jag grät.. otroligt mycket. Från när jag vaknade, tills när Erik sa ett sista hejdå i taxin innan jag åkte iväg. Jag grät till och med framför min taxichaffis (samma snubbe som skjutsade oss till Batu Caves). Sjukt pin, jag vet, men jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Det kändes rent ut sagt förjävligt att lämna dem, det var nästan att jag bad min chaufför att vända om... men det gjorde vi inte.

Istället så gav min chaufför mig lite pepptalk & tröstade min sårbara själ. Deep talk med en främmande människa, spontant men fett skönt ändå. Recommend recommend.

Väl framme på Kuala Lumpurs ena flygplats, Kila 2, kändes det däremot lite bättre och jag blev mer peppad på att äntligen få bege mig av. Tillbaka till favvolandet, Bali. Flygresan tog 3 timmar & jag sov övervägande av tiden. Men den känslan som jag fick när jag satte mig på planet, var extrem tomhet. Den största anledningen var att jag denna gång satt i en flygstol mitt emellan två främlingar, istället för att sitta bredvid min älskade pojkvän eller min beztaste homegurl. Det fanns ingen bekant axel att luta mitt huvud mot när jag skulle sova, & jag kunde inte heller hålla min pojkväns hand när planet lämnade marken. & jag ville ju såklart inte utsätta de främmande personerna bredvid mig för oskön stämning genom att börja klänga på dem. Hade varit mycket obekvämt. Så upprätt sovandes fick det bli denna flygning.

När jag landade på Bali, kl.16.00, kändes det däremot mycket bättre igen och peppen var tillbaka (humörsvängningar jo tackarrr). Det kändes åter igen tryggt på något sätt, nu när jag var på bekanta marker igen. Så jag hämtade ut min väska (inga problem med det incheckade bagaget åter igen) & gick till Balis ”Blue Bird Group” taxiföretags pick-up plats. Efter några trafikstockningar (typical Bali) & 1 timmes taxifärd var jag på plats i mitt guest house i Canggu. ”Asung guest house”. Jag fick mitt rum, hann packa upp lite & ungefär 30 min efter det kom... trumvirvel... min efterlängtade barndomsvän Evelina & hennes kille från Bali (Alex) & plockade upp mig med moppe. Det var så otrooooligt kul att få träffa henne igen, det gav mig en stor push & en really good vibe igen. Det kändes riktigt skönt att få träffa henne. Så vi åkte iväg till en warung, middagsdejtade, svängde förbi ”Old mans” klubben en sväng & sen skjutsade de hem mig igen. Blev en relativt tidig kväll igår. Var helt slut efter allt gråtande, alla starka känslor, alla tankar & 3 timmars flygning på de. Men jag sov otroligt gott ändå.

Idag har varit en lugn dag & jag vaknade upp med en bra vibe. Jag chillade & solade vid polen (fett lyxigt med pool, man måste ju börja Bali resan on top) till typ kl.12.00 & efter det käkade jag lunch. Rätt mysigt ändå att mat dejta med mig själv, lite kvalitetstid med mina tankar. Min hyresvärd är förresten hur gullig & hjälpsam som helst (numera kallas jag miss Rebecka, fett flawless) & mitt rum är supermysigt och rent. Jag klagar ej. Vid kl.15.00 valde jag att vidga mina vyer & vågade mig ut i Balis kaaaaoziga trafik med moppe. And I survived, som en dans på rosor (det sista var ren sarkasm) men kul var det. En ny soft tisha & en måltid Mie Goreng rikare blev jag på färden. En riktigt bra första dag på Bali enligt mig.

Men nu på kvällen har känslorna börjat bubbla igen. Jag sittet nu, gråtandes samtidigt som jag skriver detta inlägg & det är på grund av flera olika anledningar:
Dels på grund av att jag saknar min älskade pojkvän så sjukt mycket & det gör ont i mig att inte kunna vara nära honom. Dels på grund av att resan med Erik & Louise är över och det suger röv. Dels på grund av att tiden har gått så sjukt fort & jag hade verkligen velat kunna spola tillbaka tiden. Dels på grund av att jag hade verkligen velat att Louise & Erik hade kunnat följa med mig till Bali, & att de hade fått uppleva mer av Asien med mig.

Men det är inte bara tårar av sorg som faller ut ur mina ögon just nu, utan även tårar av lycka. Lycka över att ha fått så otroligt fina minnen tillsammans med min pojkvän & min fina homegurl. Lycka över att jag för ca 2 år sen sa till mig själv: ”Jag kommet resa tillbaka till Bali, & jag skulle klara av att resa själv”, & nu är dessa ord verklighet. Lycka över att jag lyckades spara ihop pengar på egen hand & att jag nu får uppleva min dröm. Stundvis så kommer tankarna in i mitt huvud och jag funderar ibland: ”Varför i hela friden gör jag detta mot mig själv?” ”Vad håller jag på med?”. Men innerst inne vet jag att dessa känslostormar kommer avta och att det kommer kännas fantastiskt om några dagar.

För hallå... jag är ju faktist på Bali

Godnatt från er lipsill & känslomonster

  • Asien 2018
  • 134 Readers

Likes

Comments

Då var dagen här... Jag sa ju att det skulle komma ett känsligt inlägg idag, så here we go.

Idag har det varit en väldigt speciell dag. För idag hade vi vår sista dag tillsammans, jag & mina resehomies. Vart har tiden tagit vägen? Det känns som att det var nyss jag & Erik satt hemma i vår lägga och väntade på att få åka till flygplatsen. Det känns som att det var nyss vi tog vår första promenad ner till stranden i Ao Nang & fick känna på det turkosa & varma havet. & det känns som att det var nyss jag & Erik mötte upp Louise på ”Hanoi Bella Rosa Hotell”. Det är idag som känslorna & tankarna har snurrat extra mycket.

Man kan som inte riktigt fatta vad vi har fått uppleva. Man kan som inte riktigt fatta att alla bilder som vi tagit på alla platser, har vi också sett med egna ögon. Det känns nästan overkligt. Som att det aldrig har hänt. Nästan som en dröm. Vi har många gånger pratat om dagen då våra vägar kommer skiljas åt, men det har alltid varit & känts så långt bort. Men här är vi nu, dagen innan vi flyger till olika destinationer i världen. Jag hade en liten känsla, sådär för 3 veckor sen, att denna dag skulle vara jobbig & känslosam. And I was right.

Så, hur har vi spenderar vår sista dag tillsammans. Jag och mitt underbara resesällskap:

I morse, vid kl.10.00, hämtade vår privata chaufför upp oss från vårt hotell för att ta oss iväg på vår utflykt. Målet: Batu Caves. Vår chaufför, otroligt pratglad & trevlig snubbe, pratade med oss hela trippen & berättade jätte mycket intressant fakta om Kuala Lumpur. Vi hade egentligen bara tänkt åka till berömda Batu Caves, men vår chaffis verkade verkligen gilla oss & vi fick därför även se tre andra platser. För ingen extra kostnad. Fem av fem höghus.

Så vackra Batu Caves, kungens palats (och vi lyckades dessutom tajma in vistelsen vid palatset, samtidigt som Malaysias kung skulle ut därifrån. Så en kungligt eskort fick vi även se), ett ”art gallery” med hantverk osv samt lite av Kuala Lumpurs ”China Town”. En väldigt lyckad utflykt.

Nu, ikväll, har vi bara tagit det lugnt & käkat vår sista middag ihop. Sista middagen i storstaden & sista middagen på vår Asien resa... tårarna tränger sig fram varje gång jag tänker på ordet ”sista gången”.

Men oj vad kul vi haft det, och oj vilka minnen vi kommer ha med oss för resten av våra liv. Eriks & Louise’s Asien kapitel kommer avslutas i morgon, medans jag ännu har några kapitel kvar. För i morgon bär det av till åter igen ett nytt land. Vidare mot vackraste Bali. Helt själv, utan Erik eller Louise i flygstolen bredvid. Det känns så sjukt ledsamt & sorgligt att jag inte kommer få ha dem vid min sida nåmer. Men samtidigt så otroligt spännande att få ge mig iväg, helt på egen hand.

Så, tack min älskade Erik för alla nya bilder vi har skapat tillsammans. Tack för att du var vid min sida i flygstolen från Kiruna till Stockholm, från Stockholm till Bangkok & från Bangkok till Krabi. Tack för att du hängde med mig på båtresan från Ao Nang till Ko Lanta, från Ko Lanta till Phi Phi Island & från Phi Phi Island till Krabi Town. Tack för att du flög med mig från Krabi till Bangkok, från Bangkok till Hanoi, från Hanoi till Kuala Lumpur, från Kuala Lumpur till Langkawi och slutligen från Langkawi tillbaka till Kuala Lumpur.

& tack min homegurl Louise för att du ville hänga med oss på våra äventyr. Tack för att du väntade på oss i Hanoi, för att du inte slog ihjäl dig när du föll ner i maskinrummet på båtturen i Halong Bay, för att du så tappert svettades som fan med mig på stranden i Pantai Cengan, för att du alltid sagt ”äh, det löser sig” & för alla fina minnen vi fått uppleva tillsammans.

Med tårarna i halsen & fuktiga ögon är detta sista inlägget som jag gör när Louise & Erik är med mig. För nästa inlägg som jag skriver, kommer jag vara själv i ett annat land. Men vart på Bali jag kommer befinna mig eller vad jag gör, det är de ingen som vet.

Med andra ord: Man ser ju...

Så imorgon, kl.07.30, kommer jag gråtandes lämna Erik & Louise bakom mig, och bege mig ut på nya äventyr i världen.

Over and out från en gråtandes & känslosam Mäki

  • Asien 2018
  • 165 Readers

Likes

Comments

Idag Kl.08.40 lämnade vi badstränderna & moppelivet på Langkawi, och en flygtimma senare landade vi i Kuala Lumpur. Det var sista gången som Louise & Erik fick uppleva sol & bad under vår Asien resa. & sista gången jag fick chilla på stranden med mina två resekompanjoner (tårar i halsen).

En heldag har vi kvar, sen skiljs våra vägar åt & vårt sista stop på vår resa blir i en storstad. Man ska ju alltid avsluta på topp, right?

& jag säger bara... wow vilken upplevelse att få vara här, i Kuala Lumpur. Vi bor mitt i smeten, på ”The Bed KLCC” bara fem minuters prommis från höjdpunkten av Kuala: Petronas Twin Towers. Vi var på plats på vårt hotell kl.14.30 & efter några minuters vila knatade vi iväg längst Kualas storgator. Ett shopping center, KLCC park & ljusshow framför Twin Towers har stått på schemat idag. En väldigt bra dag i storstaden.

Imån, dagen-d, har vi som sagt vår sista dag tillsammans på andra sidan jorden. Morgondagens plan: Batu Caves, strosande & kvalitetstid med min älskade pojkvän & fina homegurl. Känslosam uppdate kommer imån, lovar.

Night night

  • Asien 2018
  • 174 Readers

Likes

Comments

Langkawi, oj vad vi njuter av att vara här. Vackra stränder, lugn trafik, varma dagar & varmt vatten. Vi lever lajf. Igår hade vi vår första heldag på Langkawi. Efter allt resande & efter alla fullspäckade dagar i Vietnam kände vi att det var dags för en ”ligga vid poolen & chilla på stranden” dag. Vilket var det vi gjorde övervägande av gårdagen.

Idag, 2018-02-04, valde vi däremot att lämna poolhandduken ett tag & ta mopparna in mot djungeln. Målet: Seven Wells Waterfall. Efter ca 30 min moppefärd var vi framme. Ett lite mindre men jätte fint vattenfall med laguner runtomkring. Mitt i djungeln. Det är som något speciellt med vattenfall. En riktigt mysig tur, fem av fem kokosnötter.

Resterande av dagarna (vi har två hela dagar till här) kommer nog mestadels bestå av strandhäng & övervägande chillmode för oss. Men vad gör väll de, vem har någonsin klagat över lugna dagar på stranden.

Mvh simma lungt osv / er semme Mäki

Likes

Comments

Bye bye Vietnam nd’ hello Malaysia - Langkawi. Cirka fyra timmar i luften & wipps så var vi här. I ett nytt land fylld med nya äventyr. Ganska sjukt att vi bara för några timmar sen klev upp yrvakna & satte oss i taxin mot Hanois flygplats. Jag, Erik & Louise med bandaget på huvudet. Jajusste på tal om bandaget... vi backar bandet lite. Tillbaka till gårdagen:

Igår, 2018-02-01, valde vi att göra en ”day tour” för att besöka vackra Halong Bay. Kl.08.20 hämtade vår buss upp oss från vårt hotell ”Hanoi Bella Rosa” & tre busstimmar senare befann vi oss i Halong Bay’s hamn. Vi klev på vår båt, blev serverade en god lunch med lite ”sea food” & annat gott och sen så bar det av mot Halong Bay’s mästerverk. Vi tajmade verkligen in en av de finaste dagarna, soligt & relativt varmt. ”Efter regn kommer solsken”.

Turen var verkligen hur fin & mysig som helst och vår guide var en riktig stjärna. Vi cruisade längre & längre ut i hamnen & närmare de fantastiska öarna. Men plötsligt hände det något riktigt oväntat... något riktigt obehagligt...

Vi stod alla tre & chillade på däck & fotograferade omgivningen med alla fantastiska öar. Louise skulle sen försöka ta en bild på mig & Erik, men hon råkade backa rakt ner i en öppning & föll ca 2 meter ner till båtens maskinrum. Både jag & Erik fattade inte riktigt vad som hände, de gick så snabbt allt. Men Erik lyckades sen dra upp Louise från maskinrummet & som tur var så skadade hon sig inte så allvarligt (tack och lov). Men hon fick ett sår i huvudet & hon blödde, så vår fina guide beslutade att åka iväg med Louise till fastlandet & vidare till sjukhuset. Men jag och Erik stannade kvar & fortsatte turen med resten av gruppen. Vi fick då åka bambu båt i en fiskeby & besöka vi en sjukt häftig grotta. Synd bara att Louise inte kunde vara med.

Sån himla tur i oturen ändå, det hade kunnat gå så mycket värre för henne. All credd till vår fina guide som hjälpte Louise hela vägen & tog så väl hand om henne. Vi mötte senare upp Louise & vår guide i hamnen, fyra stygn & ett bandage rikare hade hon blivit. Men hon mådde ändå väldigt bra. Väldigt intressant båttur...

Men men, nu har vi samlat oss & vår resa fortsätter. Men i Langkawi skippar vi helst olyckor & annat tjorv.

Hejdå Vietnam & olyckor, välkommen Langkawi & strandhäng.

Likes

Comments

Jag nämnde tidigare att vi under resans gång endast stött på ett ”gupp” men att resten har flutit på bra. Ni vet den gången då jag & Erik blev tvungna att byta boende på Phi Phi Island?

Men Sapa, du lyckades ge oss gupp nummer 2. Såhär va...

I morse, kl.07.00, åkte vi iväg från Hanoi mot vårt nästa stopp. Sapa. Våra fina hosts på ”Hanoi Bella Rosa Hotell” hjälpte oss att boka en ”öppen” buss biljett till & från Sapa, & vi fick till och med turen att få åka sov aka ligg buss. It was a first, men bekvämaste bussresan i våra liv. Fem av fem bussgubbar.
Själva bussturen var hur fin som helst & vi fick se otroligt fina landskap. Sjukt höga risterasser har de här i Sapa, sjukt häftigt. Men...

Desto högre upp i bergen vi kom, desto mindre & mindre såg vi. & tadaaa, Sapa bjöd på världens fetaste dimma och 6 grader på det. Ja, vi kan säga såhär att vi inte fick se så mycket av Sapa Town... ja, nästan ingenting alls pga dimman. & som grädde på moset, vår ac i vårt rum har humörsvängningar & bestämmer sig då och då för att kyla ner det redan kyliga rummet. #life

Men men... vädret kan man ju inte styra över, vi prickade in fel dagar bara. Så, detta händer härnäst:

- Våra två nätter i Sapa har vi kortat ner till en natt, så imån, 2018-01-31, kl.15.30 åker vi tillbaka till vårt fina hotell i Hanoi (som vi bokade om på nytt). Vi behövde inte heller betala fullt pris för två nätter här i Sapa. En tumme upp
- Vi kommer bo två nätter på hotellet i Hanoi (vi skulle egentligen rest vidare mot Halong Bay, meen planen har ändrats)

Och... 2018-02-02 byter vi land. Detta var en drastisk ändring i vår resplan. Så vi kortar av vistelsen i norra Vietnam, & snart reser vi vidare till Langkawi. Life as a backpacker.

Ibland stöter man på hinder, men vad vore backpacking i Asien utan lite strul?

Over and out

Likes

Comments

Å whopps så var vi i ett nytt land. Igår lämnade jag och Erik Krabi & härliga Thailand bakom oss. 1 timmes flygning mellan Krabi & Bangkok & ca 1,5 mellan Bangkok & Vietnams huvudstad Hanoi. Vi landade i Hanoi ganska sent på kvällen, ca kl.20.25, trötta & förvirrade. Vi hade ju just blivit bekväma & hemmastadda i Thailand, & helt plötsligt befinner vi oss i ett nytt land med helt ny miljö & kultur.

Sååå spännande!

Men kallt... vi lämnade ett 33 graders Thailand & landade i ett 20 grader ”kallt” Vietnam. Lite temperaturskillnad om man säger så. Men rätt skönt ändå, allt är ju iof bättre än -30 som det är uppe i kalla Kiruna. Efter ca 45 min bilfärd kom vi fram till vårt första hotell i Vietnam ”Hanoi Bella Rosa Hotell” där... trumvirvel... vårt nya resesällskap, Louise, väntade på oss. Så kul att vi tre ska få upptäcka norra Vietnam tillsammans!

Idag har vi haft vår första riktiga heldag i Hanoi. Första intrycket: kaaaaos i trafiken!! Omg, det är ett surviveing mission varje gång man vistas i trafiken. Folk kör verkligen hur som helst här, helt galet. Men vi har ändå lärt oss hur vi ska tänka som gångtrafikanter här: ”gasa & brinn, chansa & hinn” & absolut inte tveka när man väl planerat att passera vägen. Men ingen av oss har dött än så länge. Det är ju ändå bra.

Två tempel, Old Quarter strosande & gudomligt god Vietnamesisk mat har stått på schemat idag. En lyckad dag i Hanoi. Shitt va häftigt att vara här!

Imån, kl.06.30, sätter vi oss på sov bussen vidare mot vårt nästa stopp & nya destination. Sapa. Det ska tydligen vara lite svalare där än i Hanoi, då Sapa ligger mer eller mindre uppe på ett berg. Så jag & Louise har inhandlat varsin ”äkta” The North Face dunjacka för ca 170kr & Erik har köpt en skaljacka för liknande pris. Rätt ok enligt oss.

Äventyret i Vietnam har bara börjat!

Likes

Comments