VIETNAM 3 OKT - 17 NOV (DEL 3 motorcykel edition)

... ja, vi köpte alltså en motorcykel av ett par i Hoi An. Bernhard hade pratat om att han ville göra det när vi var i Vietnam, men jag var väldigt skeptisk och det kändes skit läskigt verkligen. Men där och då på hotellet vi bodde på sålde det här paret sin hoj som de åkt på tillsammans, och jag och Bernhard fick väl diskutera det ett tag innan vi kom fram till ett beslut. Vi hade nämligen bara runt en vecka kvar i Vietnam, och vi skulle ta oss ner till Ho chi Minh staden.

Vi köpte iallafall vår alldeles egna motorcykel för 210 dollar och jag var skitnervös och orolig dagarna innan vi far iväg. Jag var dessutom vrålförkyld här och ville inte sitta på en motorcykel flera timmar, så vi fick vänta ut det trots att vi var lite stressade över den korta tid vi hade kvar.

Enligt google maps så skulle det ta oss cirka 19 timmar (849km) att ta oss till vår slutdestination. Jag vet inte hur många dagar vi bara körde, 4-5 kanske. Vi blev rekommenderade att köra max 6-7 timmar varje dag, så för varje ny dag riktade vi in oss på ett ställe som låg så pass långt bort, men det tog ju definitivt mer än 7 timmar att köra. Vi började tidigt på morgonen och var oftast framme innan solnedgången. Vi hade såklart ett par bensträckare längs vägen, men det var inte den starkaste motorcykeln, och med två personer och vårt bagage på så blev det ganska segt i uppförsbackar o sådär.


2 jätte härliga kvinnor som jobbade på hotellet vi bodde på, de skickade med oss vatten, ingefära och havssalt inför vår resa. Haha, så härliga!

Första dagen var skit rent ut sagt. Vi klarade oss nog inte ens en timme innan det började spöregna. Som tur var hade vi regnkappor, men det är väldigt svårt att se vägen när det regnar så pass mycket så vi var tvungna att stanna ett tag. Hamnade under ett tak där det satt ett gäng vietnamesiska killar som drack vodka runt middagstid o de kunde inte ett ord engelska, men de var väldigt glada så det var ett intressant möte haha.

Vi var tvungna att fortsätta efter en stund för att hålla tidsschemat och bara en liten bit från killarna kör Bernhard igenom en vattenpöl som är bra mycket djupare än vad vi räknat med, så vi blev alldeles dyngsura från fötterna upp till knäna. Så vi fick åka i flera timmar blöta och kalla och det var definitivt ingen kul start på vår första dag. Vi hann dessutom inte ta oss dit vi skulle innan det blev mörkt, så vi stannade i en stad för sömn där det inte fanns en enda turist och inga matställen i närheten. Jag kan säga er att vi kände oss ganska små och otrygga, att hamna på ett sånt ställe mitt ute i ingenstans i Vietnam är inget man är van vid precis.

Vi tog oss därifrån tidigt på morgonen och fortsatte att köra så långt vi kunde och slapp som tur var konstant regn som första dagen. Det kom lite skurar då och då, men det var över lika fort.

Jag tror att vi stannade på 4 olika ställen och ett av dessa ställen fanns det turister på. Dalat, mysigt ställe där vi träffade ett gäng härliga människor, åkte rollercoaster i skogen till ett vattenfall, åt svingott potatismos, besökte en stor buddha och ”the maze bar” som var riktigt häftigt, vilket koncept! Det var bokstavligen en bar som var gjord i trä, och man var tvungen att hitta en väg igenom den som ledde till baren och musiken. Jag har aldrig sett något liknande iallafall. Har bara videos därifrån så kan tyvärr inte visa er hur det såg ut.

Trots nervositet, en riktigt dålig första dag på hojen, långa dagar på vägarna, kramp i benen och extrem värk i rumpan så var det definitivt värt det. Jag skulle INTE rekommendera det till någon som inte är erfaren, för det är på liv och död varje dag man kör på Vietnams vägar. Folk kör verkligen som om varken deras egna eller andras liv är värda ett skit, speciellt bussar och lastbilar. När vi åkte buss genom landet såg vi en olycka där en motorcykel låg helt trasig, och jämte låg en död man. Det var väldigt otäckt, och trots att detta var för över 3 månader sedan kan jag fortfarande inte släppa den hemska bilden jag har kvar i mitt huvud.

80% av de turister vi träffade i Vietnam som åkt motorcykel hade skadat sig på ett eller annat sätt MEN tack och lov klarade jag och Bernhard oss jättebra, och han ska ha såå mycket cred för han är riktigt duktig på vägarna och det kändes alltid tryggt bakom honom då han aldrig skulle utsätta oss för något som han själv inte skulle känna sig trygg i.

Det var iallafall en fantastisk upplevelse, och vi körde ju ungefär halva landet vilket var lagom. Men med tanke på att vi inte hade den starkaste och bekvämaste motorcykeln så tog det ju väldigt lång tid och man fick väldigt ont efter nån timme. Vi valde dessutom att köra inne i landet och inte längs motorvägen där alla fordon i princip åker, så det var mycket uppför. Men wow vilka vyer! Nu har vi varit borta i 4 månader och jag kan definitivt säga att Vietnams natur är det finaste jag sett so far. Vi åkte dessutom igenom många små städer och byar och många lokalbor hälsade och log mot oss så man kände sig välkommen om man säger så.

Vi nådde vår slutdestination Ho Chi Minh, sålde hojen för lite mer än vad vi köpte den för (för och täcka småpengarna för olja och bensin) och tog sedan bussen över till vår andra destination i Asien - Kambodja!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229