Imorgon är begravningen

Jag är i något förnekelse stadium i min sorg. Logiskt förstår jag att han är borta - men logiken krossas - då mitt ❤️ vill ha farfar kvar vid liv.

Imorgon är begravningen och jag vet inte hur jag kommer klara det. Då kommer allt bli så klart och tydligt - farfar är död.

Jag har verkligen gruvat för den här begravningen. Att ens boka biljetterna till Umeå tog flera dagar innan det var gjort. Jag har dragit på att köpa kläder och skor till begravningen tills idag. Jag köpte det sista 3 minuter efter att en butik stängt.

Innan hade jag i timmar hemma hos min vän där jag bor ramlat ihop. Nästan svimmat. Spytt och legat på golvet vid toaletten för att hela rummet bara snurrade. Bara det faktum att fatta att imorgon är dagen och nu måste jag köpa den svarta klänningen - nej min kropp bröt ihop.

När jag pratade med min vän Emelie i telefonen så visste jag inte om det var hon som ringt mig eller om det var jag som ringt henne. Hjärnan bara slog på off.

När jag senare var på stan och handlade så fick jag svimattacker och lutade mig mot olika saker. Det hände någon gång mitt i ett samtal med ett butiksbiträde och då sa jag bara rakt ut: Jag skall på begravning imorgon det är därför jag är snurrig.

Jag fick ihop allt och Emelie mötte upp mig. Det var så skönt att vi bara kunde sitta där i solstolarna och äta glass. Prata om sorgen men även om annat. Jag fick ett andrum för min ångest.

Tack fina Emelie ❤️

Love // Becca

❤️🦋❤️

  • Vardag
  • 522 visningar
  • Nära Umeå

Gillar

Kommentarer