Jag har aldrig varit med om att ha så mycket energi att jag inte ens kan sova. Det har varit så nu i två dagar men det är mer extremt just denna natt. Jag kan helt enkelt inte sovit. Är fortfarande vaken, skriver ju denna text det snurrar så mycket i mitt huvud. Det är som om jag är full, men inte konsumerat en droppe alkohol.

Många tankar och idéer bara snurrar i mitt huvud, jag är så fruktansvärt irriterad på så sjukt många saker och jag vill bara rätta till allt samt bygga upp det jag vill göra i framtiden för jag har så fruktansvärt många och höga mål. MEN man lever i en värld med en massa gröna människor vilket är så sjukt irriterande men också lugnande. Tänk om alla människor var röda x))) Den världen skulle jag inte vilja leva i, men heller inte med bara gula eller bara blåa människor. (Om ni tycker att det är konstigt att jag skriver gröna, gula, röda och blåa människor rekommenderar jag att du ska läsa boken "Omgiven av idioter" av Thomas Erikson.)

Jag vill leva i en värld där det är en "jämn" fördelning av alla dessa färger. Men tyvärr så är det oftast röda och gula som är ledande och blåa samt gröna som utför det gula och röda startar. Blåa kan också starta men inte så ofta, det är för pedantiska. Problemet som jag ser är att vi söker ett svar, ett svar av ett något som ska lösa allt. Men som jag tog upp för några blogg inlägg sedan, så är det vi som bygger upp vår värld och tyvärr så tänker alla människor inte högt utan tyst.

Det stora problemet är hemligheter. Tänk om ALLT var öppet. Absolut allt. Man vet vem som är psykopat, man vet vem som dansar, man vet vem som jobbar med vad, man vet exakt vad folk tjänar, man vet bara allt. Alla vet allt om alla. Då skulle alla var konstiga. För ingen är perfekt. Då skulle alla accepteras för att ingen kan säga, jag är perfekt, för ingen är perfekt. Vi skulle till och med lägga ut en räknar för alla bråk alla familjer och förhållanden har per dag, vecka, år, månad. Jag är så trött på att allt är hush hush.

Standard hush hush:
- Vad tjänar du i månaden

- (inget svar)

- Vad är dina sista 4 siffror i ditt personnummer

- (inget svar)

- Hur mår du?

- Jag mår bra. (inget svar)

- Är du feminist?

- (Inget svar)

- Hur pass belånad är du?

- (Inget svar)

- Är du en människa, som lever, har känslor, andas in och ut och kan prata.

- Ja

OMG du är en människa, omg du tjänar pengar, omg du har ett personnummer, omg du behöver också hjälp med ditt liv, jag med. Shit vad konstigt jag trodde du var en utomjording som jag inte kunde förstå mig på.

Det är bevisat att ingen människa inte mår bra av att prata med en annan människa. Det stämmer också att pga att man är så hemlig med allt och att det "normala" är onormalt (fashion tidningar) blir summan av kardemumman att människor bara mår sämre vilket måste vara ett skämt. Vi försöker nå något, men vi mår bara sämre, vi blir sjukar och fetare. PGA ATT ALLT SKA VARA HEMLIGT. Det kommer inte som en självklarhet. Man kommer på ett nytt koncept eller ska göra en ny sak vi säger ansiktsmask eller vad som helst. Man säger inte vad sin idé är eller gör det tydligt vad som är i produkterna för man är rädd att någon annan ska ta idéen och göra något med den eller att andra människor kommer och klanka ner på den. Vem fan bryr sig. Snälla fucking jz det blir ingen utveckling om man inte är öppen!

Jag är trött på bullshit, jag är trött på att människor inte kan acceptera andra människor! Jag är trött på att alla människor smalnar av och inte inser att det finns 10000000 olika jobb att tjäna ihop sina pengar på. Trött på vårt system, trött på att världen är fucked upp. Men det jag inte är trött på det är att det finns så många olika människor. Vi är människor och vi måste få en balans någon jäva dag, där alla människor har lika rättigheter i ALLA kategorier, fan slut med vissa, det ska vara ALLA!

KRAM

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag kan inte säga att den är vacker och jag kan inte säga att den är hemsk, jag kan bara helt ärligt inte förstå mig på den. Den är döden, är den en den, vad är den? Det vet man bara inte! Det vi vet är att personen inte är i vårt "medvetna". Inte något som vi kallar "levande" men befinner sig i en kraftfull känsla.

Allt blir så himla verkligt i något man inte kan tro är verkligheten. Ja alla kommer att dö, men när man tänker på den, så tror man inte på att den ska försvinna ut av sitt egna beslut. Det är så fruktansvärt svårt att förstå sig på.

Man vill bara prata med personen eller ha en diskussion, vad fan är det som händer. Men vi är alla olika, vi tål inte allt och det är svårt att förstå sig på vad som egentligen går igenom någon när man bara ser en yta och inte kan bara hoppa in i personens hjärna och skrika högt och ljudligt. DU ÄR BRA PRECIS SOM DU ÄR! Men det kanske inte är det som är problemet, personen i sig kanske tycker att allt är bra med sig och allt i sin omgivningen, men vill bara inte finnas på denna planet. Vilket vi inte kommer att kunna förstå oss på pga att man inte pratar om den. Det är så sjukt svårt att veta vad en personen verkligen tänker och tycker om man inte pratar om viktiga samtalsämnen som denna. Döden är svår att förstå sig på och inte ett ämne som är tillåtet att prata om, för ingen har ett svar på det. Det är inte ett accepterat samtalsämne. Vilket är så jävla jobbigt! Vi människor förstår oss inte på något om vi inte pratar om våra känslor och tankar.

Jag vill kunna förstå personen och förstå vad som försegår och vill att personen ska prata. Jag är en person som verkligen känner när något är så fel och jag känner sorgen hos den personen bara av avspeglingen hos ansiktsuttryck och kroppsspråk men jag vill förstå. Det är väldigt jobbigt! Men det går inte längre och det värsta är att man inte har pratat med personen på ett halvår och sedan kommer det bara som en chock, bara nu, bara nyss, bara för en timma sedan, att den tydligen skedde i helgen. Man mår bara inte bra, vilket är ett väldigt själviskt sätt att tänka på.

Personen gjorde ett intryck, personen var rolig, underbar och så sjukt smart. Personen kunde komma på en lek eller ett samtalsämne om det bara blev tyst, det fanns alltid något att prata om och det var så du var. Du var så sjukt fin, du var min barndomsvän. Minnet när du hoppar av studsmattan och springer rakt in i ett träd för att du var så snurrig var så sjukt roligt, för det första du sa när du hade krockat med trädet var, jävla träd du får inte stå där x))

Jag gråter för det är känslan jag får ut av händelsen. Du är mycket saknad men jag hoppas att du har det bra vart du än är.

Som en väldigt klok person sa:
- Det är klart att personen finns, hen finns här (pekande på sitt hjärta).

KRAM

Likes

Comments

Många tankar bara rustar fram att jag knappt kan skriva om detta ämne. Men vad ska man säga, det är ett jobbigt ämne.

Vad jag själv vet och har varit med om är att man aldrig bara ska "strunta" i problemen. Det spelar ingen roll om du är i konflikt med din chef, familj, kille, tjej eller vem de är med. Man ska alltid avsluta en konflikt där och då. Det spelar ingen roll om det tar 1 minut eller 1 dag. Det ska avslutas och man ska inte gå ifrån tom i magen. För det är då man börjar snacka skit bakom varandras rygg. Vilket bara bidrar till mer konflikt och sämre stämning.

Människor som är konflikt rädda är oftast de som snackar mest skit. Om det finns ett problem, vad det än är. Ta upp det. Ingen annan kan läsa vad du tänker så det är bara att spotta ut och säga vad fan problemet är.

Viktiga punkter man måste tänka på i en konflikt.

- Säg aldrig - Alltid. (du gör alltid si och så)

- Säg aldrig - Aldrig. (du gör aldrig si och så)

- Gör inte - Persons angrepp

- Säg aldrig - Ökennamn. (Jäva idiot m.m)

- Jämför aldrig - Med någon annan.


Om du gör detta, sluta, genast. Förlåt men du är en usel debattör om du använder dig av dessa metoder. Du kommer absolut inte fram och du kommer inte hitta en lösning. Sen skulle jag också rekommendera att inte använda DU-ord i ett bråk. Kanske mer, Jag känner att.... eller... det där beteendet stör mig pga... Det där är sårande... Det där var väl inte så trevligt....

Vi säger att du bråkar med din partner. Även fast du är hur arg som helst, börja ALLTID varje mening med Älskling.... Din partner kanske inte gör det, men det spelar ingen roll, du ska göra det, för även fast du kanske inte tror det så blir situationen mjukare och du gör det tydligt för din partner att du älskar personen och du sätter varandra på samma sida. Efter ett tag så kommer din partner också att börja diskutera så. Vilket gör det väldigt mycket trevligare. Men bara om du använder mina tips. Det blir inte så trevligt om ni uttalar er Älskling din jävla idiot. Det skulle jag absolut inte rekommendera. x)))

Ökennamn är bara okej i situationer där det inte handlar om bråk. Om det är på skämt, annars så ska man alltid hålla sig borta från det.

Men om vi ska dra ihop allt. Om något är fel. SÄG DET! Och snälla var inte så rädd att "förlora" ditt jobb. För din chef kommer faktiskt i slutendan bara tacka dig för att du är 100% ärlig med hen. Det beror också på hur du tar upp saker och ting. Men om du börjar ta upp problemet så kommer det att lösas sig i slutet. Bästa frasen om du har en hett diskussion med din chef är; Om jag inte skulle ta upp detta så skulle jag gå runt och må dåligt på jobbigt, och det hoppas jag inte som chef att man strävar efter. Men den fransen skulle jag enbart använda om ens chef inte är relevanta och försöker neka situationen och inte bryr sig helt ärligt. Och något du måste ifrågasätta, är det här ett ställe du verkligen vill jobba på om din chef är en BaJsHög?

Och snälla. Sluta vara konflikt rädda, man löser inget med att hålla saker hemligt, det sker ingen utveckling. Vi kvinnor skulle inte vara där vi är idag om inte vi tog en konflikt eller två. Sen är INTE allt en konflikt, utan ta upp det du känner, ta upp det du tycker är bar och dåligt och gör dig hörd. Du har en mun, du har en hjärna, du har känslor och alla är människor. Det är bara att spotta ut det du har att säga. Det värsta som skulle hända är att någon inte håller med dig. Det är då viktigt att du står på dig och visar att du har självförtroende och om du inte har så bra självförtroende så fake it till you make it. För människor ser upp till människor som har cojones och vågar stå för sina rättigheter. (Stå på sig betyder inte att du ska fortsätta diskussionen, utan bara att du har sagt något kan göra en stor inpakt genom att man bara är tufft tyst. Och om inget sker, så tar man definitivt upp det igen och då har man gjort det RIKtigt tydligt vad man tycker, vilket är JÄVLIGT säxxigt!)

KRAM

Likes

Comments

Det är roligt att se hur världen bara ifrågasätter sig varje dag. Att det alltid finns ett område som ska “lösas” och att det bara finns ett rätt sätt att “lösas” problemen på.

Kanske låter lite som ett skämt. Men svaret som vi alla letar efter är Gud och Jesus. Själv är jag inte troende utan jag kommer mer överens med "ateist". Det skulle vi kunna säga att vi alla är. Eftersom att vi alla är Gud och Jesus. Vi är svaret på alla frågor som vi ställer....?

Vi lever i en värld som vi har länge sagt att någon annan har byggt upp och att det är någon annan som styr, men det är vi individer som utför det vi utför. Vi ifrågasätter, vi utför, vi slutar och avslutar. Det är VI som är svaret. Det är vi som hittar lösningar. Det är helt enkelt vi.

Vårt rättssystem som vi har byggt upp är vår värld. Det är ingen som har sagt till oss vad vi ska eller inte ska göra. Det är rättare sagt vi som säger till varandra vad som vi anser vara rätt och det vi anser vara fel.

Många minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år som vi bara sitter dag in och dag ut och diskuterar och debatterar vad som ska vara rätt och vad som ska vara fel.

Varför är det inte så enkelt att bara för en gång skull se alla som ett. Att se att alla behöver hjälp och ge olika styrkor beroende på individ.

Det hade ju varit för “enkelt” men det är just det som verkar vara så svårt. Det är bara att jämföra med skolan som exempel. Till vardags hör man att specifika personer/barn inte får den hjälpen som barnet behöver och att allt är föräldrarnas fel för hur de uppfostrar barnen. ((Vilket man är trött på att höra.))

Själva svaren på problemet som vi själva vet, är vi. Vi vill inte vara ansvarig för felet, utan vi vill förskjuta problemet på någon annan. Men dubbelmoralen är vi vill hitta den specifika personen eller gruppen som har gjort “felet”. Vi vill göra det tydligt för personen eller gruppen vad som är fel och ge en “bestraffning” beroende på graden av “fel” de har gjort, men vi vill själva inte vara felet.

Det som är fel, är vi! Det som är rätt, är vi! Vi är svaret.

Vi är som planeter, vi cirkulerar i samma bana med olika egenskaper som enligt “vi” är fel eller rätt.

Vad en god vän sa till mig. Du måste först acceptera det du inte accepterar, för det är då du förstår dem som du brukar anse som helt korkade och sen komma överens om vad ett vi är. Inte vad du anser som du har rätt till, utan vad vi har rätt till, vad ett vi tillsammans ska kämpa för och med.

Så fort du sätter ett du eller ett ni, det är då du har förlorat. Det ska rättare vara hur vill vi ha det, vad anser vi ska vara lösningen, hur tycker vi att vi ska leva, vad tycker vi att vi ska göra för att vi ska leva det bäst livet med dem olika resurserna vi har. Aldrig du och ni! Då kommer vi ingen stans.

KRAM

Likes

Comments

Hej,

Jag är så sjukt glad över att det börjar bli lite vinter. Man blir så trött på alla årstider när det varar för länge och jag är väldigt glad att jag bor i ett land som har 4 riktiga årstider. Man vet när det är höst, vinter, vår och sommar. Min favo måste ändå vara vinter. Jag älskar att åka skidor och den årstiden är så mysig. Min familj blir iallafall väldigt familjig under dessa månader. Vi har fortfarande familj familj känsla under året också men den är lite mer under vinter. Vilket jag älskar. Jag är en väldigt familjig tjej. Tycker det är sjukt viktigt även fast man känner att man skulle kunna mörda alla långsamt ibland x))

KRAM

Likes

Comments