- DE SA JU ATT DE LITADE PÅ DIG -

Små blickar mot dina armar, dina ben och dina ögon. Kanske hittar de sorg som inte visas, sår som inte syns och känslor som tar död på dig. Kanske ser de också glädje, den glädje du visar. Kanske stämmer den, kanske inte.

Ändå sitter ni där, och din mamma stryker dig över de gamla ärren. Ändå gör det så ont och skammen kommer, även fast du lovat dig själv att du aldrig ska skämmas för vem du är. Ändå gråter du inombords när inte ens de närmast vågar lita på dig.

Kanske är det av en anledning, kanske finns det djupa orsaker varför de inte lämnar dig ensam för länge. Eller varför de tittar lite nervöst på dig när du får något vasst i julklapp. Kanske är det av omtanke.

Ändå känner du dig så utanför, som att du är inspärrad i dig själv. Att varje steg du tar döms, att varje tanke du har måste begravas inombords för att inte väcka fel misstankar.

Kanske är du precis som jag, kanske är du ibland trött på att omgivningen försöker skydda dig för allt. Kanske vill även du bli frisk, precis som jag, men kanske ser du också det där stora hindret som vi måste flytta på innan vi kommer till mål.

Gillar

Kommentarer