Var hälsade! Jag sitter i skrivande stund på ett litet café, med en torr blåbärspaj och kaffe i en pappmugg framför mig. Jag är i Murmansk, Ryssland, världens största stad norr om polcirkeln. Närmare bestämt här:

Igår bjöds det på fulsittning här bland ryssarna. Eller, kött-och vodkakväll. Hela resesällskapet hoppade på en buss till okänd destination, och anlände till... ett ruckel? Det var som ett övergivet hus omgivet av högt stängsel och taggtråd.

Lite skärrade gick vi in och hittade till ett rum bestående av bara ett långbord. Vi slog oss ner och genast kom det en rysk man som smällde ner vodkaflaskor till alla på borden. Därefter champagne och därefter öl. Jag vinkade till en ryss och förklarade att jag var vegetarian. Med en blick som var både fascinerad och chockad skrattade han lite åt mig, och kom sedan in med en grillad tomat.

Middagen bestod av sallad, bröd och kött för resterande gäster. Ingen potatis och ingen sås, bara kött. Och djävulska mängder vodka. Det blev ett otroligt fylleslag, och hur kul som helst. Mat kastades, snapsvisor utbyttes och nya bekantskaper växte fram.

När bussen lämnade huset och körde mot nattklubben Fusion var stämningen skyhög, och efter krogen avslutades kvällen med en korridorsfest på hotellet. ÄLSKAR Ryssland, hörni.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej igen gänget!

Jag har avslutat min andra skiddag i Kirovsk, Ryssland och än så länge har varken Putin eller lavinerna tagit mig. Faktiskt har jag det oförskämt bra. Förutom en smärre bakfylla imorse har dagen varit helt underbar. Nysnö, klarblå himmel strålande sol. Vi hittade en offpist-backe som vi åkte upp och ner i samtidigt som vi bara tjöt av glädje. Det var verkligen inte det här som jag förväntat mig av Ryssland.

Igår var vi ute och åt med ett större gäng, min middag och all alkohol till gick på ungefär 70 svenska kronor. Återigen, jag älskar Ryssland. Efter maten var det party på hotellet som gällde, och plötsligt stod vi i korridoren, snorfulla och skrek med i Stad i Ljus. Stackars resterande hotellgäster.

Nu är det dusch följt av en bussresa in till närliggande stad som gäller. Vi ska på "grillkväll", och våra researrangörer skrattade när jag & Fanny sa att vi är vegetarianer. Det kan bli en middag bestående av enbart vodka alltså.

Likes

Comments

Framme i Ryssland!!! Har hunnit åka en hel dag!!!

För att ta det från början så var bussresan inte så hemsk som jag trodde att den skulle vara. Den tog visserligen 13 timmar, innehöll typ 7 stycken passkontroller och jag hade nog feber hela vägen, men jag sov mig igenom i princip allt. Väl framme var klockan sent, och allt vi hann innan jag, Fanny och Johanna däckade var att äta middag. Som vegetarian bjöds det på potatismos och picklad gurka........

Morgonen kom och med det dagsljus. Vi kunde nu se hur vårt 4-stjärniga hotell faktiskt såg ut.

Efter en frukost på hotellet tog vi bussen till skidsystemet. Himlen var klarblå, snön strålade och snön var alldeles krispig. Men vinden var stark och 14 minusgrader bet i våra kinder.

Trots det åkte vi nästan igenom hela skidsystemet och upptäckte flera bra backar. Vi åt lunch i backen, efter en i hög grad stapplande konversation med en rysk servitörs. Ryssar kan inte engelska. Verkligen inte. Men lyckades få en wrap och pommes i alla fall.

Åkte eftermiddagen ut, gick och handlade (trauma där också, man förstår INGENTING) och nu ska vi snart ut och äta. Dagen har varit kanoners, och jag mår faktiskt bra, tillfrisknade så fort jag knäppte på mig skidorna och kom ut i pisten!!!

Kram på er, än så länge har inte Putin tagit oss.

Likes

Comments

Helvete hörni. Jag är sjuk. Sjuk som i hostar ut mina organ, nyser en gång i kvarten och utbrister med jämna mellanrum "ååååhhh :(" . Perfekt nu när det är 11 timmar kvar till avfärd mot Ryssland.

Jag ska som sagt åka till Ryssland. På en skidresa i Kirovsk, närmare bestämt. Det är en pytteliten betongstad som inte har fått någon kärlek sedan Sovjettiden, och jag ska spendera nästan en hel vecka där tillsammans med Johanna & Fanny. Vi åker på en resa arrangerad av studentföreningen StiL Alpina, så vi kommer vara omkring 60 Luleåstudenter som röjer i staden. Det kommer förmodligen bli hur ball som helst. Johanna är het övertygad om att vi kommer bli kidnappade vid ryska gränsen, alternativt hamna under en lavin, men jag håller tummarna för att vi kommer hem igen.

Idag har jag varit på föreläsning, pluggat fysik och haft avskedslunch med Ebba & Johanna. Stackars Ebba mår skit över att vi ska åka, hon har mer resfeber än någon annan av oss. Nu kom jag nyss hem tillsammans med Martin och vi ska laga middag innan jag tar mig hem till Johanna för sleepover. Klockan 04:30 går bussen. Mår skit, men är taggad ändå. Wiho.

Två kärlekar

Likes

Comments

Idag alltså. Idag har man varit en slagen hjälte.

Jag har förvisso städat, tvättat och hunnit med en tur till Storheden med Johanna, men utöver det har sängen varit min stora tillflyktsort idag. Det har varit en klassisk söndag, bestående av huvudvärk, dränerande trötthet och en bottenlös hunger. Dessutom är jag på vippen att knockas av en förkylning.

MEN. Man ska inte klaga för det. Jag hade en jättekul kväll igår och jag har haft en väldigt lugn och skön dag idag. Jag har verkligen mest vilat och tittat på Martin genom FaceTime, för trött för att ens orka prata. Johanna kom även förbi med sin pappas nya Mercedes och tillsammans gled vi till Storheden där vi införskaffade oss matsäck till den 13 timmar långa bussresan som vi ska genomföra på tisdag. För hur galet det än låter, så åker vi till Ryssland klockan 04:30 på tisdag morgon. Vi bokade resan för så längesedan att jag nästan glömt bort det. Men nu händer det snart, och jag är lite nervös över att inte komma hem igen??

Nu är klockan snart 21:00 och jag känner att det börjar bli en acceptabel tid för att sova. Så godnatt på er.

Likes

Comments

God morgon, önskar en bakfull kvinna som för fjärde dagen i rad äter ris och röda linser till lunch.

Igår klockan 15:00 infann jag mig på Stuk för att delta i en konferens för alla ideella Stukarbetare. Det hela var mycket oklart, ingen information hade gått ut förutom att vi skulle ha med badkläder och en "vattenflaska". När vi kom dit tittade vi frågande på varandra och på cheferna som ordnat allt.

Det första som hände var att vi blev uppdelade i lag och skulle utföra en klassisk poängjakt. Någon badade naken i snön, vi spelade in en musikvideo och någon skrev en dikt om schlager. Sist på pappret stod koordinater till den plats där tävlingen skulle avslutas och under vår promenad dit passade vi på att bocka av en groupie på en bensinmackstoalett och att sno 10 pappmuggar från McDonalds.

Vi kom till slut fram till vår destination och förenades med alla andra lag. Vi hade hamnat vid ett industriområde, i en lokal som ingen tidigare besökt. Jag vet inte vad jag förväntat mig, men det var då inte det jag fick se när jag klev in genom dörren.

Ett gigantiskt bubbelbadkar, en soffgrupp med playstation, en bastuhörna och en trappa upp fanns en uppfylld bar. Någon mumlade tyst att "jag tror inte vår chef har fattat riktigt hur stökigt det här kommer bli". Och från den stunden gick det bara utför.

Vi åt thaimat till middag, en entertainer höll låda på scen och plötsligt var det ett naket kramkalas i badkaret. Vatten överallt, ivägslängda badbyxor i blöta högar och någon form av karaoke på scen. Jag hade SÅ. JÄKLA. KUL. Vid midnatt stängde partyt och vi tappra barare som varit med på konferensen mötte upp några fler i Baren hos Mario på efterfest. Herregud vilken kväll. Mår ju skit idag, men vad gör det egentligen.

Likes

Comments

Heeeej på er gänget!

Igår jobbade jag i baren på studenkrogen och det var så kul. Det var verkligen det första jobbpasset på länge som jag hade riktigt kul på. Emil spenderade hela kvällen med att försöka lära mig & MaiLi hur man "poppade" ölflaskor. Ni vet när man drar öppnaren längst med flaskhalsen och drar av kapsylen med ett högt POFF, så att hela lokalen vänder sig om lagom för att se kapsylen landa x antal meter bort efter att ha flugit genom hela rummet. Coolt.

En tredjedel av alla mina och MaiLis försök gick helt fel och ännu en tredjedel av försöken råkade vi skjuta kapsylerna på gästerna. Men den sista tredjedelen hörni. Jäklar vad snygga öppningar vi fick till.

Folk frågar mig ofta hur jag kan vilja jobba ideellt som bartender när det finns gott om "riktiga" jobb i stan. Men jag älskar att jobba på Stuk, för det är så himla opretentiöst. Man får servera en öl som har skummat över efter alldeles för många misslyckade öppningar och ingen blir särskilt sur om de råkar på en kapsyl i huvudet. Det är helt klart en skitrolig arbetsplats. Igår blev jag liksom raggad på, agerade DJ och fick en ny bästis som hette Bianca. 

Nu ska jag snart ta bussen in till stan med Jatko. Perfekt att shoppa när man har cirka 52 kronor kvar på kontot.

Likes

Comments

Hej på er kärlekar!

Fredag idag. Mina planer är inte särskilt spektakulära. Förutom att sitta på Hyllan och plugga med Ebba & Johanna ska jag bara jobba bakom baren ikväll. Det ska vara karaokekväll på Stuk, så jag ser fram emot att se packade människor skämma ut sig på scen. Hehe.

Till lunch ska jag äta samma sak som jag har ätit de senaste tre dagarna. Ris och röda linser. Hur kreativt och spännande låter det inte? Igår kväll pratade jag i telefon med Martin. "Du behöver verkligen mig för att äta ordentligt", sa han, och det stämmer nog. Tycker det är urtråkigt att laga mat till sig själv.

Igår till middag var jag dock med Ebba på Pi, en studentförening som serverar ärtsoppa och pannkakor på torsdagar. Vi lade undan plugget, lassade i oss pannkakor och pratade skit om allt. Väldigt skönt avslut på torsdagen.

Nej, nu ska jag faktiskt plocka fram fysiken och få något gjort idag. Kramkram.

Likes

Comments

Alldeles innan jul bröt Ebbas syster foten. Hon blev gipsad och fick hoppa på kryckor, vilket ju gör en människa ganska handikappad. En eftermiddag ringde hon till Ebba och var lite nere.

Ebba återberättade samtalet för mig & Johanna, och någonting som systern sade har liksom fastnat hos oss sedan dess. Hon sa att "alla skrattar åt mig när jag stapplar runt på mina kryckor, för att jag är jag liksom. Och jag skrattar med såklart, men egentligen vill jag ju gråta".

Det här att "skratta med fast man egentligen vill gråta" har vi burit med oss. För det händer förvånansvärt ofta, att man har blivit placerad i ett fack och att vad som än sägs om en i det där facket inte gör ont. Det kan vara som i Ebbas systers fall, att man är den klumpiga, eller att man är nörden, eller slackern som aldrig pluggar. Man är i det där facket, man har fått en stämpel och bara för att man inte säger ifrån så tror folk att det är okej. Folk drar skämt som ska tålas bara för att det är vedertaget att man är "den som är den". Och så sitter man där och skrattar med, fast man bara vill gråta. Kanske för att man inte vågar, kanske för att man helt enkelt inte orkar skapa dålig stämning.

Tröttsamt det där, att man ska placera varandra i fack. Och att man har så svårt att bortse ifrån etiketterna som man en gång satt på folk. Jag vet egentligen inte vart jag ville komma med det här, mer än att jag tycker man måste tänka ett extra varv innan man skämtar på någon annans bekostnad. För det är ta mig fan jobbigt att sitta där och skratta med, fast man egentligen bara vill gråta.

Likes

Comments

Hej på er, kära ni!

Idag lämnade jag Ebba alldeles ensam på Hyllan för att gå och gymma med Erik, men utöver det har jag spenderat all min tid med henne. Hon är definitivt 2018:s alla<3dejt. När eftermiddagen kom slog hon ihop fysikboken som vi knappt kikat i och spände ögonen i mig. "Nej nu räcker det", sa hon bestämt. "Nu ska vi hem och dricka brännvin!".

"Hem" är i det här fallet Johannas lägenhet, där vi värmde fryspizzor, slog på White Chicks och blandade groggar i Johannas disco-glas. Groggarna bestod av fruktsoda och brännvin som Ebba har hittat hemma i hennes mormors gamla hus. Hennes mormor som inte lever längre. Vet inte om vi kommer att överleva kvällen, men är det alla<3dag så är det.

Tro det eller ej, men jag har faktiskt någon jag hade velat spendera den här dagen med, något som väl aldrig har hänt förut. En pojke, liksom. Dessvärre är han iväg och tävlar JSM i längdåkning, så nu sitter jag här med Ebba och våra disco-groggar. Vi ska spela Cluedo nu. Kramkram på er, hoppas att ni har haft en fin dag.

Likes

Comments