Igår när vi klev av planet från London möttes vi av infon att det var kaos i Hbg. Att en supporter var dödad i slagsmål. I vår stad. Vi kollade snabbt av nätet och möttes av bilder som beskrev något liknande en smärre krigszon. Ofattbart.

Det som har hänt går knappt att beskriva med ord.. Tänk att vinka av sin man/pappa för att han ska åka och kolla på fotboll - och så kommer han aldrig hem igen. På grund av våld... Totalt meningslöst våld.

Hur ska vi kunna uppfostra våra barn att vara aktiva inom idrott utan rädsla? Även om våldet i sig inte har något som helst med fotbollen (i detta fallet) att göra så verkar varje match idag medför en risk att faktiskt bli utsatt för våld.

Och hur har det kunnat gå så långt att killar (framförallt) tar på sig diskreta huvtröjor med huvorna uppe för att de ska kunna gömma sig så mycket som möjligt, bara för att sedan slåss? I fotbollssammanhang? Hur har kamratskapen som idrotten ofta står för kunnat bli något så fientligt?

Tittar man på foton från kaoset så är det inga lagtröjor eller halsdukar som syns på bilderna. Det är killar i svarta eller blåa kläder men huvor och solglasögon, med bomberjackor och halsdukar för halva ansiktet. Vad har det med fotboll att göra??

Hemma igen efter en underbar helg i London. Vi mötte verkligen våren over there! Underbart vårväder och grymt ont i fötterna efter lååååånga promenader.

Bäst: Hela helgen. Sällskapet. Vädret.
Konstigast: Att taxichauffören körde oss till värsta klubben när vi bad om att åka till ett ställe "for some good coctails"
Godast: Maten på Jamie Olivers Barbecoa
Sämst: Drinkarna på hotellet. De misslyckades varje gång..
Ondast: Mina fötter
Effektfullast: Fantomen på operan.
Smartast: Att man kunde förköpa drinkar till pausen av Fantomen.
Bjöd mest på sig själv: Bartendern som överröstade musiken med sin "sång".
"Tålamodigast": Killen som körde oss med cykeltaxi ett på natten...
Mest av: Svenskar. Det var svenskar precis överallt.
Knasigast: Att servitrisens (på Barbecoas) pappa kom från Åsljunga..
Underbarast: Var ändå att komma hem till barnen igen, fulladdade med energi och glada minnen!
Kunde gått mest illa: Att det inte var rätt namn på T:s biljett. Inte hennes fullständiga namn utan det hon kallas för...
Sopigast: Min shopping. Jag var riktigt dålig på att shoppa!

Vi har verkligen haft flyt hela helgen. Vi har inte behövt vänta på vare sig tåg, tunnelbana, buss eller taxi någon gång utan allt har bara klaffat.  Det känns som om vi har hunnit med väldigt mycket under vår helg. I fredags hann vi med både Afternoon tea och musikal. Alla tyckte att Phantom of the opera var riktigt bra. Grymt häftiga effekter och otroliga sångare/sångerskor!

Vi vaknade upp till en otroligt varm och skön lördag och promenerade längs hela Oxford street, genom hela Hyde park till Notting Hill där vi strosade längs marknaden på Portobello Road. Vi åkte dubbeldäckare och åt lunch på en uteservering på Piccadilly circus. Vi försökte oss på lite shopping och vi åt god mat på Barbecoa. Vi hamnade alltså på en club som var lite Coyote ugly utan tjejer som dansade på bardisken -men där a l l a  sjöng med i alla låtar, hela tiden och stämningen var hög! Vi drack girly coctails som inte alla i sällskapet kände sig helt bekväma med och vi lyckades hamna på en cykeltaxi i nattrafiken.

Det var verkligen en julklapp värd att vänta på!

Kvällen har spenderats på musikal. Phantom of the opera. Och den var riktigt riktigt bra! Satt och funderade på hur det skulle låtit med Peter Jöback. Effekterna var grymma och skådespelarna var otroliga!

Alltid när jag varit på en bra konsert eller musikal så känner jag att jag vill gör det oftare. Det ger mig sådan härlig energi!
Nu avslutar vi kvällen i en bar med en strawberry daquiry. Eller vi beställde iaf en strawberry daquiry... Det vi fick var något helt annat..