Psysisk ohälsa ökar hos ungdomar uppgift

Svenska, samhällskunskap

Ungas psykiska ohälsa har ökat varje år sedan 2007

I den här texten ska jag analysera ökningen av ungdomars psykiska ohälsa, dess konsekvenser och vilka åtgärder som finns.

Att må dåligt är egentligen ett frisk betende på ett problem eller något jobbigt. Det hör till mänskligheten att livet och ens mående går upp och ner. Men de senaste åren har siffrorna ökat märkbart mycket och extra uppmärksammat blir det då det är bland våra yngre som psykiska ohälsan ökar mest . Det anses inte längre bara vara något som ligger hos individen utan den största faktorn är samhället och våran omgivning.

Den 29 augusti 2019 publicerade MUCF, en ny studie kring psykiska ohälsa och ungas attityder. Studien framförde att ohälsan ökar drastiskt hos unga, speciellt hos unga tjejer. Sedan 2007 har den dessutom ökat för varje år, vilket var ett tydligt trendbrott. Innan 2007 skedde nämligen ingen ökning utan antalet fall låg tämligen konstant år efter år, enligt Lena Nyberg. (“Psykisk ohälsa ökar bland unga tjejer - trötthet och stress vanligaste symptomen”, mucf.se, publicerad 2019-08-30)

Forskare pekar på flera orsaker

Det finns flera orsaker till dessa siffror. Grundläggande och utlösande. I artikeln “Sociala medier orsak till ungas psykiska ohälsa”, svd.se, publicerad 2018-02-16 säger hjärnforskaren Sissela Nutley att nutidens levnadssätt med skärmar och sociala medier tros vara en grundläggande faktor till den ökade psykiska ohälsan. På sociala medier matas ungdomar varje dag med hur det är att vara lyckad och ett ideal man bör uppnå till. Ett exempel på hur samhället och ens omgivning undermedvetet sätter press och konkurrens på individer. Speciellt unga som har ett helt liv framför sig. Det som också blir ett problem är att man distraheras från den vardagliga verkligheten och allt tar längre tid. När allt tar längre tid blir man mer stressad och får inte saker gjort eller att gå ihop.

En annan orsak som gör att samhället bidrar till stress hos unga är arbetsmarknadens ökade kvalifikationer på deras anställda. I artikeln “Arbetsmarknadens inverkan på ungas psykiska ohälsa”, publicerad 2018-04-26. berättar de att hälften av unga under 29 års ålder i Sverige är oroliga över att inte få arbete eller bli arbetslösa.

Den utlösande faktorn blir då när ungdomar på gymnasiet som är medvetna om detta sätter orimligt höga krav på sina prestationer i skolan i hopp om bästa betyg och möjlighet att kunna fullfölja en eftergymnasial utbildning. “Därför ökar psykisk ohälsa bland unga”, folkhalsomyndigheten.se, publicerad 2018-04-26.


Lättare blir det inte när skolledningen ändrat så att kriterierna för att uppnå ett högre betyg som ett A är svårare idag än för några år sedan. Då kunde man nämligen kompensera brister i ett ämne med styrkor medans det idag är mer svart på vitt. Caroline Engvall, “Så funkar den nya betygsskalan”; alla studier.se, publicerad 2016-04-19.

Ökat stillasittande och mindre fysisk aktiv

En tredje bakomliggande orsak är att stillasittandet ökat och träningen minskat. Det som utlöser det faktiska problemet här är att när man inte rör på sig så frigörs inga endorfiner. Endorfiner gör en lycklig och sägs vara kroppens egna morfin samt motverkar stress. Alltså behövligt för ett psykiskt välmående. Minst aktiva är flickor på gymnasiet vilket stämmer överens med MUCF undersökning där det just är flickor i gymnasiet som mår allra sämst. Enligt idrottsforskning spenderar tonåringar 80% av sin vakna tid stillasittande.

Johan Pihlblad, “Unga rör sig för lite visar unik studie”, idrottsforskning.se, publicerad 2017-05-10

Den utlösande faktorn här kan vara frånvarande föräldrar som inte har koll på vad deras barn gör under dagarna och inte kan pusha dem till att träna eller röra på sig.


Konsekvenser på individnivå

Konsekvenserna av ökad psykisk ohälsa blir jobbiga. På individnivå hamnar ungdomar som mår dåligt efter utbildningsmässigt säger Sofie Tisell i artikeln “Sociala medier orsak till ungas psykiska ohälsa”, svd.se, publicerad 2018-02-16. Man stigmatiseras vilket leder till ensamhet. När man är ensam kan man finna gemenskap på sociala medier, när man är på sociala medier blir man trött och orkar inte med vardagliga aktiviteter eller träning. Är man hemma mycket tappar man motivation och hamnar efter i skolan vilket leder till att man inte orkar gå utbildningar som gymnasium eller universitet. Utan utbildning, inget jobb. inget jobb som vuxen då blir det tufft.!

Konsekvenserna kommer inte bara till individen utan också samhället.

För samhället blir konsekvenserna en kostnadsfråga. Hamnar fler och fler yngre efter i utbildningen blir det svårare för dem att skaffa jobb och komma in i arbetslivet. Det leder till en ökad arbetslöshet som kommer att kosta staten pengar. Antalet sjukskrivna från arbetsplatser kommer också att öka, vilket såklart kostar pengar. I artikeln “psykisk ohälsa kostar samhället ca 80 miljarder per år”, pbm.se, publicerad 2018-06-18 skriver dem att den totala kostnaden för antal sjukskrivningar i Sverige per år är omkring 81 miljarder kronor för staten samt 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Räknar man in produktionsbortfallet ligger kostnaden på 200 miljarder kronor per år och då står sjukskrivning av psykisk ohälsa som 40% av den kostnaden.


åtgärder

Åtgärderna ligger inte hos individen i första hand, utan större saker som skola, familj och samhälle.

Det finns forskning som visar samband mellan resultat i skolan och självmordsförsök. dåliga resultat i skolan = ökad risk för självmord. Bra resultat i skolan = mår psykiskt bättre.

Maria Ekström, “Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern”, nyheter.ki.se, publicerad 2017-11-08. Alltså kan en åtgärd vara skolorna som ska ta större ansvar över att eleverna hänger med. Enligt mig bör de också pusha elever som mår dåligt. Jag tycker också att skolor ska undvika att fördela eleverna efter deras förutsättningar eftersom det blir ett kvitto på att man är “sämre”. Då finns en risk till att personen värderar sig själv lägre än de andra i skolan som i sin tur kan utvecklas till psykisk ohälsa.

En annan åtgärd är att göra processen till att få antidepp svårare och mer kontrollerad. Visst det går snabbt och ger vården pengar. Men en person som mår dåligt tror jag behöver så mycket mer en några piller för att botas. I en artikel på svt nyheter berättar en ung tjej hur hon fick antidepp på en kvart. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jag-var-en-i-mangden-som-fick-ett-receptMen en psykisk Man ska inte acceptera för tidigt att någon mår dåligt. Föräldrar, lärare och läkare kan börja med att se över ifall personen är aktiv, spenderar för mycket tid på nätet, aldrig är social osv. Precis som att dietister ger sina kunder ett kostschema för att magen ska må bättre borde läkare ge deras patienter som mår psykiskt dåligt ett livs schema för att se om personen mår bättre. Efter ett sånt schema och personen inte mår bättre kan man gräva mer och se om det kanske är något genetiskt och gå vidare och skriva ut läkemedel för att bli bra.


Källor:

  1. MUCF https://www.mucf.se/pressmeddelande/psykisk-ohalsa-okar-bland-unga-tjejer-trotthet-och-stress-vanligaste-symptomen


  1. Sociala medier orsak till psykisk ohälsa svd https://www.svd.se/hjarnforskaren-ungas-psykiska-ohalsa--var-tids-stora-samhallsproblem

  2. Folkhälsomyndigheten

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/arbetsmarknadens-inverkan-pa-ungas-psykiska-ohalsa/


4.folkhälsomyndigheten artikel 2 https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/


5. betyg kriterier svårare nu än förr

http://allastudier.se/tips-o-fakta/2835-så-funkar-den-nya-betygsskalan/#mer


6.självmord och skolresultat

https://nyheter.ki.se/daliga-betyg-forutspar-risk-for-sjalvmordsforsok-anda-upp-i-medelaldern


7.ökat stillasittande

http://trana.nu/darfor-blir-du-lycklig-av-att-trana/ https://www.idrottsforskning.se/unga-ror-sig-for-lite-visar-unik-studie/


8. siffrorna för kostnaden:

https://www.pbm.se/flow/blogg/psykisk-ohalsa-kostar-samhallet-cirka-80-miljarder-per-ar


Gillar

Kommentarer