Resident Evil 3 - Nemesis - 1999

Innehåller affiliate-länkar

Vid det här laget är det ett större mysterium att Raccoon City är format som ett stort pussel, än att invånarna drabbats av T-viruset

Om jag har fattat rätt utspelar sig händelserna i Resident Evil 3 strax före händelserna i Resident Evil 2 (1998). I tvåan fick vi följa Leon och Claire, mestadels i stadens polishus. Här följer vi Jill Valentine då hon flytt herrgården från Resident Evil (1996).

Än så länge är det alltså ganska lätt att följa med i seriens kronologi.

Eftersom jag nyligen skrev en artikel om Silent Hill (1999), och bland annat berömde det spelet för att jobba med psykologisk in-your-head-skräck i jämförelse med Resident Evil, utan att i den artikeln gå närmare in på vad fan jag snackar om, kanske det är läge att ta det här.

Redan i introt till spelet märks det av att den här serien mer kör på horder av zombies, action och att skjuta sig fram. Lite mer in-your-face, om man säger så. Genren survival horror är förvisso densamma och en bra taktik är att spara på sin ammunition, men i Resident Evil krävs det ändå att du är mer trigger happy.

I den här delen av spelet har Jill dessutom en fet Nemesis som jagar henne, som dyker upp här och där och väser "STARS". När hon lyckas oskadliggöra denna best till boss blir hon belönad med fetare vapen och annat bra att ha. Personligen tycker jag det blir lite tjatigt och fantasilöst.

Egentligen är det ingenting nytt av vikt i spelet. Det är samma vidriga UMBRELLA som står bakom roten till spridningen av viruset som zombifierar mänskligheten. Jill tillhör fortfarande S.T.R.R.S., så mysteriet blir väl egentligen varför den där feta besten till boss går runt och väser räddningsteamets organisationsnamn.

Som sina föregångare är också Resident Evil 3 ett pussel, och det är en sak jag dels kanske tröttnat på vid det här laget, dels tar det bort aspekten av trovärdighet. Ja, jag använder ordet trovärdighet i en artikel om zombies i en stad, då det är premissen i denna för övrigt nutida (om man ser till dåtiden) stad.

Pusslens mysterium fungerade utmärkt i begränsade utrymmen, som en herrgård. Till och med i en polisstation. Men då pusslet breder ut sig över en hel stad, även om den också är begränsad och hyfsat linjär, blir det löjligt.

Exempelvis, att trycka på en knapp under en av stadens statyer för att statyn ska sänka ner boken den håller i, och att boken passar in på en annan plats i staden och att Jill får en grej i utbyte då hon placerar boken, och att hon springer tillbaka med grejen och sätter den i statyns hand, vilket gör att statyn vänder på sig.

Allt det där får mig att haka upp mig på hur i helvete Raccoon City är konstruerad. Det känns som väldigt detaljrika och meningslösa påhitt av en stadsplanerare.

Men bortsett från det är Resident Evil 3 ganska bra, eller som spelare får man ungefär exakt det man väntat sig. Personligen har jag vid det här laget tröttnat på Resident Evil, men kan inte begära mer av spelet egentligen. Dessutom är spelet grafiskt snyggare än exempelvis Silent Hill. Det är inte så jag minns det, men idag med nutida blick ser jag att polygonerna är, vad vet jag, mer välplacerade(?) i Resident Evil 3.

Jag gillar att Jill glider förbi polishuset, som en vink till seriens föregångare, även om hon befinner sig där före föregångarens storyline. Polishusets entré är nämligen inbränd i min hjärna sedan jag spelade Resident Evil 2.

Vad som slutligen gör spelet, och hittills hela serien, så briljant, trots att jag nu tröttnat är inventory-systemet. Det är många som stör sig på det, men jag är väldigt förtjust i mekaniken att få fundera över vad jag ska ha med mig. Hur mycket ammunition? Vilka vapen? Behöver jag hälsoröka? Knepet är att ha så lätt bagage som möjligt. Att spela på svårare svårighetsgrad gör också att ammunitionen blir ett mindre bekymmer eftersom den går åt.

Slutordet är trots min neggiga ton att jag fortfarande gillar serien, att jag börjar bli mätt på den, men med facit i hand vet jag också att den härifrån kommer att utvecklas åt ett annat håll. Vad tycker jag om det? Ja, det vet vi ju inte i skrivande stund, men dit kommer jag förmodligen. Om du läser den här artikeln ett år eller en månad efter att jag publicerat den här, så kan det hända att jag också skrivit om uppföljaren. Det är det som är så magiskt med min krönika.

Den andas och lever, även om den ibland varit lite död.

#residentevil #horror #skräck #halloween #jillvalentine #gaming #spelhistoria #playstation #ps #zombies #död #raccooncity #stars #umbrella #survival #survivalhorror #boss #nemesis

  • 1999

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229