Lunar Lander (1979)

Jag gav mig på en kär gammal klassiker som jag spelat förut, ovetandes att jag öppnade dörren till en helt egen genre

Jag visste att jag hade spelat det förut, men jag minns inte när. Fanns det inte på den där pizzerian i Fristad nära där jag växte upp? Men när fan skulle jag ha spelat arkad på pizzerian? Hade jag en version av spelet till Amiga? Nej, vänta, det måste ha vara det där spelet till Nintendo jag tänker på, Rad Gravity (1990).

Förmodligen har jag spelat Lunar Lander i en rad tappningar, men förmodligen aldrig på arkad. Lunar Lander är nämligen inte bara ett klassiskt arkadspel. Lunar Lander är benämningen på en hel genre, vilket på sätt och vis innebär att Lunar Lander inte är ett spel man plagierar. Det är en bas för ett eget universum som rymmer alla spel som handlar om att landa en månlandare och att kämpa med/mot bränsle, med gravitationen i åtanke.

Det första spelet i sin genre skapades av Jim Storer, en av eleverna på Lexington High School, Massachusetts. Han skapade Lunar Lander Game samma år som Apollo 12 gjorde sin månfärd, 1969. Spelet var textbaserat. Lunar Lander Game programmerades på en PDP-8 vilket inte säger mig mycket annat än att PDP tillhör en förhistorisk tid då datorer var förunnat militären och den akademiska världen.

Till och med Sverige hann före Lunar Lander med sitt första hemdatorspel Månlanda (1978) till ABC 80.

Ur boken "Svensk videospelsutveckling från 50-tal till 90-tal" Sunhede/Lindell.

Ingenting av detta gör Lunar Lander till ett sämre spel. Jag var bara tvungen att bena ut det eftersom jag trodde spelet var det första att hantera månlandningen, men upptäckte att andra redan sondat terrängen.

Lunar Lander är i sitt enkla koncept, att försöka landa en farkost på olika svårtillgängliga plattformar på så lite bränsle som möjligt, underbart skönt att ägna en stund åt. Det är någonting speciellt med den där klaustrofobiska tystnaden på den där oändliga skärmen som skänker en meditativ känsla.

Poäng delas ut beroende på hur otillgänglig den plattform man ska landa på är. Är den exempelvis riktigt snårig ger landningen en utdelning på 5 x landningspoäng. Att landa på plattformarna kräver en smeksam fingerkänsla för att landa så soft, så soft som möjligt, för om man misslyckas med minsta osofta marginal exploderar skeppet i fem-sex bitar.

Utvecklare: Atari, Ink

Utgivare: Atari, Ink

Plattform: Arkad

Genre: Lunar Lander, fordonssimulator, single player

Under mitt meditativa speltest funderar jag bland annat på hur i helvete jag ska kunna slå high score när jag aldrig blir belönad med extra bränsle. Det visar sig att denna gamla arkadmodell inte bara ligger i omloppsbana för en egen genre. Lunar Lander skulle jag dessutom påstå vara en uråldrig variant av F2P då gamern kunde fylla på sitt bränsle i spelet genom att mata kabinettet med mynt. I min video nedan behöver jag ju förstås inte mata några mynt eftersom jag har spelet på Atari Vault via Steam

#gaming #retro #spelkrönika #farkost #rymd #månlandare #arkad #klassiker

  • 1979

Gillar

Kommentarer