God of War - 2005

När jag spelade God of War gav jag det fem minuter innan jag bestämde mig för att det var skit

Jag skulle gett det mer än fem minuter, och nu är det för sent. Egentligen inte för sent per say, men för sent för att jag ska koppla ett PS2 till en teve och lista ut hur jag ska streama spelet, eller spela in det utan en handhållen kamera riktad mot teven och få ett resultat som är mer lik den skit jag en gång dömde ut spelet för att vara.

När jag tittar på God of War inser jag nämligen två saker. 1) För en kort period under min karriär som dramatiker ägde jag ett PS2, som jag förstås sålde efter en månad när jag supit och rökt upp mitt senaste arvode. 2) Jag har för fan ägt God of War till den där konsolen, men var för upptagen med att supa och röka när jag inte skrev.

God of War är ett hack and slash action-äventyr, och kan liknas vid en discovariant av ett välgjort arkadspel. Spelet är löst baserat på grekisk mytologi och utspelar sig därför i det antika grekland.

Spelaren kontrollerar Kratos, en spartansk krigare. Alltså inte spartansk som enkel, utan som en krigare av Sparta. Kratos tjänar Olympens gudar. Framförallt tjänar han Athena som ger Kratos uppgiften att döda krigsguden Ares, som också råkar vara Kratos mentor.

I plotten sägs det nämligen att Ares efter en krigsdeal som fjättrat Kratos till livsfarliga kedjor, som i spelet bland annat används för att spöa sina motståndare med, lurades Kratos att döda sin fru och sitt barn, och därför har Kratos också ett motiv för personlig hämnd. Men jag funderar på hur mycket av protagonist denna barnamördare egentligen kan vara?

Vad jag ser är Kratos skyldig i sin handling då han först ingår en deal med Ares för att vinna något fjuttigt fältslag (ja, okej, motståndet är ganska ofjuttigt, men ändå) varpå han, alltså Kratos, går in i ett tempel för att ganska random döda civila. Han råkar då döda sin familj, vilket förstås är så mycket värre än att bara slakta lite random oskyldiga, men då passar det hur som helst som i det mesta bra att skrika med raspig Kratos-röst, bespotta sin Gud, och påstå att han blivit lurad. Men mig lurar du inte Kratos. Nej. Mig lurar du icke.

God of War är ett vrålbrutalt kombo-baserat slå-hugga-och-döda-allt-i-din-väg-spel fokuserat på tung action i ändlös blodspillan, med sköna antagonister i form av minions och välgjorda feta bossar, och jag ångrar idag djupt att jag inte gav det mer tid när jag hade chansen.

Utvecklare: SCE Santa Monica Studio

Utgivare: Sony Computer Entertainment

Plattform: PlayStation 2, PlayStation 3, PlayStation Vita

Serie: God of War

Genre: Action-äventyr, hack and slash, singleplayer

Nedan följer en videorecension av pålitliga IGN från ett par år efter spelsläppet.

#gaming #retro #spelkrönika #godofwar #hackandslash #action #gud #grekland #antiken #mytologi #ares #athena

  • 2005

Gillar

Kommentarer