Ledsen utan att veta varför

Stress, stress och mera stress. Måsten och ångest. En känsla av att inte räcka till, att vara otillräcklig. Prestera, lyckas och göra resultat. Vill imponera och väcka intresse. Tårar, glädje, hat. Sorg och ensamhet. Enkelt men ändå så svårt.

Det känns ofta som vi glömmer bort oss själva bland alla andra. Vi vill vara alla till lags, hjälpa till och säger inte nej i första taget. Det är otroligt lätt hänt att råka trampa snett och fasta i självdestruktiva tankar. Att alla andra är perfekta men inte jag.

Men vet du, jag ska säga dig en sak, ingen är perfekt. Ordet "perfekt" borde inte ens existera då det är just alla våra olikheter som gör oss som enskilda individer unika. En ska älska sig själv oavsett vad.

Även om vi har fina vänner omkring oss som står på vår sida i vått och torrt kan en känna sig ensam. När det blir för mycket, och ryggsäcken där bak blir för tung att släpa på är det som om tankarna ändras. Från det ljusa, positiva till det mörka och dystra. Det är som att vara vilse i en labyrint och inte hitta ut. Det du måste göra är att gå emot. Våga gå emot känslan som säger att du inte räcker till, att du inte duger och att du inte kan. Våga gå emot tankarna som talar om för dig att du är ful, ensam och eländig. Våga gå emot instinkten att stanna hemma. Gå ut på en promenad, ring till en kär kompis eller familjemedlem, bryt upp, gör något annat.

Ingen är värd att må dåligt. Oavsett hur du känner har alla rätt att må bra. Våga ta emot hjälp och våga prata om det. Tillsammans är vi starkare, kom ihåg det.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229