Camp Adventures Forest Tower

Vi vaknade ganska tidigt på hotellet dagen 2 i Danmark. Vi hade inte beställt någon frukost så vi kastade ihop våra saker i våra resväskor och tog oss ner till lobbyn för att hitta någonting att äta. Lite senare hade vi ätit, packat, lämnat in våra nycklar vid disken och satt oss i bilen för att börja vår resa söderut.

Vårt första stopp var det unika utkikstornet, ungefär en timmes körtid söder om Köpenhamn. Det tillhör det nybyggda äventyrsbanan Camp Adventure. Vi var dock där för Camp Adventures Forest Tower.

Vi kunde se tornet långt innan vi kom fram till platsen. Den runda, spiral formade tornet stack upp långt ovanför trätopparna och vi kunde se det ända från motorvägen. Dock var det desto svårare att hitta själva ingången till området.

Vi skulle precis svänga av, upp på infarten på området och parkera på parkeringsplatsen utanför, när vi möttes av en stor, stängd bom. Jag blev väldigt förvånade då jag var ganska så säkra på att vi var på rätt plats. Vi åkte tillbaka, försökte igen, men kom till en återvändsgränd. Vi testade igen och samma där, en återvändsgränd. Vi började nästan tro att vi skulle få se tornet på avstånd.

Vi bestämde oss för att testa en gång till och åkte tillbaka till första stället. Den platsen som vi fortfarande trodde var rätt och frågade en äldre dam om hon visste vart vi skulle. Hon bekräftade att vi var på rätt plats men att vi var tvungna att åka runt för att komma in på parkeringen. Och tacksamma för vägbeskrivningen hittade vi tillslut fram till parkeringen.

Vi fick längs en uppbyggd träbro genom vinterskogen för att komma fram till utkikstornet. Hela området var uppbyggt för att göra så lite naturpåverkan som möjligt. Därför fick man inte gå ner från bron på vägen dit. Dock fanns det många små avstickare, bänkar och små utkiksställen placerade på de vackraste platserna längs vägen.

Man kunde höra att det blåste en hel del. Det rasslade gott om trädens kronor ovanför våra huvuden. Dock var det nästan vindstilla nere på marken. Men när vi började vår klättring upp längs utkikstornet tilltog vinden allt mer.

Högst upp i tornet var det storm. Jag höll hårt i min kamerautrustning för att den inte skulle blåsa iväg. Jag var nästan rädd för att tappa den. Min stora halsduk svepte jag tätt kring kroppen och min gula mössa drogs ner långt ner över öronen. Dock var det väldigt vackert där uppifrån.

Vi stod och såg på den låga vintersolen som svepte längs horisonten. Det här var bara första stoppet på vår resa söderut. Vi hade sparat det bästa till sist!

Petra Elisabeth

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Gillar

Kommentarer

Marie
Marie,
Ohh ser ju helt magiskt ut =D
sweetwordsbymirre.com
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229