När är det min tur?

Ja vad ska man säga?
Blir så himla less på att man aldrig kan få vara riktigt, 100% bra alltså och att det dessutom kan hålla i sig. Man börjar ju riktigt undra vad det är ens kropp försöker tala om för en?🤔
Jagmenar, när jag väl är uppe och jobbar 100% och allt känns faktiskt riktigt bra, så möttes jag av en mental överansträngning i hjärnan vilket gjorde att jag inte funkade rent mentalt. Varken i jobbet eller privat. Och jag som hade hittat ett sånt bra flow, kände att jag var motiverad och allmänt grym. Sen nu så får jag också en fysisk åkomma som jag OCKSÅ måste brottas med. Fattar inte. Är så otroligt jävla less över att inte kunna gå till jobbet och bara, fungera liksom. Det värsta är ju också ångesten som börjar leta sig in, den kan jag dock hantera betydligt bättre nu när jag inte går på mediciner längre, men den är ändå en stor energitjuv😔

Tur man har Sammie som ger betydligt mycket mer energi. Dock så tar det också väldigt mycket av olika anledningar. Men förut idag hade vi det bra, vi tog en fin promenad i solen. Sen satte vi oss i lekparken så att jag fick stretcha ryggen och han passivitetsträna. Han var verkligen hur duktig som helst🌟 Ett exempel på det var att det kom en katt, han stirrade ner den men satt ändå kvar och kunde bryta blicken från den när jag kastade godis på marken, men han rörde sig aldrig mot den! Duktiga gubben💕

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229