Broken...

Jag har insett att jag är alldeles för trasig för att våga älska någon eller ens släpp in någon.
Jag försökte i somras men jag förstörde det med min panik över att förlora mig själv igen.

Jag har alltid trott att jag inte duger som jag är & försöker överkompensera genom att försöka va så jävla bra & omhändertagande hela tiden,men jag är ju inte så utan jag är ju bara jag & då mår jag dåligt när jag inte kan va den där ”supertjejen”.
Jag gick ju sönder av allt curlande i mitt senaste förhållande,jag vände ut & in på mig själv & tänkte inte på hur JAG ville leva mitt liv & vad JAG ville ha....

Förens jag verkligen hade gått sönder & det va försent & jag fick jobba stenhårt för att ens ha ett uns självförtroende & ett ”jag”kvar & kravla mig upp från absolut noll självkänsla & misslyckandekänsla.

Jag har älskat såklart,först M som var min första kärlek & jag va ung & följde bara känslorna & jag hade ju aldrig varit så där kär innan så jag tänkte nog inte så mycket på hur olika vi va & hur olika vi ville leva våra liv,det tog ju iaf 10 år att inse det & såklart man kämpade dom sista åren för Salmas skull.

Och med N va jag himlastormande kär,först!

Vi va mer likasinnade & va nog så lika att det skrämde mig men där kom annat ivägen....jag vart en medberoende människa & tappade allt...

Jag kan ju inte styra mina känslor & måste lära mig det.

Jag kan inte tappa bort mig själv varje gång.


Just nu saknar jag en sån där trygg famn att krypa upp i & känna lugn.
Kan man ens få det?
Jag förstår ju att det är jobbigt att älska en sån känslomänniska som mej & dessutom med alla mina ärr & erfarenheter & osäkerheter...
Jag tror inte jag nånsin kommer hitta min trygga famn eller att det finns nån som skulle vilja ha ”allt det här”
🙈 man är ju kanske inte i sina glansdagar direkt med rultig rynkig & gråhårig yta ;)
Tänk om det fanns någon som vill leva livet precis som jag,med mig.

Jag ser människor som hittar ”sitt livs kärlek” sååå fort & sååå ofta;)

Och jag får lite panik på sånt,jag kan liksom inte nöja mig utan vill ha den där äkta riktiga sanna känslan annars kan jag lika gärna vara själv.

Det kostar för mycket av mig själv helt enkelt annars.

Jag är inte sån som skulle ta nån bara för att ha nån.


Tänk att få hjälp utan att känna att man måste ge något tillbaka eller betala & att nån kommer & hjälper en med ALLT & att nån skulle älska mig som jag är med allt vad det är & att jag bara skulle känna trygghet i det & våga älska nån fullt ut.

Just idag hade jag velat haft ”han”
🖤

Mina erfarenheter har satt sina spår,inte bara genom hur dom har varit utan hur jag också har blivit tillsammans med dom...

?xoxo J??

Gillar

Kommentarer