MY TIME IN AUSTRALIA

Fick en fråga om jag kunde berätta om min tid i Australien och varför jag sedan beslöt mig för att lämna så fort. Planen gick ju inte riktigt som tänkt, vilket jag som sagt lärt mig att den aldrig riktigt gör när man är på resande fot.

Hur som helst, jag och min bästavän Amanda pratade i början av året 2017 om att åka till Australien efter sommaren på ett så kallat Working Holiday Visa. Ett visa som innebär att man kan åka ner till Australien i ett år och jobba. Efter månader av planering och massa jobb så satt vi sedan den 17 oktober, jag och min bästavän, på ett plan mot Sydney i Australien. Nervösa, förväntansfulla men samtidigt såå taggade på vad som väntade framför oss.

Våra två första veckor så ville vi bara chilla och landa, ta reda på vart vi ville börja vår resa som tillslut blev i Bondi! Vi hamnade på ett hostel som heter Bondi backpackers, som vi efteråt fick reda på ett det är ett av Sydneys bästa Hostel. Om någon har samma planer som oss, är det helt klart detta hostel ni ska välja. Så underbar personal, fräscht, bra aktiviteter, taktterass, precis på Bondis huvudgata och precis vid stranden.


Vi kände verkligen att det var Bondi som vi ville bygga upp vår vardag i, sagt och gjort så letade vi efter ett eget hem, jobb osv. Just under högsäsongen är det så mycket människor som gör denna typ av resa så det var inte lätt. Vi har bott på olika hostel, någon helt randoms kille soffa/golv, bott i ett garage men tillslut hittade vi ett stort hus tillsammans med 4 andra svenska tjejer. Själva huset var det smått kaos med då vi i början inte hade kylskåp, wi-fi m.m men tjejerna klickade vi grymt med och jag är så glad att jag träffat dom. Jobb löste sig väldigt bra för mig, provjobbade på några ställen men hittade sedan ett jobb som jag trivdes SÅ BRA på. Ett cafe som heter Preach där jag spenderade otroligt mycket tid, jobbade 20 gånger i rad och annars 5-6 gånger i veckan.

Min vardag var underbar(trots så mycket jobb), hela atmosfären runt just Bondi beach är underbar! Det enda som saknades var Emil, vi saknade varandra så mycket och jag kunde inte njuta av allt till 100%. Aldrig vart med om en så stark känsla eller saknad. Därför beslöt vi oss att i slutet på året mötas i Thailand och resa runt i Asien tillsammans. Det var en väldigt krock för mig och i slutet var det riktigt jobbigt att lämna med tanke på att jag älskade min vardag. Men jag ångrar det inte, ett av mina absolut bästa minnen kommer vara den 28 december då jag fick vara i Emils famn igen. Trots att det egentligen bara var 2 och ½ månad kändes det som 2 år.

Jag är nöjd med hur allt slutade, hade en jävligt kul resa i Australien som jag kommer bära med mig hela livet. Nu är jag tillsammans med Emil i Thailand där vi kan kombinera semester med något som vi båda älskar - Träning!

My bff

Gillar

Kommentarer